Östrogenplåster fastnar i lager trots fortsatt brist

Tusentals utländska östrogenplåster finns på lager i Sverige samtidigt som tillgången på godkända plåster fortfarande är begränsad. Läkemedelsverket uppgav den 18 september att samtliga styrkor av Estradot var restanmälda. För styrkan 50 mikrogram angavs den 21 september som prognosdatum för ny leverans, för 75 mikrogram den 30 september och för 100 mikrogram den 21 oktober. För 25 och 37,5 mikrogram hade tidigare angivna prognosdatum passerat utan att någon ny tidpunkt hade meddelats.

En del av de alternativa plåstren är licensläkemedel som kan användas efter särskilt godkännande från Läkemedelsverket. Företaget AtrimusRx har flera tusen hormonplåster i Sverige, men får enligt reglerna inte lämna information till läkare och apotek på ett sätt som syftar till att öka användningen eller förskrivningen av läkemedlen. AtrimusRx har också uppgett att företaget under en tidigare period med omfattande brist hade mer än 800 förpackningar av ett licensalternativ till Estradot i svenskt lager, men avstod från att aktivt informera förskrivare om preparat, styrkor och lagersaldo på grund av osäkerheten kring marknadsföringsreglerna.

Tina Crafoord, direktör på Läkemedelsverket, beskriver situationen som ett dilemma och uppger att myndigheten arbetar med att förtydliga vilka regler som gäller. Hon uppger också att Läkemedelsverket får information från företag om att östrogenplåster finns i lager, men att myndigheten saknar en samlad bild av hur stora lagren är. Tina Crafoord framhåller samtidigt att förbudet mot marknadsföring av läkemedel som inte är godkända i Sverige i grunden fyller en funktion, även om reglerna i den aktuella situationen försvårar tillgången.

Läkemedelsverket har samtidigt sett en kraftig ökning av licensförskrivningen. Till och med den 6 augusti 2026 hade 883 licensansökningar för östrogenpreparat kommit in. Av dessa hade 859 godkänts och 24 avslagits. Under hela 2025 registrerades 485 sådana ansökningar. Myndigheten uppgav att östrogenplåster står för den klart största delen av ökningen och att antalet ansökningar steg särskilt tydligt från maj, då tillgången på de svenskt godkända Estradot-plåstren blev mycket låg. Dermestril, som bland annat har köpts in från Spanien och Italien, var enligt Läkemedelsverket det mest sålda licensläkemedlet med östrogen.

För att underlätta för förskrivare lanserade Läkemedelsverket en digital portal som ska hjälpa läkare att hitta och ordinera läkemedel som inte finns på den svenska marknaden. Portalen presenterades den 3 september som en åtgärd mot bristen på bland annat östrogenläkemedel. Tina Crafoord uppger också att myndigheten för diskussioner med läkemedelsbranschen om vilken information som är tillåten och informerar förskrivare om hur tillgängliga lager kan sökas fram. Hon beskriver ökad tillgång till plåster som en högt prioriterad fråga.

Regeringen beslutade den 15 september att Läkemedelsverket inom sitt uppdrag även ska redovisa vilka tillsynsinsatser som genomförts under 2026 med koppling till läkemedelstillgänglighet. Särskilt fokus ska ligga på långvariga restsituationer för hormonläkemedel. Myndigheten ska dessutom kartlägga hur motsvarande tillsyn bedrivs i andra EU-länder.

Inom samma regeringsuppdrag ska Läkemedelsverket enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket analysera om en nationell aktör kan tillverka lagerberedningar av transdermala östrogenläkemedel. Myndigheten ska också undersöka möjligheterna att låta apotek byta sådana läkemedel direkt till likvärdiga preparat.

Läkemedelsverkets arbete ska rapporteras till regeringen senast i slutet av oktober. Tina Crafoord uppger att alla frågor inte väntas vara fullständigt klarlagda vid den tidpunkten. Hon bedömer samtidigt att situationen för östrogenplåster har förbättrats jämfört med den mest ansträngda perioden, men att bristen sannolikt kommer att fortsätta ytterligare en tid. Tillgången på östrogen i form av gel och tabletter är enligt Tina Crafoord god, medan även sprayer har blivit lättare att få tag i.

Efterfrågan på hormonbehandling har samtidigt ökat under en längre period. Statistik från Socialstyrelsen visade att nästan 380 000 kvinnor över 45 år behandlades med hormoner mot östrogenbrist under 2025. Det var ungefär dubbelt så många som tio år tidigare.

Licensförskrivning används när en läkare bedömer att patientens behov inte kan tillgodoses med läkemedel som redan är godkända i Sverige, exempelvis vid en bristsituation. Läkaren ansöker då via ett apotek om tillstånd att ordinera ett motsvarande läkemedel som är godkänt i ett annat land. Läkemedelsverket prövar ansökan och kan antingen godkänna eller avslå den. Efter ett godkännande kan patienten hämta ut läkemedlet på apotek. Licensläkemedel saknar ofta svensk märkning och svensk bipacksedel. Läkemedelsverket godkänner omkring 50 000 licenser per år, även om antalet kan variera kraftigt mellan olika år.