Omkring 100 döda begravda efter år under rasmassor

Kvarlevor efter omkring 100 människor begravdes under helgen i stadsdelen Zeitoun i Gaza. Bland de döda uppges mellan 60 och 70 ha varit barn. Hundratals anhöriga deltog i begravningen på söndagen, där kropparna låg uppradade och täckta av palestinska flaggor med bilder på de dödade.

Personerna hade dödats under Israels krig mot Hamas och därefter blivit kvar under rasmassor. Vissa av kvarlevorna hade legat där sedan 2023. En mamma som förlorade sin man och fyra barn i en israelisk attack för omkring tre år sedan beskrev sin saknad efter familjen.

Gazas civilförsvar arbetar samtidigt med ett projekt för att hämta fram fler döda. Den andra fasen, som inleddes den 19 juli, omfattar 147 förstörda bostäder i Gaza City samt norra och centrala Gaza. Civilförsvaret bedömer att omkring 1 072 personer finns kvar under dessa rasmassor och har planerat omkring 800 arbetstimmar för sökarbetet.

Projektets första fas startade i november 2023. Gazas civilförsvar uppgav att omkring 333 kroppar och kvarlevor då hämtades fram ur 54 förstörda bostäder och andra byggnader. I början av augusti genomfördes också en annan massbegravning där 112 personer, som hade legat under rasmassor i mer än två år, begravdes.

De Hamas-styrda myndigheterna i Gaza beräknar att omkring 8 000 kroppar fortfarande finns under förstörda byggnader. Internationella rödakorskommittén uppgav den 30 augusti att tusentals familjer fortfarande saknar besked om anhöriga. Vissa har väntat i närmare tre år på information om de saknade lever, är frihetsberövade eller finns bland de döda under rasmassorna.

Internationella rödakorskommittén uppgav samtidigt att Gaza saknar fungerande kapacitet för DNA-testning. Organisationen bistår därför lokala rättsmedicinska aktörer med dokumentation, spårbarhet och hantering av mänskliga kvarlevor inför framtida identifieringar.

Gazas civilförsvarschef Raed al-Dahshan har uppgett att arbetet försvåras av bristen på tung utrustning och skyddsutrustning för räddningspersonal. Israel tillåter inte tunga grävmaskiner att föras in i området. Raed al-Dahshan bedömde att kropparna skulle kunna grävas fram på omkring 90 dagar om rätt utrustning fanns tillgänglig, medan arbetet annars kan ta flera år.

Raed al-Dahshan uppgav i januari att Gazas civilförsvar hade förlorat omkring 85 procent av sin utrustning och då arbetade med omkring 5–7 procent av kapaciteten före kriget. Enligt Raed al-Dahshan återstod vid den tidpunkten endast en fungerande brandbil, ett räddningsfordon och en ambulans i tjänst.

FN:s utvecklingsprogram och EU meddelade den 9 juli att ett 18 månader långt projekt på 15 miljoner euro hade inletts för röjning av rasmassor samt förbättrad återhämtning, rättsmedicinsk undersökning och identifiering av mänskliga kvarlevor. FN:s utvecklingsprogram uppgav att satsningen även omfattar ett särskilt Gaza Forensic Recovery and Identification Center för att stärka den lokala tekniska kapaciteten.

FN:s humanitära samordningsorgan OCHA uppgav i juli att närmare 630 000 ton rasmassor hade röjts från vägar och platser med samhällsviktig verksamhet, samtidigt som den totala mängden översteg 60 miljoner ton. OCHA uppgav att tillträdesproblem och restriktioner för införsel av maskiner, reservdelar, bränsle och motorolja begränsar arbetet. FN har i en rapport om återuppbyggnaden bedömt att omkring 70 miljoner ton rasmassor behöver röjas och att materialet även innehåller oexploderad ammunition.