Över 500 anmälningar om psykiskt våld – endast två dömda

Sedan psykiskt våld blev ett särskilt brott den 1 juli 2026 har polisen tagit emot hundratals anmälningar. Trots detta har endast två personer dömts för brottet. Båda domarna har meddelats i Stockholmsområdet.

Fram till och med den 30 september hade Polismyndigheten registrerat 520 anmälningar. Av dessa hade 210 ärenden lagts ned. I merparten av de återstående fallen pågick fortfarande förundersökningar.

En genomgång av landets tingsrättsdomar visar även att två personer har friats från åtal om psykiskt våld. I de båda fall där domstolarna har fällt de tilltalade har personerna samtidigt dömts för annan brottslighet.

Kammaråklagare Tove Forshällen, som ansvarade för åtalet i ett av de fällande målen, anser att antalet domar hittills är mycket lågt. Hon beskriver svårigheter för såväl brottsutsatta som rättsväsendet att avgöra vilka handlingar som omfattas av den nya straffbestämmelsen.

Enligt Tove Forshällen finns ännu begränsat med tidigare rättsfall som kan ge vägledning. Rättsväsendet har därför inte hunnit utveckla någon etablerad praxis för hur brottet ska bedömas.

I målet där Tove Forshällen var åklagare hade en pappa utsatt sin vuxna son för psykiskt våld. Mannen dömdes också för flera andra brott, däribland misshandel och egenmäktigt förfarande. Den sammanlagda påföljden bestämdes till ett år och fyra månaders fängelse.

Straffskalan för psykiskt våld sträcker sig från en månads till fyra års fängelse. Sveriges riksdag beslutade den 20 maj 2026 att införa brottet genom en ny bestämmelse i brottsbalken, 4 kap. 7 b §. Beslutet föregicks av justitieutskottets behandling av regeringens proposition 2025/26:138.

Lagändringen innebär även att psykiskt våld kan omfattas av andra brottsrubriceringar. Riksdagens justitieutskott har redovisat att det bland annat gäller barnfridsbrott, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck.

Åklagarmyndigheten förklarade den 26 oktober 2026 att en fällande dom inte förutsätter att åklagaren kan visa att brottsoffrets självkänsla faktiskt har skadats. Bedömningen ska i stället avse om handlingarna sammantaget varit ägnade att orsaka en allvarlig skada på självkänslan.

Inte heller krävs medicinskt fastställda skador hos den utsatta personen, enligt Polismyndigheten. Myndigheten har dessutom klargjort att handlingar som utförs genom sociala medier eller andra digitala tjänster omfattas av samma lagstiftning som handlingar i den fysiska miljön.

Åklagarmyndigheten framhåller att exempelvis meddelanden och ljudinspelningar kan användas som bevisning. Brottet är inte heller begränsat till relationer mellan närstående. Även mobbning och kränkningar på internet kan omfattas av bestämmelsen.

Jämställdhetsmyndigheten beskriver i en vägledning, uppdaterad den 24 september 2026, flera beteenden som kan aktualisera straffansvar. Det handlar bland annat om att kontrollera en annan persons ekonomi, mobiltelefon eller umgänge. Upprepad kränkande behandling och otillbörlig övervakning nämns också som exempel.

Verner Viking, biträdande sektionschef i polisområde Stockholm nord, har framhållit att bestämmelsen ger polisen större möjligheter att hantera långvariga och systematiska kontrollbeteenden som tidigare riskerade att falla utanför strafflagstiftningen.

Regeringens proposition, som Justitiedepartementet presenterade den 24 februari 2026, omfattade också ett förstärkt straffrättsligt skydd mot ekonomiskt våld. Regeringen pekade även på tvång att bära religiös klädsel och omvändelseförsök som genomförs med hot eller tvång.

I samband med att lagen infördes betonade Lena Axelsson Örnerfors, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten, behovet av ökad kunskap om psykiskt våld. Hon framhöll att både rättsväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver sådan kompetens för att bestämmelsen ska kunna tillämpas i praktiken.

Den 23 juni 2026 meddelade regeringen också att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten fått ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med att utreda och lagföra hedersrelaterad brottslighet. I uppdraget ingår att säkerställa att den nya bestämmelsen om psykiskt våld används i relevanta ärenden.

Polismyndigheten ansvarar för att samordna arbetet och ska lämna en skriftlig redovisning till regeringen senast den 18 augusti 2027.

Personer som utsätts för våld eller psykiskt våld kan kontakta Polismyndigheten på telefon 114 14. Vid akuta situationer gäller larmnumret 112. Kvinnofridslinjen nås på 116 016 och Stödlinjen för män på 020-80 80 80.

Den som själv använder våld eller kontrollerande beteenden och vill få hjälp att förändra sitt agerande kan kontakta stödlinjen Välj att sluta på telefon 020-555 666.