Nya fredssamtal planeras – Donald Trump pressas inför kongressval

Ryssland och Ukraina har accepterat att återuppta de USA-ledda fredsförhandlingarna. Samtalen planeras till Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten, samtidigt som USA:s president Donald Trump står inför ett kongressval där Republikanerna riskerar att förlora sin majoritet. Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, bedömer att både amerikanska inrikespolitiska hänsyn och en vilja att avsluta kriget påverkar förhandlingsprocessen.

Ryssland har föreslagit att trepartssamtalen ska inledas den 10 november eller under de närmast följande dagarna. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade däremot den 21 oktober att Ukraina vill påbörja förhandlingarna redan i början av november. Han framhöll samtidigt att Ukraina stöder förslag om vapenvila, däribland särskilda överenskommelser om skydd av energiinfrastruktur och humanitära frågor.

Rysslands presidentrådgivare i utrikesfrågor, Jurij Usjakov, meddelade den 21 oktober att mötet ska genomföras på expertnivå. Några deltagare hade då ännu inte utsetts, och president Vladimir Putin ska besluta vilka personer som ska ingå i den ryska delegationen. Usjakov pekade ut säkerhetsgarantier för både Ryssland och Ukraina efter ett eventuellt krigsslut som en central förhandlingsfråga.

Planerna på ett möte i Förenade Arabemiraten har funnits under en längre tid. Volodymyr Zelenskyj meddelade redan den 25 september att USA föreslagit landet som plats för tekniska trepartssamtal. Ukraina väntade då fortfarande på ett konkret datum. Några gemensamma samtal mellan Ryssland och Ukraina har inte genomförts sedan kriget i Iran inleddes.

Den diplomatiska kontakten mellan Ukraina och USA har fortsatt parallellt med förberedelserna. Den 7 september besökte de amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner Kyiv för överläggningar med Zelenskyj. Samtalen omfattade även säkerhetspolitiska rådgivare från Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Ukrainas presidentkansli meddelade den 18 oktober att Zelenskyj haft ytterligare ett telefonsamtal med Witkoff och Kushner. Diskussionerna gällde resultaten av tidigare ukrainsk-amerikanska förhandlingar i Florida. De båda ländernas förhandlingsgrupper hade fortsatt regelbunden kontakt och arbetade med ytterligare diplomatiska steg.

Den 20 oktober träffade Zelenskyj Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb i Oslo. Under besöket genomfördes också samtal med Witkoff och Kushner om ansträngningarna för att avsluta kriget.

Samtidigt har relationen mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj försämrats kraftigt. Jan Hallenberg kopplar utvecklingen till ett telefonsamtal mellan Trump och Vladimir Putin den 9 oktober. Han bedömer att Putin då framförde argument om ryska militära framgångar och Ukrainas begränsade möjligheter att stå emot.

Hallenberg anser att Trump påverkas av personer som han uppfattar som ekonomiskt och politiskt mäktiga. Han beskriver hur den amerikanske presidenten betraktar relationerna mellan USA, Kina och Ryssland som en möjlighet till samarbete mellan tre stormakter, medan Zelenskyj enligt Hallenbergs bedömning ges en mindre betydelsefull roll.

En annan konflikt gäller villkoren för en möjlig fredsuppgörelse. Trump har beskrivit Zelenskyj som ett större hinder för fred än Putin, en bedömning som Hallenberg riktar stark kritik mot. USA-experten anser att presidenten helst hade velat återgå till det fredsförslag som utarbetades under 2025.

Det ursprungliga förslaget omfattade 28 punkter och innehöll villkor som var fördelaktiga för Ryssland. En av punkterna gällde rysk kontroll över hela Donbass, trots att Ryssland inte hade erövrat hela området. Hallenberg pekar särskilt på denna territoriella fråga i sin kritik av förslaget.

Efter förhandlingar i Genève den 23 november 2025 meddelade USA:s och Ukrainas delegationer att ett reviderat ramverk för fred hade utarbetats. USA:s utrikesminister Marco Rubio bekräftade framsteg i arbetet, men frågor om säkerhetsgarantier och Ukrainas framtida ställning återstod att lösa.

Den 27 november 2025 meddelade Vladimir Putin att det omarbetade amerikansk-ukrainska förslaget skulle kunna ligga till grund för fortsatta överenskommelser. Han klargjorde samtidigt att Ryssland avsåg att fortsätta kriget om förhandlingarna inte resulterade i ett avtal.

Även de ekonomiska kontakterna mellan Washington och Moskva har blivit en omstridd fråga. Efter telefonsamtalet den 9 oktober meddelade Donald Trump att en överenskommelse med Putin omfattade leveranser av mer än 300 000 ton rysk diesel till amerikanska och internationella marknader. Ytterligare 500 000 ton skulle levereras under november och därefter ytterligare en miljon ton.

Samma dag utfärdade Office of Foreign Assets Control, OFAC, inom USA:s finansdepartement ett tillfälligt generellt tillstånd för leveranser av rysk diesel till världsmarknaden. Tillståndet medgav undantag från vissa delar av de amerikanska energisanktionerna mot Ryssland.

Volodymyr Zelenskyj kritiserade de ensidiga sanktionslättnaderna i en intervju med Axios den 9 oktober. Han förklarade samtidigt att lättnader hade kunnat diskuteras inom ramen för en överenskommelse om att stoppa angrepp mot energiinfrastruktur under vintern. Den ukrainske presidenten uteslöt inte fortsatt amerikansk medling.

Inom Republikanerna har både dieselöverenskommelsen och Donald Trumps beslut att stoppa ett omfattande amerikanskt sanktionspaket mot Ryssland väckt invändningar. Flera republikanska företrädare har motsatt sig presidentens agerande.

Europeiska unionen har samtidigt fortsatt att utöka sina restriktioner mot Ryssland. Europeiska unionens råd meddelade den 12 oktober att medlemsländerna antagit nästan 1 600 nya sanktionslistningar med koppling till Rysslands militärindustriella verksamhet. Utvidgningen beskrevs som den största enskilda förändringen av unionens sanktionslista sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas meddelade efter utrikesministermötet den 12 oktober att arbetet med ett 22:a sanktionspaket skulle fortsätta. Medlemsländerna diskuterade även ytterligare åtgärder mot Rysslands skuggflotta och Ukrainas finansieringsbehov under 2027.

Den amerikanska inrikespolitiska situationen utgör ytterligare en faktor i förhandlingsprocessen. Kongressvalet hålls den 3 november 2026, vilket är en vecka före det tidigaste datum som Ryssland har föreslagit för samtalen i Abu Dhabi. Vid valet ska samtliga 435 platser i representanthuset och omkring en tredjedel av senatens 100 platser tillsättas.

Prognoserna inför valet har varit negativa för Republikanerna, som riskerar att förlora kontrollen över kongressen. Jan Hallenberg bedömer att Donald Trumps vilja att nå framsteg i fredsförhandlingarna delvis kan vara kopplad till den förestående omröstningen.

Hallenberg framhåller samtidigt att Trump har en verklig ambition att få slut på kriget. Han menar dock att presidentens begränsade kunskaper om konflikten, tillsammans med Vladimir Putins förmåga att påverka honom, kan spela en betydande roll för den amerikanska hållningen.

Om Republikanerna skulle göra stora förluster i kongressvalet bedömer Hallenberg att kongressen kan få ett större inflytande över USA:s politik gentemot Ukraina. Han utesluter inte en sådan utveckling, särskilt mot bakgrund av att republikanska politiker redan har börjat invända mot delar av presidentens Rysslandspolitik.