Partierna vill stärka stödet för elever med NPF

Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydligt svårare att nå gymnasiebehörighet än andra elever. En ny undersökning visar att 58 procent av barn med ADHD, ADD och autism inte klarar gymnasiet. Föräldranätverket Rätten till utbildning har dessutom följt elever födda år 2000 från sju till 25 års ålder genom samkörda uppgifter från Skolverket och Socialstyrelsens patientregister. Nätverkets ordförande Christian Wettergren uppgav att omkring var tredje elev med NPF som börjar gymnasiet avbryter utbildningen.

Riksdagens utbildningsutskott konstaterade i rapporten 2025/26:RFR13 att omkring sex av tio elever med registrerad ADHD- eller autismdiagnos nådde behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram läsåret 2023/24. Bland elever utan dessa diagnoser var motsvarande andel omkring nio av tio. Registerstudien omfattade cirka 586 000 elever som avslutade årskurs 9 under läsåren 2019/20–2023/24. Utbildningsutskottet konstaterade också att omkring 45 procent av eleverna med ADHD eller autism fick särskilt stöd under högstadiet, jämfört med cirka 8 procent av eleverna utan diagnoserna, samt att pojkar med NPF fick stöd tidigare än flickor.

Centerpartiet vill införa en elevlag som stärker elevers rätt till stöd och trygghet och innebär att insatser ska utgå från behov i stället för att vara beroende av en fastställd diagnos. Partiet vill också höja personalens kunskap om NPF, göra undervisningen mer anpassad, minska klasstorlekarna och stärka studieron. Därutöver föreslår Centerpartiet en elevhälsogaranti som ska ge elever kontakt med elevhälsan inom 24 timmar och säkerställa tillgång till personal med kompetens om psykisk ohälsa och NPF.

Specialpedagogiska skolmyndigheten fastslår att en fastställd NPF-diagnos inte krävs för att en elev ska få stöd i skolan, eftersom insatserna ska utgå från elevens individuella behov. Skolverket har samtidigt konstaterat i en nationell studie om tillgängliga lärmiljöer att skolornas resurser, personalens NPF-kompetens och rutiner inte alltid är tillräckliga för att elever med NPF eller liknande svårigheter ska få det stöd de har rätt till. Studien bygger på två enkätundersökningar bland huvudmän och rektorer i grundskolan och granskar bland annat hur stödbehov upptäcks, hur frånvaro hanteras och hur kompetensutveckling om NPF genomförs.

Ett av partierna vill införa standardiserad screening av barns inlärningsförmågor under det första skolåret. Screeningen ska omfatta arbetsminne, impulskontroll och problemlösningsförmåga och användas för att tidigare kunna sätta in lämpliga stödinsatser. Resultaten ska också kunna ge anledning till fortsatt utredning av möjlig NPF-problematik. Partiet efterfrågar dessutom bättre samverkan mellan skola, elevhälsa, vård och familjer samt kortare och mer praktiskt inriktade gymnasieutbildningar för elever som har svårt med dagens mer teoretiska program.

Liberalerna vill stärka studieron genom fortsatt satsning på stödundervisning, speciallärare och mindre undervisningsgrupper. Partiet föreslår ett tak på 20 elever per skolklass och hjälpklasser där elever som behöver särskilt stöd kan undervisas av speciallärare i mindre grupper. Regeringen har lagt fram ett nytt stödsystem där standardiserade tester ska genomföras i början av höstterminen i vissa årskurser och stödundervisning införas i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2028. Regeringen beräknar kostnaden för stödundervisningen till omkring 570 miljoner kronor under 2028 och cirka 1,14 miljarder kronor per år från 2029.

Miljöpartiet vill att elever ska få stöd efter sina behov och uppger att partiet varje år under mandatperioden har avsatt mer pengar till skolan än regeringen. Partiet vill ge lärare mer tid för elever, planering och efterarbete, öka resurserna till skolan och elevhälsan samt förstärka tidiga insatser. Miljöpartiet har också drivit frågan om att avskaffa betyget F och vill undersöka möjligheten att införa en bred NPF-strategi för samhället.

Moderaterna hänvisar till att den moderatledda regeringen redan har beslutat om förändringar i skollagen som ska införa standardiserade tester för att tidigare identifiera elever med stödbehov och göra det enklare att ge särskilt stöd enskilt eller i mindre grupper. Moderaterna lyfter även utbyggnaden av skolsociala team där skola och socialtjänst samarbetar för att upptäcka elever med NPF som riskerar långvarig frånvaro. Partiet hänvisar också till den nya socialtjänstlagen och till att regeringen avsätter 200 miljoner kronor per år 2026–2028 för att förstärka elevhälsans personal.

Utbildningsdepartementet meddelade den 13 augusti 2026 att en statlig utredning om speciallärar- och specialpedagogutbildningarna hade överlämnats till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Utredningen innehåller bland annat förslag om en ny speciallärarutbildning. Regeringen ser samtidigt över utbildningarna för speciallärare och specialpedagoger med målet att säkerställa att skolorna har nödvändig kompetens.

Sverigedemokraterna vill kombinera tydliga ordningsregler och höga förväntningar med individuellt anpassat stöd för att fler elever ska nå gymnasiebehörighet och fullfölja utbildningen. Partiet hänvisar till reformer under mandatperioden som jourklasser, tydligare ordningsregler och större möjligheter att inrätta specialklasser. Efter valet vill Sverigedemokraterna fortsätta stärka tryggheten och studieron och införa statligt huvudmannaskap för skolan. Partiet anser att det skulle ge mer likvärdiga förutsättningar mellan olika delar av landet och minska beroendet av kommunala budgetprioriteringar.

Vänsterpartiet förespråkar också statligt huvudmannaskap och vill att skolans resurser i högre grad ska fördelas efter behov. Partiet vill avskaffa vinstuttag i friskolor och i stället använda resurser till undervisning, elevhälsa och specialpedagogik. Bland förslagen finns fler speciallärare och specialpedagoger, små elevanpassade undervisningsgrupper för elever med NPF och hög frånvaro, lagstadgad rätt till samordnad individuell plan och nationell statistik över skolfrånvaro. I sin budgetmotion har Vänsterpartiet föreslagit 30 miljarder kronor mer i generella statsbidrag till kommunerna, bland annat för elevhälsa och specialpedagogiskt stöd.

Riksdagens utbildningsutskott identifierade studiero, tydliga ramar i klassrummet, låg personalomsättning, rutiner för tidig upptäckt och systematisk uppföljning som gemensamma drag hos tre skolor där elever med NPF hade jämförelsevis goda studieresultat. Riksförbundet Attention uppgav i augusti 2026 att 27 procent av eleverna med NPF i organisationens undersökning saknade godkänt betyg i samtliga tre kärnämnen svenska, matematik och engelska. Undersökningen byggde på svar från nära 2 000 vårdnadshavare till barn med NPF.

Skolinspektionen fattade 428 beslut inom riktad generell tillsyn under 2025 och konstaterade brister i 204 av besluten. Extra anpassningar och särskilt stöd tillhörde de vanligaste bristområdena på skolenhetsnivå. I årsrapporten för 2025 uppgav Skolinspektionen att myndigheten besökte cirka 1 200 skolor, observerade över 4 100 lektioner och fattade över 4 200 beslut. Myndigheten bedömde samtidigt att frågor om stöd och studiero fortsatt behövde uppmärksammas. I en tidigare särskild granskning av 30 skolor konstaterade Skolinspektionen att två av tre behövde utveckla arbetet med pedagogiskt tillgänglig undervisning för elever med neuropsykiatriska svårigheter och att var tredje skola inte i tillräcklig grad identifierade hinder i lärmiljön.