Huthierna stärker greppet om strategiskt sund

AI-genererad illustration

Nyheter

Huthierna stärker greppet om strategiskt sund

Av Peter KarlssonPublicerad: 12 sep 07:314 min

Huthirörelsens offensiv i västra Jemen har gett de Iranallierade styrkorna kontroll över flera strategiska positioner kring Bab al-Mandab. Efter att ha tagit kuststaden Mocka har rörelsen även fått kontroll över öarna Perim, Zuqar och Hanish. Positionerna stärker Huthirörelsens närvaro runt sundet mellan Röda havet och Adenviken, en central farled för handeln mellan Europa och Asien.

Huthirörelsen uppger att den blockad som gäller i området riktas mot Saudiarabien. Sjöfarten genom Bab al-Mandab har samtidigt redan minskat kraftigt under krigen i Mellanöstern. Huthistyrkor har beskjutit omkring hundra handelsfartyg och många stora rederier har valt rutten runt Afrika. Lloyd’s List Intelligence registrerade 273 containerfartygspassager genom sundet i augusti 2026, jämfört med 674 i augusti 2023, en minskning med 59,5 procent.

USA:s energimyndighet EIA beräknade att omkring 8,1 miljoner fat råolja och andra petroleumvätskor per dag passerade Bab al-Mandab under andra kvartalet 2026. Under årets första kvartal var motsvarande volym 5,6 miljoner fat per dag. Samtidigt föll oljevolymerna genom Hormuzsundet från 14,9 miljoner fat per dag under första kvartalet till 4,9 miljoner fat per dag under andra kvartalet.

Fredrik Meiton, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, bedömer att utvecklingen ligger i linje med ett påtryckningsmedel som Iran länge har haft tillgängligt. Fredrik Meiton anser att Iran tidigare har avstått från att använda alla sina möjligheter samtidigt och att den ökade ekonomiska pressen från USA kan ha bidragit till att Huthirörelsen nu har aktiverats i högre grad.

Iran har under årets krig med USA även begränsat trafiken genom Hormuzsundet, där en stor del av världens oljeexport normalt passerar. Fredrik Meiton bedömer att åtgärden har haft en kraftigt avskräckande effekt och att USA har gått med på eftergifter i försök att få trafiken genom sundet att återupptas.

Saudiarabiens möjligheter att transportera olja utan att använda Hormuzsundet har samtidigt begränsats ytterligare. Saudiarabiska myndigheter stängde landets viktiga öst-västliga oljeledning efter en drönarattack. Efter Huthirörelsens omfattande robot- och drönarangrepp den 8 september uppgav saudiska myndigheter att 73 personer hade skadats och att bland annat energianläggningar i södra Saudiarabien hade träffats.

Internationella energiorganet IEA bedömde i sin oljemarknadsrapport för september att det globala oljeutbudet i genomsnitt skulle uppgå till 100,7 miljoner fat per dag under 2026. Det är 5,7 miljoner fat mindre per dag än året före efter fortsatta störningar i Mellanöstern. IEA uppgav också att Gulfstaternas nettoexport av diesel och gasolja i augusti låg på omkring 390 000 fat per dag, drygt en fjärdedel av nivån före kriget, eftersom trafiken genom Hormuzsundet fortfarande var kraftigt begränsad.

Oljepriset har återigen passerat 100 dollar. Fredrik Meiton beskriver den nivån som en gräns som ökar pressen på USA:s president Donald Trump att agera. Medieuppgifter har gjort gällande att Donald Trump avböjt en saudisk begäran om amerikansk hjälp med flyganfall. Fredrik Meiton bedömer samtidigt att ett direkt ingripande mot drönarhotet sannolikt skulle kräva styrkor på marken.

Efter misslyckade fredsförhandlingar har USA i stället skärpt den ekonomiska pressen. Fredrik Meiton bedömer att Donald Trump har små möjligheter att nå sitt mål med enbart ekonomiska åtgärder, eftersom presidenten enligt hans bedömning varken vill använda marktrupp eller göra de kompromisser som skulle krävas. Fredrik Meiton anser också att den politiska pressen på Donald Trump ökar inför höstens mellanårsval i USA.

USA:s regering slog i sin nationella strategi för 2026 fast att fri sjöfart genom Hormuzsundet och Röda havet är ett amerikanskt kärnintresse. Strategin anger också att USA är berett att åter använda militärt våld om amerikanska fartyg hotas av Huthirörelsen.

FN uppgav den 8 september att fler än 5 600 hushåll hade lämnat sina hem i Taiz och södra al-Hudaydah sedan striderna eskalerade den 3 september. FN:s Jemensändebud Hans Grundberg arbetade enligt FN med parterna för att försöka begränsa upptrappningen.

Sjöfarten genom Suezkanalen påverkas också av utvecklingen. Lloyd’s List Intelligence registrerade 1 232 fartygspassager genom kanalen i augusti 2026. Ökad tankertrafik kopplades delvis till omdirigeringar efter problemen i Hormuzsundet, medan förnyade hot från Huthirörelsen bromsade återhämtningen vid Bab al-Mandab.

Huthirörelsen, som officiellt heter Ansar Allah, har kontrollerat stora delar av Jemen i omkring ett årtionde. Rörelsen har sina rötter i den zaidiska al-Huthi-klanen i nordvästra Jemen och växte i opposition mot Jemens deltagande i USA:s krig mot terrorismen under 2000-talet.

Efter den arabiska våren gick Huthirörelsen i krig med Jemens internationellt erkända regering. Iran har stött Huthirörelsen, medan regeringssidan har fått stöd av en sunnimuslimsk koalition ledd av Saudiarabien. Hundratusentals människor har dött under konflikten. Huthistyrkor tog makten i huvudstaden Sanaa 2015.

Huthirörelsen ingår i Irans regionala allians med palestinska Hamas och libanesiska Hizbollah. Under de senaste årens konflikter i Mellanöstern har rörelsen attackerat både Israel och handelsfartyg i farlederna utanför Jemen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven på ett sakligt och neutralt sätt med tydliga källhänvisningar och återgivande av intervjupersoners bedömningar och fakta från olika myndigheter och organisationer. Journalisten använder inte laddade ord, egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar i det egna språket. Hårda eller potentiellt känslomässigt laddade uttryck återges tydligt som uttalanden från källor, såsom Fredrik Meiton eller officiella organ, och påverkar därför inte oberoende-poängen. Texten håller en neutral ton genom hela artikeln och framställer inga aktörer bättre eller sämre än vad faktauppgifterna kräver. Eventuell känsloladdning och värderingar finns i citerade bedömningar och är korrekt markerade som sådana. Därför bedöms texten som mycket oberoende och neutral.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
80%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den ger en balanserad och faktabaserad redogörelse med tyngdpunkt på strategiska, geopolitiska och ekonomiska konsekvenser utan att överdrivet kritisera eller förespråka någon sida ideologiskt. Genom att använda experter från ett institut och internationella organisationer, samt ge utrymme för flera parters handlingar och bedömningar, undviker artikeln att ta tydlig vänster- eller högerstående politisk position.

Rubrik och framing:
En saklig och faktabaserad bild av Huthirörelsens militanta framgångar och deras påverkan på den globala energimarknaden och säkerheten i en strategisk handelsled. Rörelsen framstår som en betydande regional aktör med militär kapacitet och som en utmanare till USA och dess allierade, medan de civila konsekvenserna och internationella reaktioner också nämns.

Språk och ton:
Neutralt och informativt utan värdeladdade ord eller första hands värderande ton mot aktörerna, med klara fakta och expertutlåtanden för att ge kontext till konflikten och dess strategiska konsekvenser.

Källbalans:
Fokus ligger på en expert från Utrikespolitiska institutet och internationella energiorgan, samt officiella uppgifter från FN och statsaktörer som USA och Saudiarabien. Rörelsen själv representeras indirekt via deras agerande; det saknas dock röster från Huthirörelsen eller civila drabbade direkt.

Utelämnanden och kontext:
Saknar direkta perspektiv från Huthirörelsen eller civila i Jemen för att nyansera bilden. Få om några belysningar kring fredsförslag eller humanitära lösningar, vilket hade kunnat ge en bredare kontext. Fokus på strategi och maktkamp gör det svårt att se alternativa fredliga vägar eller sociala aspekter av konflikten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.