Ny studie visar hur hjärnans hörsel påverkar språkinlärning

Förmågan att uppfatta små skillnader mellan språkljud kan ha stor betydelse för hur väl en person lär sig uttala ett främmande språk. Forskare vid University College London i Storbritannien och Tohoku-universitetet i Japan har undersökt varför vissa personer utvecklar ett uttal som ligger nära modersmålstalarnas, medan andra behåller en tydlig brytning trots omfattande språkträning.

Studien publicerades den 13 oktober 2026 i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Psychology: General. Forskargruppen redovisar sammanlagt 207 japanska personer som lär sig engelska. Av dessa ingick 67 personer i en undersökning där forskarna använde hjärnavbildning för att studera hur deltagarna bearbetade engelska språkljud som saknar direkta motsvarigheter i japanskan.

Undersökningen koncentrerades till två engelska vokaler. Den ena var ljudet /æ/, som förekommer i cat, och den andra var /ʌ/, som används i cup. Eftersom dessa vokaler inte har några direkta motsvarigheter i japanskans vokalsystem, kunde forskarna undersöka hur tidigare inlärda ljudmönster påverkar förmågan att urskilja nya språkljud.

Resultaten visade att personer med hög auditiv precision i större utsträckning behandlade obekanta språkljud som akustisk information snarare än som ord med en viss betydelse. De hade därmed lättare att bortse från etablerade ljudmönster från sitt modersmål. Skillnaderna i hur hjärnan bearbetade ljuden var kopplade till deltagarnas förmåga att uppfatta och lära sig främmande uttal.

Forskarna konstaterade samtidigt att deltagare med lägre auditiv precision hade svårare att skilja mellan de två engelska vokalerna. Hjärnavbildningen visade dessutom högre aktivitet i sensorimotoriska områden när dessa personer jämförde språkljud. Motsvarande skillnad i hjärnaktivitet observerades inte när deltagarna jämförde icke-språkliga ljud med liknande akustiska egenskaper.

Kazuya Saito-van Poeteren, professor i andraspråksinlärning vid UCL Institute of Education och studiens huvudförfattare, framhåller att personer med välutvecklad auditiv precision kan tillägna sig nya språkljud efter förhållandevis begränsad exponering. Andra personer kan enligt honom behöva höra samma ljud betydligt fler gånger innan de lär sig att uppfatta och återge dem.

Tidigare forskning om andraspråksinlärning har i stor utsträckning undersökt betydelsen av den ålder då inlärningen börjar och hur mycket kontakt en person har med språket. Den nya undersökningen riktar i stället uppmärksamheten mot individuella skillnader i hjärnans behandling av ljud. Forskarna anser att sådana skillnader kan bidra till att förklara varför personer med liknande språkerfarenheter kan utveckla olika goda uttalsfärdigheter.

Sambandet mellan hörselförmåga och uttalsutveckling har även undersökts i tidigare arbeten. År 2020 publicerade Kazuya Saito, Hui Sun och Adam Tierney en långtidsstudie i Applied Psycholinguistics. Där följdes 30 kinesiska engelskinlärare under en åtta månader lång studievistelse i Storbritannien. Forskarna undersökte hur förmågan att bearbeta ljud i allmänhet hängde samman med utvecklingen av deltagarnas engelska uttal.

Kazuya Saito och Adam Tierney fortsatte forskningen 2022 genom en metodstudie i Studies in Second Language Acquisition. Studien behandlade hur tillförlitligt individuella skillnader i bearbetningen av icke-språkliga ljud kan mätas vid upprepade undersökningar. Den typen av hörselbearbetning är också central i den nya forskningen om uttalsinlärning.

En annan undersökning från 2026, genomförd av Xiang Li och Kazuya Saito-van Poeteren och publicerad i The Modern Language Journal, behandlade hur tidsintervallet mellan olika träningstillfällen påverkar inlärningen av främmande språkljud. Forskarna undersökte särskilt om längre uppehåll mellan uttalsövningar kan kompensera för individuella skillnader i hörselbearbetning.

Mot bakgrund av resultaten anser Kazuya Saito-van Poeteren att språkundervisning inte enbart bör utgå från mängden övning. Han förespråkar undervisningsmetoder där träningen också anpassas till elevernas individuella förmåga att uppfatta akustiska skillnader. Det skulle innebära ett större fokus på hörselbearbetning vid sidan av traditionell undervisning i ordförråd, grammatik och uttal.

University College London har meddelat att forskarna planerar att utveckla en metod som kombinerar språkundervisning med särskild hörselträning. Arbetet ska inriktas på att träna förmågan att urskilja små variationer i bland annat tonhöjd och andra akustiska egenskaper. Metoden befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet.

Den aktuella studien har åtta författare: Kazuya Saito-van Poeteren, Adam Tierney, Kotaro Takizawa, Diego Elisandro Dardon, Chunlin Liu, Magdalena Kachlicka, Motoaki Sugiura och Hyeonjeong Jeong. Forskningsartikeln återfinns i volym 155, nummer 10, av Journal of Experimental Psychology: General, på sidorna 2394–2414, med identifieringsnumret DOI 10.1037/xge0001991.