Över 2,7 miljoner har redan förtidsröstat

Över 2,7 miljoner väljare har hittills lämnat sin röst i förtid inför valet. Det är omkring 25 procent fler än vid motsvarande tidpunkt 2022, då 2,1 miljoner hade förtidsröstat. Valmyndigheten har inte fastställt någon särskild förklaring till ökningen, men har uppgett att många väljare verkar uppleva förtidsröstningen som enkel.

Ökningen syntes redan tidigt under perioden. Valmyndigheten uppgav att 992 863 väljare hade förtidsröstat under de första sju dagarna, 40 procent fler än vid samma tidpunkt 2022. Sveriges Radio konstaterade den 10 september att ökningen efter de första 16 dagarna var 32 procent i hela landet jämfört med förra valet. Det höga trycket hade bland annat lett till köer i Själevad. I Hjällbo i nordöstra Göteborg hade förtidsröstningen samtidigt ökat med mer än 200 procent, och statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet pekade på information som en möjlig förklaring till den lokala utvecklingen.

Vid riksdagsvalet 2022 förtidsröstade totalt 3 153 628 personer. Årets nivå på över 2,7 miljoner närmar sig därmed redan hela antalet från det valet, samtidigt som förtidsröstningen fortsätter till och med den 13 september. Valmyndigheten uppger att 1 875 förtidsröstningslokaler är öppna för allmänheten och att minst en lokal i varje kommun även håller öppet på valdagen.

Valmyndighetens löpande statistik bygger på registreringar i den digitala väljarförteckningen. Myndigheten uppger att siffrorna kan släpa efter när röster har tagits emot utan internetuppkoppling. Rådata uppdateras två gånger per dag och kan justeras fram till den 16 september.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskningsledare för det svenska Valforskningsprogrammet, bedömer att den stora mängden redan avgivna röster gör valresultatet mer låst än vid motsvarande tidpunkt i förra valet. Han uppger att omkring 10 000 väljare brukar rösta om på valdagen och att de allra flesta som redan har förtidsröstat därför inte kommer att ändra sitt val.

Ekengren Oscarsson framhåller samtidigt att det inte främst är väljare som länge varit helt säkra på sitt partival som förtidsröstar. Enligt honom finns många av de mest stabila väljarna i stället bland dem som traditionellt går till vallokalen på själva valdagen. Han bedömer därför att en stor del av de väljare som ännu inte har röstat också är svåra för partierna att påverka.

Enligt Ekengren Oscarsson är större rörelser mellan de politiska blocken inte särskilt sannolika under de sista dagarna. Däremot kan väljare byta parti inom samma block, exempelvis från Moderaterna till Liberalerna eller från Socialdemokraterna till Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Han anser att partierna ändå behöver bedriva sina kampanjer som om utgången fortfarande är öppen, även om väljarforskningen visar att de flesta partibyten sker tidigare under mandatperioden.

Inför årets förtidsröstning bedömde Henrik Ekengren Oscarsson att omkring hälften av väljarna skulle rösta före valdagen. Han uppgav också att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna hade fått flest förtidsröster vid de senaste valen.

SCB:s statistik visar att 48,16 procent av de röstande i riksdagsvalet 2022 förtidsröstade. Motsvarande andel var 44,7 procent 2018, 42,5 procent 2014 och 39,4 procent 2010. När förtidsröstning användes i ett riksdagsval 1944 var andelen omkring två procent. Valdeltagandet 2022 var 84,2 procent, vilket var tre procentenheter lägre än 2018.

Inför valet 2026 beslutade riksdagen om ändringar i vallagen som började gälla den 1 december 2025. Förändringarna utökade bland annat möjligheten till ambulerande röstmottagning och gjorde det möjligt för utlandssvenskar som fallit ur röstlängden att förtidsrösta i Sverige och därigenom åter tas upp i röstlängden.