Över 500 misstänkta ryska aktiviteter vid brittiska undervattenskablar

Minst 17 ryska fiskefartyg har identifierats i en omfattande kartläggning av misstänkt underrättelseverksamhet nära Storbritanniens undervattenskablar. Under fyra och ett halvt år har fartygen vid fler än 500 tillfällen uppvisat rörelsemönster som kan tyda på försök att lokalisera känslig infrastruktur på havsbotten.

Granskningen bygger på satellitbaserade fartygsdata från organisationen Global Fishing Watch. De identifierade trålarna har under längre perioder rört sig i låg hastighet i områden där viktiga kommunikationskablar ligger. Rörelserna väcker misstankar om att fartygen kan ha använts för att fastställa kablarnas exakta positioner inför eventuella angrepp i en framtida konflikt mellan Ryssland och Nato.

En källa inom Nato bekräftar att försvarsalliansen känner till de ryska fiskefartygens aktiviteter. Källan beskriver också hur vissa av fartygen aldrig har transporterat någon fisk, trots att de officiellt används inom fiskerinäringen.

Marina experter framhåller att långsam fart kan vara förenlig med användning av sonarutrustning för att undersöka havsbotten. Fjärrstyrda undervattensfarkoster skulle dessutom kunna användas för att studera kablarna på nära håll. Någon sådan verksamhet har dock inte kunnat fastställas enbart genom fartygens rörelser.

Global Fishing Watch påpekar i sin metodbeskrivning att automatiska identifieringssystem, AIS, registrerar fartygens position, hastighet och kurs, men inte visar vilken verksamhet som bedrivs ombord. Organisationen varnar även för att begränsad satellitmottagning, felaktiga fartygsuppgifter och brister i automatiska klassificeringar kan påverka analysresultaten.

Den brittiska regeringen har sedan tidigare vidtagit åtgärder mot misstänkt rysk underrättelseverksamhet till havs. Den 22 januari 2025 meddelade försvarsminister John Healey parlamentet att flottans insatsregler hade ändrats. Brittiska örlogsfartyg fick därmed större möjligheter att närma sig misstänkta ryska underrättelsefartyg för att genomföra övervakning på kortare avstånd.

Samma dag redogjorde Royal Navy för hur fregatten HMS Somerset hade lokaliserat det ryska underrättelsefartyget Jantar nära Engelska kanalens inlopp. Fregattens Merlin-helikopter användes för att hitta fartyget, som därefter följdes genom kanalen och Doverområdet med radar och andra övervakningssystem.

John Healey bekräftade samtidigt att en brittisk ubåt under en tidigare insats i november 2024 hade fått tillstånd att gå upp till ytan i närheten av Jantar. Åtgärden ingick i den brittiska övervakningen av det ryska fartyget.

Den 19 november 2025 rapporterade John Healey om ytterligare en incident med Jantar. Underrättelsefartyget hade befunnit sig i brittiska vatten norr om Skottland mellan den 5 och 11 november. Den brittiska flottan följde dess rörelser med en fregatt och övervakningsflygplan av typen P-8. Healey uppgav även att laserljus hade riktats från Jantar mot brittiska piloter under insatsen.

Oro för angrepp mot undervattensinfrastruktur har också framförts av den brittiska flottans chef, amiral Gwyn Jenkins. Han har varnat för att Ryssland skulle kunna rikta attacker mot brittiska undervattenskablar redan under den första dagen av en militär konflikt med Nato.

Undervattenskablarna är centrala för internationell datakommunikation och används bland annat av banker, sjukhus, transportverksamheter och mobiloperatörer. Om viktiga förbindelser skadas eller slås ut kan störningarna få omfattande följder.

Vid en pressträff den 14 januari 2025 uppgav Natos generalsekreterare Mark Rutte att mer än 95 procent av världens internationella internettrafik går genom undervattenskablar. Han beskrev ett globalt nätverk på omkring 1,3 miljoner kilometer som möjliggör finansiella transaktioner till ett uppskattat värde av tio biljoner amerikanska dollar dagligen.

International Cable Protection Committee har redovisat att den sammanlagda längden av världens undervattensbaserade telekommunikationskablar ökade från omkring en miljon kilometer 2014 till cirka 1,7 miljoner kilometer 2025. Organisationen uppger att ungefär 150–200 kabelfel inträffar årligen. Mellan 70 och 80 procent orsakas av oavsiktlig mänsklig verksamhet, framför allt fiske och fartygsankare.

Misstänkta aktiviteter kring kablar behöver därför skiljas från bekräftade angrepp. I ett skriftligt parlamentsvar den 17 juni 2026 uppgav Storbritanniens teknikdepartement, genom parlamentsledamoten Kanishka Narayan, att misstänkt verksamhet nära brittiska undervattenskablar observerades allt oftare. Vid tidpunkten hade verksamheten däremot inte orsakat några bekräftade kabelincidenter. Departementet framhöll även att Royal Navy och Joint Maritime Security Centre övervakar sjötrafiken i brittiska vatten dygnet runt.

Frågan har samtidigt behandlats inom det brittiska parlamentet. Den gemensamma kommittén för nationell säkerhetsstrategi konstaterade i en rapport den 19 september 2025 att skyddet av undervattenskablar behövde förstärkas. Kommittén rekommenderade bland annat mer omfattande övervakning och snabbare informationsutbyte med brottsbekämpande myndigheter samt utökade möjligheter att ingripa mot misstänkta fartyg och deras besättningar.

Den brittiska regeringen arbetar också med förändringar av lagstiftningen. Bland förslagen finns nya brottsbestämmelser och fängelsestraff på upp till 14 år för personer som avsiktligt skadar undervattensinfrastruktur.

Ian Murray, statssekreterare med ansvar för bland annat digitala frågor, har meddelat att regeringen även ska undersöka möjligheten att införa livstids fängelse som högsta straff. Murray bedömer samtidigt att hårdare straff inte kommer att avskräcka en fientligt inställd stat som Ryssland. Han har däremot uttryckt förhoppningar om att reglerna ska försvåra användningen av kommersiella aktörer för spionage och sabotage.

Den 29 maj 2026 presenterade Storbritanniens teknikdepartement ytterligare förslag som gäller företag med ansvar för undervattenskablar. Regeringen överväger att införa särskilda säkerhetskrav för kabelägare och operatörer, däribland skyldigheter att förebygga och upptäcka incidenter. Förslagen omfattar också utökade befogenheter att besluta om skyddsåtgärder vid allvarliga störningar.

Även Nato har förstärkt sin verksamhet kring kritisk infrastruktur till havs. Den 14 januari 2025 inledde försvarsalliansen insatsen Baltic Sentry i Östersjön. Fregatter, marina patrullflygplan och obemannade farkoster ingår i verksamheten, som syftar till att förbättra övervakningen och upptäckten av misstänkta aktiviteter.

Finlands försvarsministerium framhöll samma dag att Nato redan tidigare hade ökat sin närvaro i Östersjön efter skadorna på gasledningen Balticconnector mellan Finland och Estland samt en datakabel mellan Sverige och Estland i oktober 2023. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen meddelade dessutom att landet planerade fler gemensamma övningar med sina närmaste allierade för att stärka skyddet av undervattensinfrastrukturen.

De brittiska misstankarna mot de ryska fiskefartygen ingår därmed i ett bredare säkerhetsarbete där både nationella myndigheter och Nato följer verksamheten kring internationella kabelförbindelser. Kartläggningen av fartygsrörelserna har identifierat hundratals misstänkta tillfällen, men rörelsedata i sig fastställer inte att spionage eller sabotage har genomförts.