Örebropartiet jagar riksdagsmandat genom tolvprocentsregeln

AI-genererad illustration

Nyheter

Örebropartiet jagar riksdagsmandat genom tolvprocentsregeln

Av RedaktionenPublicerad: 12 sep 08:016 min

Markus Allard och Örebropartiet går in i valets slutskede med en möjlighet att ta ett riksdagsmandat genom stödet i Örebro län. För att delta i fördelningen av de fasta riksdagsmandaten i valkretsen måste partiet få minst 12 procent av rösterna där. Det motsvarar omkring 24 000 röster. Valmyndigheten klargör samtidigt att regeln endast gäller de fasta mandaten i den aktuella valkretsen. För att få del av riksdagens utjämningsmandat krävs minst fyra procent av rösterna nationellt.

Örebropartiet uppger att Markus Allard toppar partiets riksdagslista. Om han väljs in avser han enligt partiet att fortsätta vara verksam även inom kommun- och regionpolitiken. Allard är 36 år, bor i Örebro och är oppositionsråd och regionråd. Han ledde Ung Vänster i Örebro mellan 2009 och 2013 och grundade Örebropartiet 2014 efter att ha lämnat Vänsterpartiet.

Partiet tog plats i Örebro kommunfullmäktige 2018. I valet 2022 fick Örebropartiet fem mandat i kommunfullmäktige och tre mandat i regionfullmäktige. Region Örebro län uppger att regionfullmäktige har 71 ledamöter och att Örebropartiet innehar tre mandat under mandatperioden 2022–2026.

Mätningarna inför valet ger olika bilder av partiets stöd. En undersökning från Novus, beställd av Nerikes Allehanda, gav Örebropartiet 18,4 procent i kommunvalet. I valet 2022 fick partiet 7,9 procent i kommunen. Undersökningen omfattade 1 000 personer i Örebro kommun. En annan mätning pekade på omkring 15 procents stöd i regionvalet.

I Infostats riksdagsmätning i Örebro län, genomförd mellan den 18 juni och 3 september 2023, deltog 1 136 personer. Tre fjärdedelar av intervjuerna genomfördes efter den 24 augusti. Kategorien annat parti fick 6,3 procent och Infostat bedömde Örebropartiets stöd till knappt 6 procent, vilket ligger tydligt under spärren på 12 procent i valkretsen.

Statsvetaren Martin Karlsson vid Mälardalens universitet bedömer att Örebropartiet har en möjlighet att nå riksdagen. Han framhåller samtidigt att väljare generellt är mer försiktiga med att stödja uppstickarpartier i riksdagsval än i kommunala och regionala val.

Partiets växande stöd märktes vid en valdebatt på Stortorget i Örebro mellan Markus Allard och Socialdemokraternas John Johansson. Debatten handlade bland annat om kommunens attraktivitet, välfärd och trygghet och lockade en stor publik trots regn. Finansminister Elisabeth Svantesson befann sig samtidigt vid Moderaternas valstuga på torget.

Allard förklarar Örebropartiets framgångar med att partiet driver en efterfrågad sakpolitik. Han vill prioritera sjukvård och annan kommunal och regional kärnverksamhet framför bland annat konstinköp och tjänster som partiet anser vara onödiga. Han beskriver inriktningen som att offentliga medel i större utsträckning ska gå till kärnverksamhet.

Markus Allard har också blivit uppmärksammad genom videoklipp från debatter i Örebro kommunfullmäktige. Han anser att klippen ofta visar de mest intensiva delarna av hans framträdanden utan den längre diskussion som föregått dem. Allard uppger att partiet därför filmar sina politiska möten för att kunna visa ett bredare sammanhang.

Flera personer som följde debatten beskrev Allards framträdanden som ett skäl till partiets genomslag. Peter Karlsson, 61 år och långtidssjukskriven, uppgav att han tänker rösta på Örebropartiet i riksdagsvalet eftersom han anser att Allard bättre företräder personer i hans situation. Karlsson ansåg samtidigt att Allards ton i debatterna skulle kunna vara annorlunda.

Emil, 34 år, uppgav att han tänker rösta på Örebropartiet och att han följer Allards klipp i sociala medier. Tommy, 51 år, sade att han inte tänker rösta på partiet men ansåg att Allard gör politiken mer engagerande och lättare att följa. Båda deltog i publiken under debatten på Stortorget.

Tuvalie Mellin, 45 år och tidigare reporter på Nerikes Allehanda, uttryckte däremot tvivel om att stödet räcker till ett riksdagsmandat. Hon pekade bland annat på innehållet i partiprogrammet och uppgav att hon bedömer motståndet mot partiet som större än vad uppmärksamheten kring Allard kan ge intryck av.

Örebropartiet vill inte placera sig på en traditionell höger-vänsterskala och beskriver sig som populistiskt. I partiprogrammet föreslås bland annat en kraftigt begränsad invandring och omfattande utvisningar av personer som partiet beskriver som bidragsberoende invandrare. Partiet vill också införa ett biometriskt register med fingeravtryck, ögonskanningar och dna för migranter och personer som betraktas som kriminella, bland annat för att motverka bidragsfusk och förhindra att utvisade återvänder under en annan identitet.

Partiet vill även förändra bland annat domstolarna, Polismyndigheten och Migrationsverket. Enligt partiprogrammet ska fler beslut fattas av politiskt tillsatta nämnder eller så kallade kadrer i stället för av tjänstemän. Markus Allard säger att syftet är att ge politiker större kontroll över statsapparaten och möjlighet att fatta beslut från fall till fall.

Allard avvisar påståendet att modellen skulle innebära diktatur. Han beskriver i stället ett system där den politiska majoriteten ska kunna styra myndigheterna och framhåller att partiet uttryckligen säger sig förespråka demokrati. Vid egen majoritet skulle Örebropartiets företrädare enligt Allards resonemang dominera de politiska nämnderna eftersom det parti som har fått mandat att styra också ska kontrollera statsapparaten.

Partiprogrammet anger också ett monokulturellt Sverige som mål och att politiska beslut ska utgå från vad partiet bedömer vara bäst för Sverige och svenskarna. Allard beskriver samtidigt sin övergripande samhällssyn som praktiskt inriktad och säger att han vill att den offentliga verksamheten ska fungera även under vanliga och besvärliga vardagsförhållanden snarare än att politiken ska bygga på ideologiska utopier.

Therese Gürlet Häggström, 70 år, deltog också vid debatten och riktade stark kritik mot Allard. Hon uppgav att hon hade delat ut material för Miljöpartiet och Naturskyddsföreningen och sade att flera unga som hon talat med redan hade röstat på röda eller gröna partier. Hon bedömde därför att Örebropartiets stöd inte skulle räcka hela vägen till riksdagen.

En del av debatten handlade om en tidigare anställd inom Örebros hemtjänst som förnedrade och filmade äldre och som dömdes till fängelse tidigare under året. Allard kritiserade Socialdemokraterna för hanteringen av mannen och hävdade att han hade fått återgå i tjänst. John Johansson svarade att personer som begår allvarliga brott ska avlägsnas och straffas enligt lagen men att en enskild person inte ska göras till symbol för hela äldreomsorgen i Örebro.

Under debatten hördes även grova och främlingsfientliga rop från delar av publiken nära Örebropartiets valstuga. Johan Carlbark, 55 år, uttryckte stöd för både Markus Allard och Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand. Carlbark uppgav att han hade satsat pengar på att Allard ska komma in i riksdagen och att flera personer i hans bekantskapskrets tänker rösta på Örebropartiet eller Alternativ för Sverige.

Om Örebropartiet får ett eller två mandat i riksdagen säger Markus Allard att partiet framför allt vill minska invandringen, utvisa kriminella invandrare och skära ned på utgifter som partiet betraktar som slöseri. Han uppger att han kommer att använda de parlamentariska möjligheter som finns för att försöka få igenom så mycket som möjligt av partiets politik och framhåller särskilt betydelsen av en eventuell vågmästarroll.

Markus Allard har under året fortsatt använda ett konfrontativt språk om partiets politiska linje. I februari skrev han på sin Facebook-sida att Örebropartiets politik uttryckligen ställer grupper mot varandra och att partiet söker politisk konflikt snarare än samförstånd. Efter valdebatten samlades flera ungdomar kring honom för att ta bilder och spela in material för sociala medier. Om stödet räcker för ett riksdagsmandat avgörs på valdagen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett sakligt och neutralt språk som återger fakta, statistik och uttalanden från olika källor utan att journalisten själv tillskriver någon värdering eller känslostyrd ton. Svåra och laddade uttryck, exempelvis "konfrontativt språk", "grova och främlingsfientliga rop" eller partiets egen formulering om att "ställer grupper mot varandra", återges som uttalanden eller beskrivningar från respektive intervjuade personer, partiet eller andra källor, vilket inte påverkar poängen negativt. Journalisten undviker egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar, och det finns inte heller några tydliga uttryck som syftar till att styra läsarens känslor eller förminska/förstora aktörernas betydelse utöver vad fakta kräver. Vissa beskrivningar som att "debatten lockade en stor publik trots regn" kan ses som en lätt förstärkning, men detta är mycket svagt och kan anses som neutralt beskrivet. Sammantaget är artikeln väl balanserad och läsaren förväntas kunna bilda egen uppfattning utan inblandning av journalistens subjektiva bedömningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
20%
20%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar huvudsakligen högerpolitiska perspektiv eftersom den fokuserar mest på Örebropartiets invandringskritiska och auktoritära förslag, deras strävan efter ökad politisk kontroll över myndigheter, och en prioritering av ordning och minskat bidragsberoende. Samtidigt finns inslag som visar välfärdsfokus och omsorg med viss nyans, men den dominerande bilden är av ett rättspolitiskt och gränskontrollerande parti, vilket tydligast hör hemma på högerkanten. Därför får höger dominans, medan vänster och mitten får lägre andelar för att erkänna viss balans och socialpolitik i artikeln.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av Örebropartiet som en politisk utmanare med möjligheter att ta riksdagsmandat, men också med kontroversiella och högst politiskt laddade ståndpunkter. Partiet framstår som både ett potentiellt hot och en lösning för vissa väljare, medan dess invandringskritiska och auktoritära förslag framhävs som problematiska.

Språk och ton:
Texten använder neutralt språk utan värdeladdade ord, men genom att lyfta fram partiets invandringspolitik, krav på ökad kontroll och kritik från motståndare sker en indirekt förstärkning av de mer kontroversiella (och högerinriktade) delarna av Örebropartiet. Positivt framställs partiets fokus på kärnverksamhet och omsorg för utsatta väljare.

Källbalans:
Källorna inkluderar partiets egen ledare, väljare med olika åsikter, en statsvetare och motståndare från andra partier, vilket ger flera perspektiv. Dock saknas starka röster från vänsterhåll eller officiella expertinstanser som kan utmana eller komplettera beskrivningen av partiets kontroversiella politik.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln utelämnar en djupare diskussion om hur partiets politik kan påverka sårbara grupper eller samhällets sociala skyddsnät. Viktig kontext kring hur liknande politik setts i andra länder eller dess konsekvenser ingår inte, vilket kan förändra den politiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.