Polisen utreder misstänkt olaglig drönarjakt på älg

Polisen i Norrbotten utreder misstänkta jaktbrott efter att ha fått uppgifter om att drönare används för att spåra och driva älgar under höstens jakt. Myndigheten har fått flera detaljerade tips och genomför nu insatser i fält för att undersöka misstankarna.

Nicklas Berglund, jakt- och viltsamordnare vid Polismyndigheten, beskriver uppgifterna som trovärdiga och konkreta. Enligt Berglund har polisen identifierat geografiska områden där den misstänkta verksamheten återkommer. Myndigheten har också fått uppgifter om namngivna personer som kan vara inblandade.

De misstänkta metoderna omfattar både att lokalisera älgar med drönare och att använda farkosterna för att få djuren att röra sig mot jägare som väntar med vapen. Nicklas Berglund riktar kritik mot personer som inte följer reglerna för jakt.

Joacim Lundqvist, ansvarig för jakt- och viltfrågor inom polisregion Nord, uppgav den 3 november 2026 att misstankarna framför allt gäller områden i Tornedalen och norra Lappland. Polisen har uppmärksammat återkommande uppgifter om drönaranvändning i dessa delar av regionen.

Joacim Lundqvist bedömer att ett möjligt motiv kan vara att vissa jägare försöker göra jakten mer effektiv för att kunna sälja större mängder älgkött. Det är en bedömning av tänkbara motiv och inget som har faststälts i något enskilt ärende.

Liknande uppgifter har även kommit till polisen i Västerbotten. Den 29 oktober 2026 uppgav Joacim Lundqvist att polisen där hade tagit emot fler än 20 tips under oktober om misstänkt användning av drönare vid älgjakt. Vid det tillfället hade ingen person ertappats med att använda drönare under jakten.

Tobias Höglander, jakt- och viltsamordnare i polisområde Västerbotten, har uppgett att antalet tips om drönare i samband med jakt föreföll vara högre under hösten 2026 än under motsvarande period året före. Polisen genomför samtidigt fortlöpande jaktkontroller i området.

Användningen av drönare för att spåra eller driva vilt omfattas av jaktlagens begränsningar. Enligt jaktlagens 2 § räknas även sökande, spårning och förföljande av vilt i syfte att fånga eller döda djuret som jakt. Lagstiftningen gäller därmed fler moment än själva avlivningen.

I jaktlagens 31 § anges att motordrivna anordningar inte får användas för att leta efter, spåra eller förfölja vilt. Förbudet omfattar även användning som hindrar djur från att undkomma eller avleder deras uppmärksamhet från jägaren.

Misstänkt olaglig drönaranvändning kan därför utredas som jaktbrott. Enligt jaktlagens 43 och 44 §§ är straffet för jaktbrott böter eller fängelse i högst ett år. För grovt jaktbrott gäller fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Åklagarmyndigheten anger att användning av en otillåten motordriven anordning är en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett jaktbrott är grovt. Även brott som begås vanemässigt eller i större omfattning samt jaktmetoder som orsakar särskilt lidande för djuren kan påverka bedömningen.

Polismyndigheten genomför regelbundet kontroller av jaktverksamhet. Vid dessa granskas bland annat jakträtt, vapenlicenser, nykterhet och hur jaktvapen hanteras. Insatserna planeras med hänsyn till riskbedömningar, inkomna anmälningar och uppgifter från andra myndigheter.

Arbetet mot jaktbrott sker även i samverkan med länsstyrelserna, Åklagarmyndigheten och Naturvårdsverket. Jägarorganisationer och samebyar ingår också bland de aktörer som polisen samarbetar med.

Enligt Joacim Lundqvist används drönare normalt inte heller vid eftersök av trafikskadat vilt inom Nationella viltolycksrådet. Lundqvist har samtidigt beskrivit särskilda situationer där polisens egna drönarpiloter kan användas för att lokalisera skadade djur i svårtillgänglig terräng, så att eftersöksjägare kan genomföra avlivning.

Joacim Lundqvist har tidigare uppgett att han vid intervjutillfället inte kände till något rättsfall eller någon jägare som hade delgivits misstanke om brott på grund av drönaranvändning vid jakt. Uppgiften avsåg hans dåvarande kännedom och ger inte besked om samtliga pågående utredningar.

Älgjakten fortsätter samtidigt i flera delar av Norrbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län har fastställt att den ordinarie jakttiden i Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog och Arvidsjaur pågår till den 15 november 2026. I bland annat Pajala, Överkalix, Övertorneå och Haparanda får jakten fortsätta till den 31 januari 2027.

Länsstyrelsen har dessutom beslutat om särskilda jaktperioder i delar av Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner mellan den 16 november och den 6 december 2026. I delar av Jokkmokks kommun gäller en särskild period från den 14 december 2026 till den 31 januari 2027.

Frågan om drönare som hjälpmedel vid jakt har även behandlats på regeringsnivå. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet presenterade den 11 juni 2024 ett förslag om att tillåta kameraförsedda drönare för att söka efter vildsvin på mark med jordbruksgrödor eller yrkesmässig trädgårdsodling. Förslaget omfattade inte älgjakt.

Regeringskansliet skickade förslaget på remiss under diarienummer LI2024/01211, med den 30 september 2024 som sista svarsdag. Remissidan uppdaterades den 6 oktober 2026 och är en del av lagstiftningsarbetet om tillåtna jaktmetoder.

I Norrbotten fortsätter polisen att undersöka de inkomna uppgifterna om misstänkta jaktbrott. Nicklas Berglund uppger att polisen arbetar med fältinsatser och efterfrågar ytterligare iakttagelser från allmänheten som kan vara relevanta för utredningarna.