JO kritiserar Kriminalvården efter misstänkt sexuellt övergrepp i cell

Två intagna på anstalten Skänninge fick fortsätta dela cell under drygt en vecka trots att personal hade uppmärksammat tecken på ett möjligt sexuellt övergrepp. Justitieombudsmannen, JO, kritiserar Kriminalvårdens hantering och anser att de intagna borde ha skilts åt omedelbart.

Händelsen inträffade i september 2025. När anställda öppnade en cell med dubbelbeläggning reagerade de på de båda intagnas beteende. Den ena beskrevs i personalens dokumentation som ovanligt vänlig och välkomnade att cellen skulle visiteras. Den andra framstod som rädd, skamsen och skakig.

Personalen registrerade händelsen som misstänkta sexuella trakasserier eller övergrepp mellan intagna. Trots observationerna dröjde det mer än en vecka innan männen slutade dela cell.

Justitieombudsmannen bedömer att Kriminalvården skulle ha avbrutit dubbelbeläggningen redan när misstankarna uppstod. Anstalten borde även ha övervägt en polisanmälan. Granskningen visar dessutom att myndigheten saknar gemensamma rutiner för hur misstänkta sexuella övergrepp mellan intagna ska hanteras.

Händelsen blev föremål för en särskild utredning efter en oanmäld inspektion av Skänningeanstalten den 9–11 september 2025. Inspektionen leddes av justitieombudsmannen Katarina Påhlsson och hade framför allt fokus på avskildhetsplaceringar och uppföljning av tidigare konstaterade brister. Inspektionsärendet registrerades med diarienummer 10052-2025.

Anstalten hade redan tidigare fått allvarlig kritik från Justitieombudsmannen. I ett beslut den 16 januari 2024, med diarienummer 3439-2023, kritiserades en rutin som innebar att intagna vid larmsituationer i praktiken hölls avskilda utan att formella beslut fattades.

Frågor om dubbelbeläggning har också behandlats i andra granskningar. I en nationell tillsynsrapport för 2024 rekommenderade Justitieombudsmannen regelbundna och dokumenterade uppföljningar av intagna som delar cell. Myndigheten framhöll att samtal bör kunna genomföras enskilt och att det måste finnas tillgängliga utrymmen för att snabbt avsluta en olämplig dubbelbeläggning.

I ett separat beslut den 29 april 2026 konstaterade Katarina Påhlsson att Kriminalvårdens anvisningar fortfarande saknade riktlinjer för dokumentation och uppföljning av dubbelbeläggning. Hon efterfrågade även vägledning om när en intagnas hälsotillstånd kan utgöra hinder för att dela cell. Ärendet hade diarienummer 8380-2024.

Problematiken med misstänkta sexuella övergrepp mellan intagna har samtidigt uppmärksammats inom Kriminalvården. Säkerhetsdirektören Kenneth Holm uppgav i juni 2026 att myndigheten redan två år tidigare hade genomfört en fördjupad analys som visade att sexuella övergrepp mellan intagna hade ökat. Resultaten ledde vid den tidpunkten inte till ändrade rutiner eller arbetssätt.

I juni 2026 beslutade Kriminalvårdens generaldirektör om ytterligare en analys av hur omfattande problemen är på landets anstalter och häkten. Uppdraget skulle enligt myndighetens tidsplan vara avslutat senast den 31 oktober 2026.

Cecilia Gyllensten Serban, ställföreträdande enhetschef vid Kriminalvårdens säkerhetsavdelning, uppgav samma månad att ökningen framför allt gällde sexuellt ofredande och trakasserier. Hon förklarade att myndigheten först behövde kartlägga omfattningen innan den kunde ta ställning till konkreta insatser.

En granskning av Arbetet och Sekotidningen, publicerad i juni 2026, identifierade sammanlagt 85 misstänkta fall av sexuella övergrepp, ofredanden och trakasserier mellan intagna under åren 2018–2026. Underlaget bestod bland annat av incidentrapporter från Kriminalvården samt polisanmälningar, förundersökningar och domar.

Justitieminister Gunnar Strömmer kommenterade uppgifterna i juni 2026 och uppgav att han såg allvarligt på misstankarna om sexuella övergrepp mellan intagna. Han bekräftade samtidigt att Kriminalvården hade inlett arbete med särskilda rutiner för sådana händelser.

Kriminalvårdens beläggningssituation har också behandlats av regeringen. I budgetpropositionen för 2026 redovisades en genomsnittlig beläggningsgrad på 98 procent på anstalter och 97 procent i häkten under 2024. Regeringen konstaterade att det ökade behovet av platser huvudsakligen hade hanterats genom mer dubbelbeläggning och att platsbristen bidrog till ett ansträngt säkerhetsläge.

I beslutet om händelsen på Skänningeanstalten uppmanar Justitieombudsmannen nu Kriminalvården att utan dröjsmål ta fram nationella rutiner för att stärka skyddet för intagna vid misstankar om sexuella övergrepp.

Justitieombudsmannens beslut är inte juridiskt bindande. Kritiserade myndigheter har därmed ingen formell skyldighet att genomföra rekommendationerna. Justitieombudsmannen framhåller dock att myndigheter i praktiken nästan alltid använder kritiken som grund för att förändra sina interna rutiner.