Nya skoltester ska upptäcka stödbehov hos elever tidigare

Från höstterminen 2028 ska hundratusentals elever genomgå nya standardiserade tester i läsning, skrivning och matematik. Undersökningarna ska genomföras vid fem tillfällen under grundskoletiden och ge lärarna bättre underlag för att identifiera elever som behöver extra stöd.

Sveriges riksdag beslutade den 3 juni 2026 att godkänna regeringens proposition 2025/26:195. Lagändringarna träder formellt i kraft den 1 juli 2028, innan de nya testerna planeras att införas under höstterminen samma år.

Enligt Skolverkets områdeschef Jessica Jarhall är den utökade testningen avsedd att öka möjligheterna att upptäcka elevers svårigheter och sätta in stödinsatser i ett tidigare skede.

Testerna ska genomföras i början av höstterminen. Resultaten ska ge skolorna ett underlag för planering av undervisning och stöd under det kommande läsåret. Skolverket beskriver dem som enklare screeningtester som ska vara snabba att genomföra. De ska undersöka grundläggande färdigheter som har betydelse för elevernas fortsatta utveckling inom de tre ämnesområdena.

Bakgrunden till reformen är bland annat brister i elevernas grundläggande kunskaper. OECD:s PISA-undersökning från 2022 visade att 27 procent av de svenska 15-åringarna inte nådde upp till nivå 2 i matematik. För läsförståelse var motsvarande andel 24 procent. Nivå 2 räknas av OECD som en grundläggande kunskapsnivå. Under våren 2026 lämnade dessutom var sjätte elev årskurs 9 utan behörighet till gymnasieskolan.

Dagens system omfattar redan diagnostiska bedömningar i förskoleklass och årskurs 1. De nuvarande bedömningsstöden har emellertid fått kritik för att ta mycket lärartid och inte ge tillräckligt träffsäkra resultat. Regeringens proposition som ligger till grund för förändringen pekar på dessa brister.

Även Skolinspektionen har granskat de tidiga stödinsatserna. I december 2024 överlämnade myndigheten sin slututvärdering av läsa, skriva, räkna-garantin till regeringen. Granskningen visade att reformens avsikter inte hade uppnåtts på flera områden och att garantin inte hade medfört att fler elever fick stöd.

Så vad talar för en förbättring?

Det regeringsförslag som riksdagen klubbade igenom i somras innebär, kort uttryckt, strängare krav på skolorna att ge eleverna tidigt och relevant stöd.

– Man gör om hela stödet till eleverna i skolan. Exempelvis införs ett krav på att faktiskt ha stödundervisning utanför klassrummet, enskilt eller i mindre grupp, säger Jessica Jarhall.

Stödundervisning ska ges i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Läraren ska bedöma behovet och stödundervisningen ska ges utöver ordinarie undervisning under en begränsad period. Det som kallas särskilt stöd, för elever med större och bestående behov, blir kvar.

Det som kallas extra anpassningar avskaffas däremot. Lärare har vittnat om att kravet på att i klassrummet anpassa undervisningen efter flera elevers olika behov inte går att uppfylla. En annan kritik är att extra anpassningar har använts i stället för mer adekvat stöd.

Hur förändringarna faller ut kommer att visa sig först om ett antal år.

Grundskoleeleverna ska testas i början av höstterminen i fem årskurser: 1, 2, 3, 5 och 8. I den anpassade grundskolan gäller testerna för elever som läser ämnen och ska genomföras i samma årskurser som i grundskolan. I specialskolan ska tester genomföras i årskurs 1, 2, 3, 6 och 9 och i sameskolan i årskurs 1, 2, 3 och 5.

Samma år, 2028, upphör förskoleklassen och blir årskurs 1 i en tioårig grundskola, med fyra årskurser i lågstadiet. Mellanstadiet inleds alltså med årskurs 5.

Linnéuniversitetet ansvarar för utformningen av testerna i läsning och Stockholms universitet för dem i matematik. Ännu har inget beslut fattats om ansvar för skrivtesterna.

Eleverna ska kunna genomföra undersökningarna både digitalt och på papper.

Resultaten samlas in på nationell nivå.

Hösten 2028 införs också nya kursplaner med tydligare betoning på basfärdigheter i de lägsta årskurserna.

Curlingboots från Shepherd

Klassisk och snygg oljerock från Barbour

Snygg vinterjacka från Carhartt WIP

Stiliga kostymbyxor med vida ben

Mysig mönsterstickad tröja

Vind- och vattentät jacka från Swazi

Vattentäta boots från Tretorn

Gosig jacka från Röhnisch

Tidlösa boots från Blundstone

Vinterkängor med infällbara broddar

Värmande linerjacka i dunEXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Sveriges riksdag fattade beslut om regeringens proposition 2025/26:195 den 3 juni 2026. Lagändringarna börjar formellt gälla den 1 juli 2028, alltså före testernas planerade införande under höstterminen samma år.

- Regeringen föreslog att standardiserade tester ska genomföras i början av höstterminen. Tanken är att resultaten ska ge lärarna underlag för undervisning och stödinsatser under det kommande läsåret, i stället för att stödbehov upptäcks senare.

- Skolinspektionens slututvärdering av garantin för tidiga stödinsatser överlämnades till regeringen i december 2024. Myndigheten konstaterade att reformens intentioner inte hade uppnåtts på flera områden och att garantin inte hade lett till att fler elever fick stöd.

- Skolverket beskriver de nya testerna som enklare screeningtester som ska gå snabbt att genomföras. Testerna ska utgå från målen och innehållet i de nya läroplanerna och undersöka centrala färdigheter som påverkar elevernas fortsatta utveckling inom läsning, skrivning och matematik.

- Skolverket uppger att standardiserade tester är en del av ett förändrat provsystem där nationella slutprov också ska införas. De nya slutproven planeras att börja genomföras under våren 2031.

- Regeringen föreslog att stödundervisning ska införas även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Insatserna ska omfatta svenska, svenska som andraspråk och matematik, vilket innebär att reformen inte enbart berör grundskolan.

- OECD:s redovisning av PISA 2022 visar att 27 procent av de svenska 15-åringarna inte nådde nivå 2 i matematik. I läsförståelse var motsvarande andel 24 procent. OECD anger nivå 2 som en grundläggande kunskapsnivå inom respektive ämne.