
AI-genererad illustration
Polisen kan få utfärda tillfälliga tillträdesförbud
Reglerna om tillträdesförbud kan komma att utvidgas till fler typer av verksamheter. Justitiedepartementet uppger att förslaget bland annat omfattar restauranger, kaféer, hotell och frisörsalonger, utöver de verksamheter som redan ingår i lagen. Remissen har diarienummer Ju2026/01671 och svar ska lämnas senast den 9 november 2026.
Utredningen föreslår också att Polismyndigheten ska kunna besluta om ett tillfälligt tillträdesförbud direkt på plats. Justitiedepartementet uppger att beslutet i så fall ska gälla omedelbart och som längst i fyra veckor medan åklagaren prövar frågan. Som huvudregel föreslår utredningen att tillträdesförbud ska meddelas när en person har begått brott i eller i anslutning till en berörd lokal, brottet kan påverka verksamheten och det inte finns särskilda skäl mot ett förbud.
Justitierådet Petter Asp utsågs den 11 september 2025 till särskild utredare för utredningen Ju 2025:18. Förslagen om ett effektivare tillträdesförbud lämnades till regeringen i juli 2026. Utredningens återstående uppdrag ska enligt Justitiedepartementet delredovisas i september 2026 och slutredovisas senast den 10 september 2027.
Peder Björk, socialdemokratisk riksdagsledamot från Sundsvall, är positiv till att fler verksamheter föreslås omfattas av lagen. Han anser samtidigt att frågan om hur länge ett tillträdesförbud kan gälla bör utredas vidare. Peder Björk säger att det är positivt att utredningen har genomförts och skickats på remiss, men anser att arbetet borde ha gjorts tidigare.
Peder Björk och andra socialdemokratiska riksdagsledamöter föreslog redan under riksmötet 2025/26 att regeringen skulle överväga ändringar i lagen om tillträdesförbud till butik. Förslaget motiverades med problem vid återkommande förseelser.
Utredningens förslag anger att förändringarna ska träda i kraft vid halvårsskiftet 2027. Peder Björk bedömer den tidpunkten som rimlig med hänvisning till valet och till att den regering som tillträder därefter behöver möjlighet att ta fram ett lagförslag.
Butiker kan i dag ansöka om tillträdesförbud för personer som bedöms innebära en risk för butiken eller personalen. Ansökan måste göras av någon som har rätt att företräda verksamheten, exempelvis en handlare eller butikschef. Någon polisanmälan eller fällande dom krävs inte för en ansökan, men åklagaren kommer sannolikt att använda tidigare polisanmälningar som underlag vid prövningen.
Åklagarmyndigheten har i en tematisk tillsyn beskrivit den nuvarande ordningen som en riskbedömning där det bland annat krävs särskilda omständigheter som visar risk för framtida brott eller allvarliga trakasserier i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver uppgav efter att delbetänkandet presenterats att organisationen särskilt välkomnar förslaget om att polisen ska kunna utfärda tillfälliga tillträdesförbud utan att verksamheten först behöver invänta ett beslut från åklagare. Nina Jelver uppgav samtidigt att Svensk Handel hade velat att reglerna även skulle kunna omfatta personer under 15 år.
Svensk Handel uppger att handelsföretag lägger omkring 10,4 miljarder kronor om året på förebyggande säkerhetsåtgärder. Organisationen uppskattar samtidigt att varor för omkring 30 miljoner kronor stjäls varje dag i svenska butiker.
Polismyndigheten uppgav den 17 juli 2026 att tre män mellan 23 och 25 år hade gripits i Umeå misstänkta för bland annat överträdelse av tillträdesförbud efter ingripanden vid flera butiker på södra Ersboda handelsområde.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Texten redovisar fakta, utredningsförslag och citat från olika källor såsom Justitiedepartementet, riksdagsledamoten Peder Björk och Svensk Handel, där eventuella värderingar eller åsikter tydligt tillskrivs respektive källa. Laddade eller starka uttryck som exempelvis beskrivningar av brottsituationer och kostnader för säkerhetsåtgärder kommer från uppgiftslämnare och bedöms därför inte påverka poängen negativt. Inga egna förstärkningar, förminskningar eller känslomässigt styrt språk från journalisten förekommer. Det finns en mycket liten risk för att viss formulering, t.ex. ”positiv till att fler verksamheter föreslås omfattas...” kunde uppfattas som positiv värdering, men denna knyts tydligt till en intervjuad person och påverkar inte poängen. Sammantaget håller texten en hög grad av neutralitet och oberoende.
Förklaring:
Artikeln framhåller lag och ordning som viktiga och betonar polisens och statens roll i att hantera brottsproblem, vilket ger ett visst högerdrag. Samtidigt gynnas vissa statliga initiativ och pragmatiska institutionella lösningar som rimmar med mitten. Eftersom artikeln saknar kritiska röster från höger eller vänster och mest fokuserar på teknokratiska och praktiska förändringar, gynnas mitten tydligast.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden visar ett ökat fokus på brott och reglering med polisen som en aktiv aktör för att stärka säkerheten i butiker och andra verksamheter. Polisen och lagstiftarna framstår som lösningen, medan personer som begår brott eller upprepade förseelser framstår som problemet.
Språk och ton:
Språket är huvudsakligen faktabaserat och beskriver lagförslag och instanser som stöder dem positivt, såsom socialdemokratisk riksdagsledamot och Svensk Handel. Positiva ordval knyts till polis och lagstiftning som stärker ordning och säkerhet, utan att explicit kritisera andra perspektiv.
Källbalans:
Källorna domineras av politiker från Socialdemokraterna, Justitiedepartementet, Polismyndigheten och Svensk Handel. Det saknas tydliga motröster eller kritiska perspektiv från exempelvis rättssäkerhetsexperter, civilsamhälle eller rättighetsorganisationer.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som beskriver risker eller kritik mot ökade polisbefogenheter, såsom eventuella rättssäkerhetsproblem eller konsekvenser för individer och verksamheter. Andra fakta om alternativa metoder för brottsprevention eller sociala orsaker framkommer inte, vilket hade kunnat nyansera den politiska bedömningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Socialdemokraterna vill öka parkeringen i Luleå centrum
Socialdemokraterna i Luleå går till kommunvalet 2026 med ett förslag om fler parkeringsmöjligheter i centrum....

En gripen efter misstänkt grovt våldsbrott i Söderhamn
En person greps och en annan fördes till sjukhus efter en polisinsats i bostadsområdet Skytten...

Frontalkrock stängde Vallaleden på Frösön
Två personbilar frontalkrockade på Vallaleden på Frösön vid 15.30-tiden torsdagen den 13 augusti 2026. Två...

Stort tågstopp mellan Duved och Ånge
Tågtrafiken mellan Duved och Ånge stoppas från torsdagen den 13 augusti när flera järnvägsarbeten genomförs...
