Ny tvillingstudie visar svagare samband mellan skärmtid och psykisk ohälsa

Sambandet mellan omfattande skärmanvändning och psykisk ohälsa bland ungdomar blir betydeligt svagare när forskare tar hänsyn till arv och uppväxtmiljö. Det visar en studie från Karolinska institutet där 21 797 svenska tvillingar har följts från barndomen och vidare genom tonåren och vuxenlivet.

Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour, visar att ungdomar med mycket skärmtid oftare hade symtom på depression och ångest. När forskarna jämförde tvillingar inom samma familj minskade däremot de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar.

Emma Frans, forskare i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet och en av studiens författare, framhåller att skillnaderna mellan tvillingar visar hur genetiska faktorer och gemensamma uppväxtförhållanden kan påverka resultaten. Hon betonar att sambandet mellan skärmanvändning och psykisk hälsa är komplext och även kan bero på vilka aktiviteter ungdomarna ägnar sig åt framför skärmen och vad skärmtiden ersätter.

Undersökningen omfattade 21 797 tvillingar, varav 49,9 procent var flickor. Vid den första undersökningen deltog 68,5 procent av de tillfrågade. Barnen började följas vid nio års ålder och de första deltagarna var födda 1992.

Vid uppföljningen när deltagarna var 15 år medverkade 16 027 personer. Antalet hade minskat till 13 050 vid 18 års ålder och 5 772 vid 24 års ålder. Uppgifter samlades in genom enkäter och telefonintervjuer med både föräldrar och tvillingar.

Frågorna omfattade bland annat skärmanvändning, beteende, uppväxtmiljö samt fysisk och psykisk hälsa. Forskarna använde även nationella register med information om diagnoser, läkemedelsuttag och dödlighet för delar av undersökningsgruppen.

Skillnaderna var tydligast för interaktiva skärmaktiviteter, däribland datorspel, chattande och surfande. För mer passiv användning, exempelvis tv-tittande, identifierades däremot mycket svaga eller inga samband med psykisk ohälsa.

Vid 15 års ålder hade ungdomar som använde interaktiva skärmaktiviteter mer än sex timmar dagligen fler symtom på depression och ångest än jämnåriga vars användning uppgick till högst två timmar per dag.

Forskarna i Nature Human Behaviour redovisade också att 23 procent av pojkarna och 12 procent av flickorna ägnade mer än sex timmar åt interaktiva skärmaktiviteter under helgerna vid 15 års ålder. Omfattande användning förekom mer sällan bland ungdomar vars föräldrar hade universitetsutbildning.

Ett av studiens resultat gäller risken för senare diagnostiserad depression eller ångest. För ungdomar som vid 15 års ålder använde interaktiva skärmar mer än sex timmar på vardagar var den justerade riskkvoten 3,37 jämfört med gruppen som använde skärmar högst två timmar.

När forskarna jämförde tvillingar inom samma familj sjönk riskkvoten till 1,65. Efter korrigering för multipla statistiska tester var sambandet inte längre statistiskt säkerställt.

Tong Gong, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, är tillsammans med seniorforskaren Yi Lu studiens korresponderande författare. Tong Gong framhåller att tidigare forskning kan ha överskattat sambandet mellan skärmtid och psykisk ohälsa genom att inte tillräckligt beakta faktorer som delas av familjemedlemmar.

Forskarna undersökte även om ungdomars psykiska mående kunde påverka deras efterföljande skärmanvändning. Resultaten visade ett mindre samband där 15-åringar med mer omfattande symtom på depression eller ångest tenderade att öka sin interaktiva skärmtid fram till 18 års ålder.

Registeruppgifterna visade att 2 523 av de totalt 21 797 deltagarna hade diagnostiserats med depression eller ångest fram till 22 års ålder. Bland de 16 027 personer som ingick i uppföljningen från 15 års ålder hade 2 843 fått någon av diagnoserna fram till 28 års ålder.

Studien har genomförts i samarbete med forskare och andra medverkande i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Australien. Den vetenskapliga publikationen omfattar 15 namngivna forskare och registrerades i sin slutligen publicerade form den 8 oktober 2026 i den medicinska forskningsdatabasen PubMed.

Gillar du den här personligheten?