Pisachefen kräver ny strategi för AI i skolan

Svenska 15-åringars resultat i Pisa 2025 försämrades i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Nedgången var störst i läsning, där omkring en tredjedel av eleverna inte nådde en grundläggande nivå. Sverige ligger nu på OECD-genomsnittet i stället för över det. Även övriga nordiska länder fick historiskt svaga resultat i läsförståelse och matematik, samtidigt som resultaten sjönk i en majoritet av OECD-länderna.

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher pekar på flera förändringar som kan ha påverkat utvecklingen och anser att skolorna behöver ta större kontroll över hur digital teknik används. Han framhåller att AI inte bör användas främst för att förenkla uppgifter och menar att elever först behöver bygga upp förmågan att hantera komplex information, väga olika perspektiv och fatta egna beslut. Andreas Schleicher anser därför inte att ChatGPT ska förbjudas, men efterlyser en genomtänkt AI-strategi för skolan.

OECD redovisar att 48 procent av svenska elever använde AI-chattbotar som stöd för lärande minst en gång i veckan under 2025. Samtidigt uppgav 17 procent att de aldrig eller nästan aldrig använde AI för de skoluppgifter som undersöktes. Andreas Schleicher har också hänvisat till tidigare Pisaresultat där elever med starkast läsförmåga inte var de som använde skärmar mest, utan de som läste böcker på minst 100 sidor.

Andreas Schleicher anser att mer krävande läsning tränar elever i att bygga mentala sammanhang, förstå relationer och tolka varför personer agerar på olika sätt. Han kopplar den typen av förmågor till de krav som uppstår när elever använder AI. Han efterlyser också mer tid för lärare att bygga relationer med eleverna och följa deras utveckling.

Mobiltelefonernas roll i skolan har samtidigt förändrats. OECD uppger att 58 procent av svenska elever 2025 gick i skolor där mobiltelefoner inte var tillåtna på skolområdet. I Pisa 2022 var motsvarande andel 38 procent. Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson meddelade efter Pisaresultatet att regeringens inriktning är fler böcker och färre skärmar i klassrummen. Simona Mohamsson hänvisade till att OECD bland annat pekar på mobilanvändning och minskad läsning som faktorer som kan påverka resultaten.

Liberalerna meddelade efter publiceringen att partiet vill stoppa så kallade en-till-en-lösningar där elever fritt disponerar en egen dator eller surfplatta. Partiet vill också samla riksdagens utbildningspolitiska gruppledare till samtal om frågan.

Andreas Schleicher lyfter även familjernas betydelse. Han uppgav för Associated Press att elever som minst en gång i veckan fick frågor från en familjemedlem om vad de gjort i skolan hade omkring 35 poäng högre resultat i naturvetenskap än elever med mindre familjeengagemang. Skillnaden kvarstod enligt Andreas Schleicher även efter justering för socioekonomiska skillnader. Han anser att föräldrar behöver betona att skolarbete kräver ansträngning och lägger en grund för framtida lärande.

Linda Fälth vid Linnéuniversitetet, Hanna Eklöf vid Umeå universitet och Samuel Sollerman vid Stockholms universitet har samtidigt framhållit att Pisa 2025 inte ger stöd för en enda huvudförklaring till resultatnedgången. Deras bedömning är att flera faktorer behöver analyseras tillsammans. Resultaten visar också fortsatt stora skillnader kopplade till familjebakgrund. Elever från socialt och ekonomiskt svagare hem presterar sämre, men i Pisa 2025 var nedgången störst bland elever från välbärgade hem.

Pisa genomförs av OECD vart tredje år och mäter 15-åringars kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Sverige har deltagit sedan starten år 2000. I Pisa 2025 deltog 91 länder och regioner, och de högsta resultaten återfanns i flera länder och regioner i östra och sydöstra Asien.

Skolverket meddelar att fler svenska resultat ska publiceras efter huvudrapporten. Ett faktablad om naturvetenskap planeras till slutet av 2026 och en rapport om elevers lärande i digital miljö ska publiceras under våren 2027.