
AI-genererad illustration
Över 85 000 valröster granskas på nytt
Mer än 85 000 röster som underkändes i den preliminära rösträkningen granskas nu på nytt när länsstyrelserna genomför den slutliga kontrollräkningen. Den preliminära räkningen är samtidigt nära att avslutas, med endast ett tiotal valdistrikt kvar. Valmyndigheten bedömer att omprövningen av de ogiltiga rösterna, tillsammans med de senare räknade onsdagsrösterna, kan påverka det slutliga valresultatet.
En stor del av de underkända rösterna är blankröster. I årets val handlar det om över 54 000 sådana röster, som även kommer att räknas bort vid den slutliga kontrollen. Därmed återstår omkring 30 000 röster som kan komma att godkännas efter länsstyrelsernas granskning.
Vid föregående val hade drygt 99 000 röster först bedömts som ogiltiga. Under kontrollräkningen godkändes mer än 29 000 av dem och det slutliga antalet ogiltiga röster i riksdagsvalet blev 69 831. Av dessa var 62 833 blankröster.
Dalarna har i årets val den största andelen preliminärt ogiltiga röster, 1,7 procent, jämfört med 1,3 procent i hela landet. Helle Bryn-Jensen, valansvarig på Länsstyrelsen Dalarna, uppger att den vanligaste orsaken till att en röst underkänns i vallokalen är att två valsedlar ligger i samma kuvert. Länsstyrelsen kan vid kontrollräkningen ändå godkänna rösten om valsedlarna har en gemensam nämnare. Även vikta valsedlar kan först räknas bort men senare godkännas av länsstyrelsen.
Vallagen anger att om flera valsedlar i samma valkuvert har samma partibeteckning ska en av sedlarna räknas som giltig. Om valsedlarna däremot skiljer sig när det gäller kandidatnamn eller markeringar för personröst ska kandidatnamnen inte räknas. Valmyndigheten klargör också att en felaktig personröst inte automatiskt gör partirösten ogiltig. Om flera kandidater har kryssats eller markeringen är otydlig kan personrösten bortses från samtidigt som rösten fortfarande räknas för partiet.
Omkring 70 personer arbetar med kontrollräkningen i Dalarna. Helle Bryn-Jensen uppger att länsstyrelsens bedömning är att det vanligtvis endast återstår omkring fem till sex slutligt ogiltiga röster per valdistrikt och som mest omkring tio.
I Södermanlands län arbetar omkring 65 utbildade valarbetare med att kontrollräkna cirka 576 000 valsedlar. Länsstyrelsen Södermanland uppger att arbetet är organiserat så att samma person inte både räknar och kontrollerar rösterna i de olika momenten.
Sent inkomna förtidsröster och brevröster från utlandet tas upp vid uppsamlingsräkningen och skickas därefter vidare till länsstyrelsen för att ingå i den slutliga rösträkningen, enligt Svedala kommun. Kommunen anger att det slutliga resultatet i riksdagsvalet normalt blir klart ungefär en vecka efter valdagen.
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är i stort sett sakligt, neutralt och beroende av källor. Mycket av informationen är uppgiven som uppgifter från myndigheter och andra källor (t.ex. Länsstyrelsen Dalarna, Valmyndigheten, Länsstyrelsen Södermanland). Texten använder ord som uppger, uppgav, klargör och uppgift, vilket tydligt kopplar påståenden till källor snarare än journalisten. Det förekommer inga egna värderingar, starkt känslouttryck eller slutsatser från reportern. Grundläggande fakta som antal röster, andelar och procedurer presenteras utan överdrifter. Sammanhanget mellan meningarna följs, och källhänvisningar förblir konsekventa över texten. Därmed bedöms texten som mycket oberoende/saklig, även om den innehåller kritiska eller allvarliga uppgifter som kommer från källorna.
Förklaring:
Artikeln gynnar en mitteninriktad, institutionscentrerad syn genom att lägga betoning på kontinuitet, rättssäkerhet och teknisk noggrannhet i valprocessen. Den centrala fokus på myndigheters arbete och de praktiska detaljerna för kontrollräkningen ger legitimitetsbyggande effekt för etablerade, pragmatiska lösningar snarare än politiska stöd eller kritik mot specifika politikområden. Detta ger störst fördel åt mitten genom att förstärka förtroendet för institutionsbaserad hantering av valet, medan vänster eller höger perspektiv inte särskilt framhävs.
Rubrik och framing:
En institutionsbaserad, processinriktad framing som fokuserar på granskning och kontrollräkning av valresultatet.
Språk och ton:
Saklig och återhållsam, utan emotionellt laddade eller partiskt färgade uttryck; tonen betonar teknisk kontroll och noggrannhet.
Källbalans:
Myndigheter och tjänstemän dominerar urvalet av källor (Valmyndigheten, länsstyrelserna, kommuner); partier eller väljare får lite utrymme; saknas tydligt motpart eller kritiska röster.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: reaktioner från politiska partier och väljare, kritik eller stöd från olika intressegrupper, och diskussion om konsekvenserna av en omfattande omprövning för förtroendet för valrörelsen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...

Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...

Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...

Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
