BUP-kön består trots kortare väntetider

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

BUP-kön består trots kortare väntetider

Av Malin NilssonPublicerad: 11 sep 06:074 min

Region Västernorrland uppger att fler barn och unga får sitt första besök och behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, inom vårdgarantins tidsgränser. Samtidigt är väntan på utredning fortsatt lång. I augusti 2026 väntade närmare 400 patienter på en utredning och regionen anger på 1177 att väntetiden till neuropsykiatrisk utredning överstiger 12 månader från det att behovet har fastställts vid en klinisk bedömning och patienten erbjudits utredning.

Den förstärkta vårdgarantin för BUP har enligt Socialstyrelsen som målsättning att en första bedömning ska ske inom 30 dagar och att en fördjupad utredning eller behandling därefter ska inledas inom ytterligare 30 dagar. Socialstyrelsen har samtidigt uppgett att Region Västernorrlands byte av journalsystem kan påverka rapporteringen och datakvaliteten i väntetidsstatistiken.

Vid ingången av 2026 uppgav Region Västernorrland att omkring 71,4 procent av de barn och unga som bedömts behöva specialiserad vård erbjöds ett första besök inom 30 dagar. BUP tar enligt regionen årligen emot omkring 2 500–3 000 remisser, inklusive egna vårdbegäranden. Under 2025 hade verksamheten totalt 4 748 patienter, omkring 2 000 fler än 2023.

Kristina Nilsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, uppger att inflödet till BUP har ökat och inte visar tecken på att avta. Regionen hyr in psykiatrispecialister för att försöka korta väntetiderna, men Kristina Nilsson anser att ytterligare åtgärder behövs.

I januari 2026 meddelade Region Västernorrland att BUP hade fått cirka 15,3 miljoner kronor i statliga prestationsmedel efter förbättrade väntetider. Av summan avsåg 7,7 miljoner kronor uppnådda prestationskrav och ökad produktivitet, medan 7,6 miljoner kronor var bonus kopplad till förbättrade väntetider samt arbete med kapacitet och produktion.

Klagomål som har lämnats till patientnämnden beskriver samtidigt barn och unga vars psykiska mående har försämrats under väntan på hjälp. En vårdnadshavare uppgav under 2026 att ett barn efter flera års väntan på bedömning hade börjat självmedicinera med alkohol och uttryckt suicidtankar. Kristina Nilsson beskriver den situationen som ett misslyckande.

En annan förälder har uppgett att remisser skickats under fyra års tid innan barnet fick en tid för bedömning hos BUP. Barnet beskrivs ha svårigheter i vardagen. Samtidigt har en annan vårdnadshavare framhållit att personalen på BUP varit välkomnande, stöttande och hjälpsam och bedömt att personalen arbetar utifrån de förutsättningar som finns.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för adhd och autism betonar att stöd ska sättas in tidigt och inte skjutas upp i väntan på en diagnos. Myndigheten anger samtidigt att neuropsykiatriska utredningar inte ska fördröjas. Rätt stöd anges bland annat vara viktigt för att förebygga depression, skolfrånvaro, skadligt alkohol- och narkotikabruk samt försämrad fysisk hälsa.

I Socialstyrelsens första nationella utvärdering av vården vid adhd och autism, publicerad den 6 mars 2026, konstaterade myndigheten att tillgången till vård och stöd varierar mellan regioner och kommuner. Endast drygt hälften av vårdcentralerna hade då påbörjat arbetet med att införa de nationella riktlinjerna.

På nationell nivå meddelade regeringen den 21 maj 2026 att omkring 1 000 färre barn och unga per månad väntade längre än 30 dagar på ett första besök, en utredning eller behandling inom BUP jämfört med september 2022. Antalet barn och unga som väntat mer än 90 dagar på en utredning hade enligt regeringen halverats.

Sveriges Kommuner och Regioner uppger att 840 miljoner kronor i överenskommelsen om ökad tillgänglighet till BUP 2025–2026 är prestationsbaserade. Ytterligare 150 miljoner kronor är avsatta för regionernas utvecklingsarbete, bland annat inom produktionsplanering och kapacitetsstyrning. Organisationen har också redovisat att 57 procent av de fördjupade BUP-utredningarna i Sverige påbörjades inom 30 dagar under 2024 och att i genomsnitt 7 661 barn och unga per månad väntade längre än 30 dagar på att en utredning skulle starta.

BUP:s uppdrag är att bedöma, utreda och behandla psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Socialstyrelsen anger att insatser för personer med adhd eller autism behöver vara sammanhållna och kontinuerliga, från misstanke om funktionsnedsättning till uppföljning, med samverkan mellan bland annat primärvård, specialistpsykiatri, beroendevård, habilitering, socialtjänst, förskola, skola och elevhälsa.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten presenterar fakta och statistik med tydliga källhänvisningar till regionen, Socialstyrelsen, regeringen och andra myndigheter. Citaten och uttalanden från Kristina Nilsson och vårdnadshavare presenteras som återgivna uppgifter utan egna värderingar eller förstärkningar från journalisten. Det förekommer inga spekulationer, överdrifter eller känslomässigt färgat språk från journalistens sida. Hårda ord som "misslyckande" och beskrivningar av psykisk ohälsa återges som uttalanden från källor och påverkar därför inte oberoendegraden negativt. Däremot förekommer små inslag av inferenser, t.ex. när förklaringar kopplas till statistik, men dessa är mycket återhållsamma och neutralt formulerade. Därför bedöms artikelns oberoende till mycket höga 95 av 100.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster riktning eftersom den lyfter fram brister i den offentliga vården och pekar på ökade behov och investeringar i BUP samt statliga insatser som lösning. Den fokuserar på utsatta grupper, strukturella problem och offentliga aktörer utan att inkludera privata eller marknadslösningar. Positiva inslag kring offentliga prestationer och kritik mot väntetider som skadar barn förstärker en vänstervinkel.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är en problematik med långa väntetider i BUP trots vissa förbättringar. Regionen och Socialstyrelsen framstår som ansvariga, medan barnen och deras familjer är offer som drabbas av bristerna. Lösningen lyfts fram som behovet av ökade resurser och insatser från staten och regionen.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt beskrivande språk med vissa förstärkningar genom exempel på lidande barn och familjer, vilket skapar sympati för de utsatta och indirekt för deras behov av statliga insatser. Positiva insatser från den offentliga sektorn framhålls utan kritik mot systemet.

Källbalans:
Källorna är främst offentliga aktörer som Region Västernorrland, Socialstyrelsen, SKR och politiker från Socialdemokraterna. Patientnämnden och vårdnadshavare förekommer som röster för problematik och behov. Motpart och kritiska röster från exempelvis privata aktörer eller högerorienterade perspektiv saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om privata alternativ eller marknadslösningar som möjliga, samt ifrågasättanden av statens effektivitet eller alternativ till utbyggd offentlig vård. Ekonomiska aspekter som kritik mot bidragssystem eller skatteanvändning nämns inte och skulle kunna förändra den politiska tolkningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.