Partier oense om Härjedalens framtida skolstruktur

Skolornas framtid är fortsatt en central politisk fråga i Härjedalen inför nästa mandatperiod. Centerpartiet vill nå en bred politisk uppgörelse om skolorganisationen, medan Vox Humana vill behålla samtliga nuvarande skolor under hela nästa mandatperiod. Även Vänsterpartiet och Liberalerna vill värna dagens skolstruktur, men Liberalerna framhåller att framtiden för respektive skola är beroende av elevantalet.

Centerpartiets ordförande Lisa Sjelin, som har varit med och styrt kommunen under mandatperioden, anser att partierna gemensamt behöver se över skolorganisationen. Hon hänvisar till ett minskande elevantal och behovet av långsiktiga besked för elever, vårdnadshavare och personal. I Centerpartiets lokala program inför valet anges också att partiet vill stärka skolekonomin och ta fram en bred och gemensam vision för en långsiktigt hållbar skolstruktur i hela kommunen.

Lisa Sjelin vill prioritera hög kvalitet och likvärdig undervisning och ger inget löfte om att alla skolor ska finnas kvar. Centerpartiet röstade tillsammans med Moderaterna för att lägga ned skolan i Lillhärdal. Härjedalens kommunfullmäktige beslutade dock den 25 september 2025 att förskolan Furan, fritidshemmet och grundskolan vid Furulundsskolan i Lillhärdal skulle finnas kvar. Redan 2023 hade kommunen beslutat att skjuta upp frågan om skolstrukturen där i två år för att ge orten tid att bland annat arbeta med inflyttning.

Enligt Lisa Sjelin är byskolorna betydelsefulla för orterna, men undervisningens kvalitet måste väga tungt. Hon bedömer också att skolans budget behöver förstärkas inför kommande förändringar i grundskolan. Samtidigt försvarar hon vårens beslut att minska personalstyrkan inom skola och förskola. Hon beskriver åtgärden som en anpassning till elevantalet och den beslutade budgeten, snarare än som en besparing.

De beslutade personalminskningarna omfattar omkring 30 tjänster inom skola och förskola och ska minska kostnaderna med 14,2 miljoner kronor. Syftet är att bildningsförvaltningen ska hålla den budgetram som kommunfullmäktige har fastställt för 2026.

Lisa Sjelin kopplar också ekonomin till övergången till tioårig grundskola. Regeringen uppger att reformen införs höstterminen 2028. Förskoleklassen avskaffas då och ersätts av en ny årskurs 1, samtidigt som dagens årskurs 9 blir årskurs 10. Skolverket uppger att förändringen innebär 534 ytterligare undervisningstimmar i lågstadiet. Myndigheten har fått i uppdrag att föreslå hur timmarna ska fördelas, med huvuddelen av tiden avsedd för svenska eller svenska som andraspråk samt matematik.

Vox Humana har en annan linje i frågan om skolornas framtid. Partiets ordförande Karin Holmin vill behålla samtliga befintliga skolor i kommunen under hela nästa mandatperiod. Enligt henne är närheten till skolan viktig på landsbygden eftersom byskolor ger trygghet och arbetstillfällen samt kan påverka möjligheten att bo kvar och locka nya invånare.

Vox Humana motsatte sig vårens minskning av antalet tjänster och vill i stället tillföra mer resurser till skolan under nästa mandatperiod. Karin Holmin anser att förskolor och skolor behöver fler vuxna, inte färre.

Bland de övriga redovisade skolpolitiska förslagen finns mål om att behålla skolor så länge elevunderlaget medger det, ta fram en långsiktig investeringsstrategi för skollokaler och stärka förskolans kompensatoriska uppdrag. Där ingår också förslag om att prioritera de tidiga skolåren, förstärka förebyggande insatser i grundskolan och utreda en längre vistelsetid inom den allmänna förskolan.

Andra förslag gäller gymnasiet och vuxenutbildningen. Där nämns att omsorgsprogrammet ska erbjudas och att elever där ska få samma möjlighet till körkort som elever på transportprogrammet. Även satsningar på komvux och livslångt lärande finns med bland förslagen.

I partiernas redovisade svar finns även krav på mindre klasser och grupper, fler vuxna nära eleverna samt förstärkt elevhälsa. Speciallärare och specialpedagoger lyfts fram som resurser för elever som behöver särskilt stöd. Ett annat förslag är att kommunen kontinuerligt ska pröva skolorganisationen mot elevantal och andra behov.

Det finns också förslag om att se över hela kommunens ekonomi och vid behov omfördela pengar mellan förvaltningarna. Inom bildningsförvaltningen anges fler vuxna i skolan som en högre prioritering än simbassänger i den östra kommundelen, med hänvisning till kostnader för uppvärmning och underhåll samt till badhuset i Sveg.

Vänsterpartiet vill värna skolorna i hela Härjedalen och anser att bostadsorten inte ska avgöra vilken utbildning en elev får. Partiet hänvisar till försämrade skolresultat och vill under nästa mandatperiod prioritera skolan genom fler vuxna, rätt kompetens, stärkt elevhälsa och tidigare stöd till elever.

Vänsterpartiet vill även att lärare ska kunna fokusera på undervisningen och att kommunen ska följa resultaten och sätta in åtgärder när behoven ökar. Partiet vill dessutom stärka samarbetet mellan skola, elevhälsa och socialtjänst samt skapa fler föräldragrupper och mötesplatser med professionellt stöd.

Kolada redovisar att 93,7 procent av eleverna i årskurs 9 med Härjedalen som hemkommun var behöriga till gymnasiets yrkesprogram 2025. Samma år hade 81,4 procent av eleverna i kommunala skolor uppnått betygskriterierna i samtliga ämnen.

Liberalerna i Härjedalen anser att skolans budget ska anpassas efter barnens och ungdomarnas behov. Partiet vill att det ska finnas tillräckligt med lärare, förskollärare, elevassistenter och annan personal i verksamheterna. Liberalerna konstaterar samtidigt att kommunfullmäktige har beslutat att samtliga skolor ska vara kvar i nuläget och uppger att framtiden för de enskilda skolorna beror på elevantalet.

Ett annat redovisat mål är att behålla dagens skolstruktur under nästa mandatperiod och även därefter. Gemensamt för flera av partiernas förslag är att skolorganisationen ska hantera både förändrade elevtal och kommunens stora geografiska avstånd, samtidigt som resurser, personal och framtida skolstruktur är föremål för olika politiska prioriteringar.