Haverikommissionen hittar inget tekniskt fel efter dödskraschen

Statens haverikommission har avslutat utredningen av flygolyckan i sjön Limmaren utanför Norrtälje den 5 september 2025, då Christer Dahlgren, 78, och Lennart Håkansson, 68, omkom. Utredningen, registrerad som L-75/25 med slutrapport SHK 2026:16, har inte kunnat fastställa den exakta orsaken till olyckan. Undersökningen av flygplanet har däremot inte visat några tekniska fel.

Flygplanet var en Mooney M20J med registreringen SE-GXI. Besättningen bestod av en pilot och en spanare och deltog i en övning med Frivilliga Flygkåren, FFK, inom ramen för Sveriges totalförsvar. Flygningen gjordes på uppdrag av Försvarsmakten. Kraschen inträffade strax efter klockan 16 när besättningen var på väg tillbaka till flygplatsen och förlorade kontrollen över flygplanet. Planet störtade därefter i Limmaren.

Statens haverikommission har kunnat fastställa att besättningen avbröt ett landningsförsök före olyckan. Utredningsordförande Jonas Bäckstrand uppgav att ett sådant förfarande inte är ovanligt och kan göras när inflygningen inte är tillräckligt stabiliserad. Den avbrutna landningen kan enligt utredningen ha medfört ökad arbetsbelastning och stress.

Utredningen pekar också på möjlig värmepåverkan. Christer Dahlgren och Lennart Håkansson bar överlevnadsdräkter eftersom flygningen gick över vatten, samtidigt som dagen var varm. Statens haverikommission konstaterar att värme kan påverka kognitiva funktioner och bland annat förlänga tiden för beslutsfattande. Jonas Bäckstrand uppgav samtidigt att utredningen inte har kunnat avgöra hur värmen faktiskt påverkade de två besättningsmedlemmarna. Ålder anges också som en faktor som kan ha betydelse vid värmebelastning.

Eftersom ingen överlevde olyckan och den aktuella typen av mindre propellerflygplan saknar svart låda har utredarna haft begränsade möjligheter att rekonstruera händelseförloppet. Jonas Bäckstrand bedömde att orsaken sannolikt var operativ, eftersom den tekniska undersökningen inte visade något fel på flygplanet. Statens haverikommission har dock inte kunnat fastställa vad som inträffade under flygningen.

Flygplanet bärgades ur Limmaren på kvällen den 8 september 2025. Frivilliga Flygkåren bistod därefter Statens haverikommission med information och underlag för den tekniska undersökningen. Efter olyckan uppgav FFK:s kårchef Hans Spets att organisationen skulle gå igenom händelsen och undersöka om något hade kunnat göras annorlunda. Han sade då att det inte fanns några indikationer på det.

Per Winberg, länsflygchef för Frivilliga Flygkåren i Norrtälje, bedömde efter olyckan att flygförutsättningarna hade varit goda. Han beskrev landningsbanan vid Norrtälje som förhållandevis kort men inte som något som borde ha orsakat problem för den erfarna besättningen. Per Winberg har också framhållit att FFK flyger åt Försvarsmakten och att Statens haverikommissions utredning inte visar att olyckan orsakades av bristande utbildning hos piloterna.

Statens haverikommission pekar samtidigt på systembrister i FFK:s uppdrag åt Försvarsmakten och bedömer att certifikatkraven för piloterna inte är anpassade till uppdragens förutsättningar. FFK rekommenderas därför att genomföra en systematisk och dokumenterad riskanalys av flygbesättningarnas arbetsmiljö och använda resultatet som underlag för vilka certifikatsnivåer organisationens piloter ska ha.

FFK rekommenderas även att särskilt analysera riskerna med värmebelastning vid flygning i överlevnadsdräkt samt införa tydliga rutiner och handlingsplaner för att minska dessa risker. Försvarsmakten rekommenderas att tillsammans med Transportstyrelsen och FFK se över regelverket och formellt klargöra ansvarsfördelning samt lednings- och lydnadsförhållanden när Försvarsmakten använder FFK.

Frivilliga Flygkårens sjöinformationsgrupper, SIG, bedriver sjöövervakning åt Marinen från ett tiotal platser runt Sveriges kust. Omkring 250 FFK-medlemmar deltar i verksamheten och piloterna är avtalsbundna till Marinen. Sjöfartsverket redovisar att 15 flygräddningsärenden som klassades som nöd under 2025 slutade i haveri. Fem av dessa gällde flygplan inom bland annat allmänflyg och bruksflyg, och myndigheten räknar olyckan i Norrtälje till de flygolyckor från året som Statens haverikommission har utrett.