Över 500 skadade och 1 400 frihetsberövade i Frankrike

Minst 267 poliser och fler än 250 demonstranter har skadats under helgens omfattande protester i Frankrike. Tre av poliserna har fått allvarliga skador. Inrikesminister Laurent Nuñez uppger i en intervju med tv-kanalen BFMTV att drygt 1 400 personer har frihetsberövats i samband med oroligheterna.

Demonstrationerna den 24 oktober samlade 410 000 deltagare vid 289 registrerade sammankomster runt om i landet, enligt Frankrikes inrikesministerium. Av dessa deltog 110 000 i Paris. Fackliga arrangörer redovisar betydligt högre siffror och uppskattar det totala deltagarantalet till omkring 800 000 personer.

Under protesterna genomfördes 75 insatser vid bränder och 24 butiker utsattes för plundring, enligt uppgifter som inrikesministeriet offentliggjorde den 25 oktober. Myndigheten meddelade också att flera brottsutredningar hade inletts efter händelserna.

Frankrikes mittenregering anklagar vänsterextrema grupper för att ha tagit sig in bland demonstranterna och angripit poliser och andra säkerhetsstyrkor. Samtidigt riktas anklagelser om omfattande övervåld mot polisens och säkerhetsstyrkornas agerande.

Åklagarmyndigheten i Paris har redovisat 64 gripanden i samband med demonstrationerna den 24 oktober. Bland de gripna fanns sex minderåriga och 40 personer placerades i polisförvar. Brottsmisstankarna handlade framför allt om vapenrelaterade gärningar samt deltagande i grupper som förberedde våld eller skadegörelse.

Inför demonstrationerna hade Frankrikes inrikesministerium meddelat att landets prefekter skulle granska arrangörernas tidigare protester och de planerade demonstrationsvägarna. Myndigheterna fick möjlighet att besluta om alternativa färdvägar eller förbjuda sammankomster på platser där risken för plundring och skadegörelse bedömdes vara stor.

I Paris ändrade polisen den tidigare överenskomna demonstrationsvägen med kort varsel. Beslutet möttes av protester från både deltagare och arrangörer.

Rättsliga åtgärder hade redan vidtagits efter tidigare våldsamheter. Den 23 oktober meddelade justitieminister Gérald Darmanin att 232 personer hade fängslats efter föregående helgs oroligheter. Sammanlagt hade 1 144 personer överlämnats till åklagare och 263 rättsliga förfaranden med brottsrubricering kopplade till organiserad brottslighet hade inletts.

Vid en redovisning inför nationalförsamlingens lagutskott den 7 oktober uppgav inrikesminister Laurent Nuñez att totalt 6 629 personer hade gripits sedan elevprotesterna inleddes. Fram till samma tidpunkt hade 215 elever och 89 anställda inom utbildningsväsendet skadats under protesterna.

President Emmanuel Macron beordrade efter våldsamheterna den 17 oktober en granskning av brister i underrättelsearbetet och polisens förberedelser. Macron avvisade samtidigt ett erbjudande från inrikesminister Laurent Nuñez om att lämna sin post.

Även polisens agerande är föremål för granskning. Den franska polisens tillsynsorgan hade fram till den 13 oktober inlett 36 utredningar om polisinsatser sedan protesterna började. Sex av utredningarna uppgavs röra händelserna den 17–18 oktober.

Demonstrationerna rör bland annat löner, stigande levnadskostnader och försämringar inom den offentliga servicen. Fackförbundet CGT har krävt att regeringen ska bemöta demonstranternas sociala krav och meddelat att en landsomfattande strejk- och demonstrationsdag planeras till den 5 november.

Samtidigt har Gula västarna-rörelsen aviserat ytterligare protester den 31 oktober. Även andra fackliga organisationer och protestgrupper har meddelat planer på fortsatta demonstrationer.

Gör tidslinjen tydligare Korta ner äldre bakgrund Skärp rubrikens huvudfokus