Kiruna och Gällivare toppar ungas arbetsmarknad

Kiruna och Gällivare har landets lägsta ungdomsarbetslöshet och samtidigt de högsta genomsnittsinkomsterna bland unga vuxna i åldern 20–24 år. Medelinkomsten uppgår till 389 000 kronor per år i Kiruna och 353 000 kronor i Gällivare, mer än dubbelt så mycket som i Stockholm. Gruvnäringen och de arbetstillfällen som skapas runt den är en viktig förklaring.

Arbetsförmedlingen redovisade under andra kvartalet 2026 en arbetslöshet på 2,0 procent i Gällivare och 2,3 procent i Kiruna. Det var då de två lägsta nivåerna bland Sveriges kommuner. För Norrbottens län som helhet var motsvarande nivå 3,5 procent. Region Norrbotten uppgav under våren 2026 att en kartläggning bland hundratals arbetsgivare visade ett behov av omkring 4 400 rekryteringar i offentlig sektor och mer än 4 000 i näringslivet under de följande två åren. Behovet omfattade bland annat vård, skola, industri och transport.

Elin Möller, 25, flyttade från Rengsjö utanför Bollnäs till Kiruna för två år sedan efter att ha följt med en vän för att söka arbete. Vännen återvände senare hem, medan Elin Möller stannade kvar. Hon veckopendlade under ett halvår innan hon fick en lägenhet i Kiruna. Elin Möller har behörighet för samtliga körkortsklasser och beskriver arbetsmarknaden som mycket bred. Hon uppger också att hon inte känner någon i sin omgivning som saknar arbete.

Elin Möller anser att personer som saknar arbete på sin hemort i större utsträckning bör söka sig till platser där arbetskraft efterfrågas. Hon beskriver det som rimligt att flytta när arbetstillfällena finns på andra håll och pekar på det stora behovet av personal i Kiruna.

Rekryteringsbehovet märks även inom gruvindustrin. Den 11 september 2026 hade LKAB flera aktuella tillsvidareanställningar i Kiruna och Gällivare, bland annat för processoperatörer, bergarbetare, elektriker, mekaniker och fastighetsskötare. Gällivare kommun uppgav samtidigt under 2026 att kommunen tillsammans med Arbetsförmedlingen planerade digitala träffar med arbetssökande och omvänd rekrytering, där kandidater skulle bjudas in till intervjuer på plats. Lärare, sjuksköterskor och socionomer hörde till de yrkesgrupper som kommunen särskilt pekade ut.

Även Kiruna kommun arbetar med kompetensförsörjning inom kommunal verksamhet. Projektet Vis Futurum Kiruna pågår från oktober 2025 till september 2028 och har enligt Svenska ESF-rådet en budget på drygt 8,15 miljoner kronor. Projektet är planerat för 523 deltagare och inriktat på arbetskrafts- och kompetensbristen inom äldreomsorgen.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att matchningen på den svenska arbetsmarknaden inte fungerar tillräckligt väl. Han uppger att få människor väljer att flytta till de orter där jobben finns och anser att Arbetsförmedlingens krav på geografiskt bredare jobbsökande inte efterlevs i tillräcklig omfattning. Sven-Olov Daunfeldt redovisade också 2026 Svenskt Näringslivs beräkning att Kiruna 2024 hade Sveriges tredje lägsta inkomstbaserade försörjningskvot, 0,873, efter Solna och Sundbyberg. Måttet beskriver förhållandet mellan personer som är självförsörjande genom arbetsinkomster och personer som behöver försörjas.

Christina Storm Wiklander, chef för Region Nord på Arbetsförmedlingen, uppger att myndighetens mål är att arbetssökande så snabbt som möjligt ska få arbete och att arbetsgivare ska kunna rekrytera den personal de behöver. Hon framhåller också att fler arbetsgivare behöver ta tillvara den kompetens som redan finns på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen kan inte tvinga någon att flytta eller byta yrke. Reglerna innebär dock att arbetssökande i vissa fall måste bredda sitt sökande till andra yrken eller andra delar av landet för att undvika sanktioner. En person som bedöms ha goda möjligheter att få arbete inom sitt yrkesområde och inom dagpendlingsavstånd får enligt Arbetsförmedlingen begränsa sitt sökande dit i högst sex månader. Därefter ska även lämpliga arbeten inom andra yrken och på andra orter i landet sökas. Myndigheten räknar normalt dagpendling som högst tre timmars sammanlagd restid per dag och högst tolv timmar hemifrån.

Statistiken över ungdomsarbetslösheten i Sveriges kommuner kommer från Statistiska centralbyråns registerbaserade Befolkningens arbetsmarknadsstatus, BAS, och gäller personer mellan 20 och 24 år. Årssiffran är ett genomsnitt av tolv månaders månadsvärden. Uppgifterna för 2025 är preliminära och omfattar endast kommuner där arbetskraften i åldersgruppen överstiger 250 personer. Den slutliga BAS-statistiken för 2025 ska publiceras i november 2026.

I BAS räknas som arbetslös den som någon gång under månaden varit inskriven hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller deltagare i ett program med aktivitetsstöd och samtidigt inte klassificerats som sysselsatt. Jämförelser mellan Sverige och övriga EU bygger i stället på Eurostats harmoniserade arbetskraftsundersökning och gäller personer mellan 15 och 24 år.

Sveriges relativt höga ungdomsarbetslöshet i EU-statistiken påverkas av att många unga står till arbetsmarknadens förfogande samtidigt som de studerar. Sverige ligger över EU-genomsnittet i sysselsättningsgrad. En person räknas som sysselsatt om personen arbetat minst en timme under referensveckan eller haft ett arbete eller företag men varit tillfälligt frånvarande. Enligt Eurostats NEET-mått, som visar andelen unga mellan 15 och 24 år som varken arbetar eller studerar, hade Sverige 2025 den tredje lägsta andelen bland EU:s 27 medlemsländer.