Partiledare i hård skolstrid efter Pisa-fall

De svenska resultaten i Pisa 2025 blev en central stridsfråga när partiledarna debatterade skolan. OECD konstaterade att resultaten var lägre än 2022 i matematik och läsning, medan naturvetenskap låg på ungefär samma nivå. I samtliga tre ämnen hörde resultaten samtidigt till Sveriges lägsta i Pisa och låg signifikant under nivåerna från 2018.

Magdalena Andersson (S) beskrev situationen i svensk skola som ett nödläge och anklagade regeringen för nedskärningar. Hon sade att resultaten faller snabbare i Sverige än i andra länder och riktade ansvaret mot Ulf Kristersson (M) och Tidöpartiernas fyra år vid makten. Socialdemokraterna meddelade den 9 september 2026 att partiet vill tillsätta en nationell kriskommission för skolan med anledning av Pisa-resultaten. Partiet presenterade även den 14 augusti ett förslag om att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska räknas upp med inflationen, bland annat med hänvisning till skolans finansiering.

Ulf Kristersson invände att de niondeklassare som deltog i undersökningen hade gått drygt två år i skolan under Tidöregeringen och omkring sju år under den tidigare socialdemokratiska regeringen. Han anklagade samtidigt Socialdemokraterna för att vilja begränsa valfriheten och uppgav att omkring 400 000 elever går i friskolor. Kristersson framhöll att regeringen nu förändrar friskolesystemet. Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 om skärpta regler för friskolesektorn, där bland annat förbud mot vissa värdeöverföringar vid nyetablering, ägarförändringar och tillsynsärenden införs den 1 juli 2027. Regeringen beslutade den 1 september att ytterligare regler för enskilda skolhuvudmän ska utredas, bland annat om utländskt ägande och vilka verksamheter skolhuvudmän ska få bedriva.

Simona Mohamsson (L) pekade på att flera kommuner med svaga skolresultat styrs av Socialdemokraterna. Hon sade samtidigt att hon gärna ser att staten tar över ett större ansvar för skolan för att stärka likvärdigheten och minska risken för att elever hamnar efter. Skolverket konstaterade i sin lägesbedömning 2026 att skolväsendet omfattar närmare 3 000 huvudmän och bedömde att ett större statligt ansvar, bland annat för finansieringen, behövs för att motverka brister i likvärdigheten.

Amanda Lind (MP) kritiserade Mohamsson och sade att utbildningsministern lägger ansvaret på andra trots att Liberalerna enligt Lind har haft ett omfattande ansvar för skolpolitiken under de senaste två decennierna. Miljöpartiet vill ge staten ett större ansvar för finansieringen, fördela mer resurser efter elevernas behov och avskaffa vinstdrivande friskolor.

Skolverket uppgav att 6 688 svenska elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor deltog i Pisa 2025. Sveriges exkluderingsgrad var 7,4 procent, jämfört med OECD-genomsnittet på 4,9 procent. OECD redovisade samtidigt att andelen svenska elever som ligger under kunskapsnivå 2 sedan 2015 har ökat med 13 procentenheter i både matematik och läsning samt med fyra procentenheter i naturvetenskap.

Av de svenska eleverna nådde 66 procent minst nivå 2 i matematik, 69 procent i läsning och 74 procent i naturvetenskap, nivåer som enligt OECD låg nära genomsnittet för medlemsländerna. Skolverket uppgav också att flickor och pojkar presterade på samma nivå i matematik. Flickorna hade däremot 41 poäng högre resultat i läsförståelse och 12 poäng högre resultat i naturvetenskap.

Regeringen har även beslutat om nya ordningsregler som innebär att mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början i de obligatoriska skolformerna och lämnas tillbaka när skoldagen är slut. De reglerna trädde i kraft den 1 augusti 2026.