Över 2 000 gripna efter våldsamma upplopp i Frankrike

Fler än 2 000 personer har gripits i Frankrike efter omfattande oroligheter i samband med lördagens demonstrationer den 17 oktober. Nästan 1 000 poliser uppges ha skadats, samtidigt som offentliga byggnader har satts i brand och butiker plundrats. President Emmanuel Macron fördömde våldet i ett tal till nationen på söndagen och meddelade att flera utredningar ska inledas.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez uppgav att 110 demonstrationståg genomfördes runt om i landet. Enligt myndigheternas uppskattning deltog fler än 550 000 personer, varav omkring 110 000 i Paris. Den fackliga centralorganisationen CGT redovisade en högre siffra och uppskattade deltagandet till närmare 800 000 personer, omkring 250 000 fler än inrikesdepartementets beräkning.

De flesta demonstrationerna genomfördes utan våld. Under lördagen utvecklades dock situationen till omfattande kravaller på flera platser. I Lyon förstördes ett turistkontor i en brand, medan stadshuset i Limoges sattes i brand. I Paris utsattes flera butiker för plundring.

Branschorganisationen Fédération du Commerce et de la Distribution uppskattade att omkring 1 500 butiker drabbats av skadegörelse. Organisationen varnade för att de sammanlagda ekonomiska förlorna kunde uppgå till hundratals miljoner euro.

President Emmanuel Macron beskrev i sitt tal våldet mot polisen som exceptionellt och uttryckte bestörtning över förstörelsen. Han ifrågasatte hur franska medborgare kunde angripa byggnader, verksamheter och institutioner i sitt eget land. Presidenten framhöll samtidigt att våldshandlingarna inte kunde rättfärdigas.

Enligt Emmanuel Macron utsattes ordningsmakten vid upprepade tillfällen för omfattande våld i flera franska städer. Han uttryckte sitt stöd för landets borgmästare, folkvalda företrädare och näringsidkare som drabbats av oroligheterna. Presidenten meddelade också att regeringen ska ge stöd till butiksägare vars verksamheter plundrats.

Macron har gett inrikesminister Laurent Nuñez i uppdrag att inleda flera utredningar. Presidenten betonade att personer som deltagit i plundringarna måste ställas till ansvar, men gjorde samtidigt en tydlig åtskillnad mellan våldsverkare och de hundratusentals människor som deltagit i fredliga protester med krav som han beskrev som berättigade.

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu begärde att åklagare skulle yrka på häktning av personer som gripits i samband med upploppen. Premiärministern planerade dessutom ett krismöte den 18 oktober med berörda departement för att behandla följderna av våldsamheterna.

Under söndagsförmiddagen den 18 oktober redovisade Paris åklagarmyndighet att 517 gripna personer hade placerats i polisförvar. Av dessa var 346 vuxna och 171 minderåriga. Siffrorna ingick i en preliminär sammanställning som ännu inte var färdigställd.

En demonstrant avled i Paris. Paris polisprefektur uppgav att en demonstrant drabbades av hjärt- och andningsstillestånd efter att ha insjuknat på Boulevard Magenta i stadens tionde arrondissement. Mannen fördes till en räddningsstation men avled innan han kom fram.

Paris polisprefektur redovisade i en första sammanställning 13 skadade poliser och gendarmer samt två skadade brandmän i huvudstaden. Myndigheten uppskattade att mellan 500 och 1 000 personer deltog i de våldsamma oroligheterna i Paris under lördagskvällen.

I Saint-Étienne skadades en minderårig demonstrant allvarligt i handen. Frankrikes polisinspektion IGPN fick i uppdrag att undersöka händelsen, där polisens användning av en granat skulle granskas.

Paris biträdande borgmästare Lamia El Aaraje beskrev plundringarna i huvudstaden som systematiska och skilda från de sociala krav som framfördes av fredliga demonstranter. Hon betecknade våldsamheternas omfattning som exceptionell för Paris.

Den politiska kritiken mot hanteringen av oroligheterna har samtidigt tilltagit. Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon och Marine Le Pen från Front National har riktat anklagelser mot både president Emmanuel Macron och sina politiska motståndare om ansvaret för kravallerna.

Frankrikes tidigare president François Hollande kritiserade den 18 oktober regeringens agerande. Hollande ansåg att våldsamheterna hade begränsat möjligheterna att genomföra fredliga demonstrationer och samtidigt visat brister i statens förmåga att upprätthålla ordningen.

Marine Tondelier, nationell ledare för miljöpartiet Les Écologistes, krävde samma dag att inrikesminister Laurent Nuñez skulle avgå. Hon anklagade ministern för att ha underskattat demonstrationernas omfattning och kritiserade hanteringen av säkerhetsinsatsen.

Protesterna har pågått under flera veckor. Enligt fackförbundet CGT-Culture deltog omkring 300 000 personer vid demonstrationer på 170 platser den 29 september. Organisationens sammanställning visade därefter omkring 450 000 deltagare den 6 oktober, 130 000 den 8 oktober och 480 000 den 13 oktober. Siffrorna byggde på arrangörernas egna uppskattningar.

Även skolelever har deltagit i protesterna. Den franska föräldraorganisationen FCPE uppgav den 16 oktober att gymnasieelevernas demonstrationer inleddes den 21 september som en reaktion på otillräckliga resurser inom skolan. Organisationen uppmanade föräldrar i hela Frankrike att ansluta sig till demonstrationerna den 17 oktober.

Den fackliga centralorganisationen CGT hade redan den 13 oktober meddelat att en ny landsomfattande aktionsdag med strejker och demonstrationer planerades till den 5 november. Organisationen pekade ut löner, pensioner och regeringens budgetpolitik som centrala frågor för den fortsatta mobiliseringen.

Oroligheterna har inte varit begränsade till Frankrike. I Italien deltog tusentals människor i demonstrationer mot höga levnadskostnader i Milano. Under sammandrabbningar med demonstranter använde polisen vattenkanoner och tårgasgranater.

I Belgien samlades hundratals maskerade demonstranter på gatorna. Landets inrikesminister Bernard Quintin meddelade på plattformen X att händelserna i Bryssel inte längre kunde betraktas som en vanlig protest. Han framhöll att myndigheterna skulle använda nödvändiga åtgärder för att återställa ordningen.

Även Albanien drabbades av våldsamheter under lördagen. De regeringskritiska protester som pågått under en längre tid övergick i upplopp och en brand utbröt i byggnaden som tillhör landets högsta domstol.

I Portugal greps dessutom flera demonstranter i samband med helgens oroligheter.