Över 50 000 värmedödsfall i Europa under rekordsommaren

AI-genererad illustration

Nyheter

Över 50 000 värmedödsfall i Europa under rekordsommaren

Av Peter Karlsson•Publicerad: 23 okt 07:15•3 min

Extremvärmen i Europa under sommaren 2026 beräknas ha orsakat 50 391 dödsfall i europeiska stadsområden. Forskare vid Imperial College London och London School of Hygiene & Tropical Medicine bedömer att 32 619 av dödsfallen, motsvarande närmare två tredjedelar, kan kopplas till den temperaturökning som orsakats av människans utsläpp av växthusgaser.

Antalet beräknade värmerelaterade dödsfall var 71 procent högre än sommaren 2022, då forskarnas motsvarande analys visade 29 480 dödsfall. Clair Barnes, forskare inom extremväder och klimatförändringar vid Imperial College London, beskriver sommaren 2026 som den värsta hittills när det gäller värmerelaterad dödlighet. I ett pressmeddelande framhåller hon att allt varmare somrar och mer extrema temperaturer innebär en växande belastning på folkhälsan.

Undersökningen omfattar 854 stadsområden i 30 europeiska länder. Samtliga EU-länder ingår tillsammans med Storbritannien, Norge och Schweiz. Forskarna har använt temperaturmätningar och statistiska modeller över historiska samband mellan temperatur och dödlighet för att beräkna överdödligheten under somrarna 2000–2026. Resultaten överensstämmer med den officiella dödsfallsstatistiken.

För att beräkna klimatförändringarnas betydelse jämförde forskargruppen de registrerade temperaturerna med modellerade temperaturer i ett scenario utan människans utsläpp av växthusgaser. Skillnaden mellan dessa scenarier användes för att uppskatta hur många dödsfall som kunde tillskrivas den människoskapade uppvärmningen.

En betydande del av dödligheten koncentrerades till en kort period i början av sommaren. Garyfallos Konstantinoudis vid Imperial College London uppgav att omkring en tredjedel av de beräknade värmedödsfallen inträffade mellan den 17 juni och den 1 juli. Under perioden låg temperaturerna cirka 5,3 grader över det normala.

Den europeiska vädertjänsten ECMWF konstaterade den 19 oktober 2026 att sommaren hade den högsta registrerade medeltemperaturen i Västeuropa. Flera värmeböljor mellan maj och augusti slog tidigare temperaturrekord. ECMWF kopplade också sommarens extrema värme till omfattande torka, mycket låga vattenflöden i Rhen och Donau samt ett stort antal skogsbränder i Europa under juli.

Spanien hörde till de länder där forskarna beräknade en omfattande värmerelaterad dödlighet. Den spanska tidningen El País redovisade att undersökningen omfattade 90 spanska stadsområden med sammanlagt 6 824 beräknade dödsfall under sommaren. Av dessa bedömde forskargruppen att 5 227, motsvarande 77 procent, kunde tillskrivas människoskapade klimatförändringar.

I jämförelsen mellan europeiska städer hade Milano det högsta beräknade antalet ytterligare värmerelaterade dödsfall till följd av klimatförändringarna, med 1 627. Barcelona placerade sig på andra plats med 1 587 dödsfall som forskarna kopplade till den människoskapade uppvärmningen.

Även Belgien drabbades av omfattande värmerelaterad dödlighet. En separat undersökning som presenterades av Vrije Universiteit Brussel den 20 oktober beräknade att värmeböljan mellan den 17 och 28 juni orsakade 1 181 dödsfall i landet. Forskarna tillskrev 665 av dessa klimatförändringar och bedömde att den människoskapade uppvärmningen hade höjt temperaturen under värmeböljan med 3,9 grader.

ECMWF konstaterade att sommarens värmeböljor också bidrog till omfattande torka, mycket låga vattenflöden i floderna Rhen och Donau samt ett stort antal skogsbränder i Europa under juli 2026.

Den 14 oktober 2026 publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature Health en långtidsstudie av värmerelaterad dödlighet under perioden 2000–2025. Forskargruppen beräknade att sammanlagt 430 365 människor dog till följd av värme under dessa 26 somrar. Av dödsfallen tillskrevs 233 626 den människoskapade klimatförändringen.

Långtidsstudien visade även att klimatförändringarnas beräknade andel av den värmerelaterade dödligheten ökade från 39 procent år 2000 till 68 procent år 2025. Personer som var minst 85 år gamla stod för 165 992 av de uppskattade värmerelaterade dödsfallen under undersökningsperioden.

Frågan om samhällets beredskap för extremvärme har också aktualiserats politiskt i Storbritannien. Den 23 oktober 2026 meddelade Toby Perkins, ordförande i det brittiska parlamentets miljörevisionsutskott, att utskottet inlett en ny granskning av klimatanpassningen. Perkins betonade behovet av skydd för äldre, sjuka och ekonomiskt utsatta personer samt för samhällsviktig infrastruktur vid perioder av extrem värme.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln är i huvudsak sakligt och neutralt; påståenden som koppling mellan dödsfall och uppvärmning är tydligt attribuerade till forskare och källor. Journalisten gör inga egna slutsatser eller värderingar och undviker laddade formuleringar utan att hänvisa till källor. Avsnitt beskriver metod och osäkerhet (t.ex. 'kan kopplas till', 'uppgav') och återger flera olika källor utan att driva läsaren. Även om rubriken och vissa passager hänvisar till extremväder, är det ovanligt journalisten som själv formulerat det som ett värdeomdöme; istället återges källornas synpunkter. Sammanhanget mellan meningarna upprätthålls och det finns tydliga källa- och referenslinjer som bibehåller neutralitet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar att värme relaterad till klimatförändringar påverkar folkhälsan och särskilt utsatta grupper, samt betonar behovet av skydd och klimatanpassning som statlig eller offentligt styrd åtgärd. Den starka betoningen på socialt skydd och offentlig åtgärd framför marknadslösningar indikerar en vänstersidig politisk inriktning, där staten spelar en central roll i att skydda medborgare och stärka samhällsresurser vid extremväder.

Rubrik och framing:
Artikeln presenterar extremvärme som en konsekvens av människans utsläpp och framhäver behovet av klimatanpassning och skydd för sårbara grupper.

Språk och ton:
Informativ och vetenskapsinriktad, med fokus på folkhälsa och behov av skyddsåtgärder; framhäver allvarliga konsekvenser av klimatförändringar utan att lyfta fram marknadslösningar som primär svar.

Källbalans:
Källa variera och domineras av forskare och officiella vädertjänster; begränsat utrymme för motargument eller input från näringsliv, skeptiker eller privata aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller nedtonas, såsom ekonomiska kostnader för åtgärder, marknadslösningar och politiska särskilda intressen; saknas bredare debatt om policyalternativ och finansiering av anpassning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.