
AI-genererad illustration
Afrikanska konton misstänks påverka svenska valdebatten
Ett nätverk med tusentals konton med kopplingar till västafrikanska länder riktar sig mot svenska användare inför valet. Kontona misstänks kunna användas för att påverka vilka politiska ämnen som får spridning och synlighet på sociala medier. Nigeria, Benin, Elfenbenskusten och Ghana hör till de länder som förekommer i kartläggningen.
Analysföretaget Trollrensics och organisationen Alliance4Europe har granskat data från X i samarbete med SVT. Kontona följer verkliga svenska användare, använder vad som förefaller vara stulna profilbilder och förekommer under falska namn. En svensk kvinna med omkring 9 000 följare på X hade enligt analysen fler än 1 000 följare med koppling till Nigeria. Granskningen visar att nätverket främst följer svenska högerorienterade konton, men även vänsterorienterade användare finns bland dem som följs.
Liknande strukturer har tidigare kartlagts i andra europeiska val. Inför det nederländska valet 2025 identifierade Alliance4Europe och Trollrensics mer än 550 falska konton på X som förstärkte politiskt och samhälleligt polariserande innehåll. Minst 225 av dessa kunde spåras till Nigeria och ytterligare konton till bland annat Ghana. Delar av samma kontoinfrastruktur användes senare kring det ungerska valet 2026 för att förstärka valrelaterat innehåll samt budskap till stöd för Viktor Orbán och Ryssland.
SIDN uppgav efter den nederländska kartläggningen att Trollrensics dessutom hade identifierat tiotusentals andra konton, huvudsakligen baserade i Nigeria, Ghana och Elfenbenskusten. Nätverket bestod enligt SIDN både av nyregistrerade och uppköpta konton, och vissa av dem gjorde hundratals återpubliceringar per dag. Pieter van Boheemen, som deltog i kartläggningen, bedömde att nätverkets omfattning, samordning och kostnader gjorde det osannolikt att verksamheten drevs av ett antal oberoende privatpersoner. Han betonade samtidigt att den tekniska analysen inte kunde fastställa vem som stod bakom uppdraget.
Robert van der Noordaa vid Trollrensics, som tidigare analyserat liknande nätverk, bedömer att verksamheten sannolikt finansieras med ryska pengar. Han beskriver aktörerna som personer som mot betalning har byggt upp mycket stora mängder konton. Den aktuella kartläggningen fastställer dock inte vem som finansierar eller styr nätverket.
Separata operationer har tidigare visat att lokala aktörer i Afrika har använts i ryska informationsinsatser. Meta dokumenterade 2020 en operation där personer i Ghana och Nigeria drev konton på uppdrag av aktörer i Ryssland. Företaget tog bort 49 Facebookkonton, 69 Facebooksidor och 85 Instagramkonton och klassade verksamheten som samordnat oautentiskt beteende och utländsk påverkan. Graphika kopplade samma separata operation till personer med anknytning till tidigare verksamhet inom den ryska Internet Research Agency och konstaterade att den Ghana-baserade delen riktades mot amerikanska användare.
Meta uppgav också i sin hotrapport för första halvåret 2026 att bolaget hade slagit ut ett annat separat nätverk med ursprung i Ryssland som riktade sig mot bland annat Ghana, Kenya, Angola och Sydafrika. Totalt avlägsnades 37 Facebookkonton och 29 sidor. Omkring 30 000 konton hade följt minst en av sidorna och nätverket hade lagt omkring 7 000 dollar på annonser.
Myndigheten för psykologiskt försvar bedömer inför det svenska valet 2026 att Ryssland är den främsta aktören bakom otillbörlig informationspåverkan mot Sverige och det främsta hotet på området kopplat till valet. Samtidigt bedömer myndigheten att Sverige för närvarande inte är ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan. Myndigheten har även beskrivit hur botnätverk kan låta olika delar av samma nätverk driva motsatta ståndpunkter för att öka aktivitet och polarisering kring en fråga.
Valmyndigheten uppger att riskerna för hot, sabotage och desinformation riktade mot genomförandet av svenska val har ökat. Inför valet 2026 följer myndigheten bland annat utvecklingen av desinformation i Sverige och internationellt, analyserar säkerhetsrisker och sammanställer en nationell lägesbild.
Alliance4Europe dokumenterade dessutom i augusti 2026 en annan, separat påverkansoperation mot det svenska valet under namnet Matryoshka. Där användes falska videor som utgav sig för att komma från bland andra , AFP, Spiegel, Euronews och Deutsche Welle. Organisationen uppgav att särskilda publiceringskonton kombinerades med andra konton som artificiellt ökade antalet gilla-markeringar, återpubliceringar och visningar.
Forskare som granskat det aktuella västafrikanska nätverket varnar för att samordnade konton kan påverka vilka politiska frågor som blir synliga och får spridning på sociala medier. En sådan aktivitet kan enligt forskarna också ge en missvisande bild av hur starkt stöd olika uppfattningar har bland användarna.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk med tydlig källhänvisning för all information, vilket gör att inga påståenden framställs som journalistens egna slutsatser eller värderingar. Alla beskrivningar av nätverkets aktiviteter, bedömningar om finansiering och påverkan är tydligt tillskrivna olika källor, experter och myndigheter. Det förekommer inga förstärkningar, förminskningar eller emotionellt laddade ord från journalisten själv. De hårda uttryck som förekommer, såsom kopplingar till Ryssland, oautentiskt beteende och påverkansoperationer, är alltid återgivna som citerade eller uppgivna av källor och påverkar därför inte oberoendet negativt. Det finns inga tecken på egna slutsatser eller spekulationer i texten. Sammantaget är artikeln välbalanserad och följer kraven för neutralt och oberoende språkbruk.
Förklaring:
Artikeln favoriserar en mitteninriktad hållning eftersom den fokuserar på tekniska och säkerhetsexperters analyser av utländsk påverkan på valet utan att ta politisk ställning eller framhäva en viss ideologisk agenda. Innehållet är pragmatiskt, teknikbaserat och saknar politisk vinkling, vilket är karakteristiskt för en neutral och teknokratisk rapportering.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att ett omfattande nätverk av falska konton med kopplingar till västafrikanska länder samt rysskopplade aktörer försöker påverka den svenska valdebatten, vilket framställer denna påverkan som en säkerhetsrisk och ett hot mot demokratin.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat och neutralt utan tydliga värdeladdade ord, vilket gör att ingen politisk sida ges ett direkt fördelaktigt eller negativt språkbruk.
Källbalans:
Utrymmet ges främst till experter från analysföretag, säkerhetsmyndigheter och granskande organisationer, medan inga politiska partier lyfts fram. Det finns en tydlig avsaknad av röster från de som potentiellt påverkas eller misstänks för kopplingar, men detta är naturligt med ämnets karaktär.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln fokuserar på yttre påverkan och nämner inte interna svenska politiska agendor, vilket kan ge en bredare bild av påverkan. Effekterna på olika samhällsgrupper eller hur svenska partier hanterar problemet tas inte upp, vilket kan påverka politisk tolkning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Karljohan börjar komma efter den torra sommaren
Efter en ovanligt torr sommar börjar svampsäsongen komma i gång på vissa håll i södra...

Norge kräver skärpt ålderskontroll från Meta
Norges regering kräver starkare skydd för barn och unga på sociala medier och har i...

Ukraina går mot svåraste vintern sedan invasionen
Ukraina kan stå inför den svåraste vintern sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022. Alexander De...

Nooshi Dadgostar måste rösta igen efter valfelet
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar är en av de väljare som kan ha drabbats av felregistreringen...
