Ny människoapa hittad efter årtionden av sökande

AI-genererad illustration

Nyheter

Ny människoapa hittad efter årtionden av sökande

Av Sofia NilssonPublicerad: 16 juli 18:502 min

En tidigare okänd art av colobusapa har identifierats i regnskogarna i Kongo-Kinshasa. Arten har fått namnet Colobus congoensis och skiljer sig från andra arter i släktet genom bland annat sin svarta päls, sina orangefärgade läppar och sina särskilda läten.

Upptäckten är ovanlig eftersom nya apor sällan beskrivs vetenskapligt. Under de senaste 75 åren har endast fem nya aporarter beskrivits i Afrika. Colobus congoensis hade länge undgått forskarnas uppmärksamhet eftersom den verkar ha en mycket begränsad utbredning i området mellan floderna Lomami och Lualaba i östra delen av landet.

Ett första tecken på artens existens kom redan 2008 när forskare fick syn på ett fotografi av apan, men djuret var då delvis dolt på bilden. Först omkring tio år senare kunde bättre bilder samlas in, vilket ledde till mer omfattande undersökningar. Forskare vid Florida Atlantic University och samarbetande institutioner använde därefter genetiska, anatomiska och akustiska analyser för att fastställa att det rör sig om en egen art som skildes från andra arter inom släktet för omkring fyra till fem miljoner år sedan.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS One, visar att forskargruppen dokumenterade 114 observationer av Colobus congoensis under fältstudier mellan 2018 och 2022. Observationerna gjordes inom ett område på omkring 1 700 kvadratkilometer i provinserna Tshopo och Maniema i Kongo-Kinshasa.

Arten är mindre än flera andra colobusapor och väger omkring sju kilo, medan närbesläktade arter ofta väger mellan åtta och 13 kilo. Forskarna fastställde genom analyser av mitokondrie-DNA och morfologiska egenskaper att Colobus congoensis är närmast släkt med Colobus satanas. De två arterna är dock geografiskt åtskilda av mer än 1 200 kilometer.

Colobus congoensis lever huvudsakligen i tät högvuxen skog och de flesta observationerna gjordes i trädkronorna eller i skogens mellanskikt. Forskarna såg oftast aporna i mindre grupper med i genomsnitt 6,2 individer. Djuren observerades även tillsammans med andra primatarter i blandade grupper.

Biologen Kate Detwiler vid Florida Atlantic University ledde forskningsarbetet. Forskarna beskriver att lokala samhällen i området redan hade egna namn för apan, bland annat Likweli, innan arten fick sin formella vetenskapliga beskrivning.

Forskarna bedömer att Colobus congoensis kan vara starkt hotad på grund av sitt begränsade utbredningsområde, jakttryck och förändringar i livsmiljön. En stor del av området ligger inom nationalparken Lomami och är formellt skyddat, men jakt efter djungelkött pekas ut som ett av de största hoten eftersom många primater i regionen dödas för att användas som föda.

Dela artikel:FacebookTwitter

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk, där informationen återges faktabaserat utan att journalisten använder värderande, spekulativa eller känslomässigt styrande ord. De observationer och bedömningar som görs i texten tillskrivs forskare och andra källor, vilket gör att eventuella värderande eller laddade uttryck inte räknas som journalistens egna. Formuleringar som "kan vara starkt hotad" och "jakttryck och förändringar i livsmiljön" återges som forskarnas bedömningar utan förstärkningar eller egna slutsatser från journalisten. Det finns inga överdrifter, förminskningar, egna spekulationer eller känslomässiga markeringar i språket. Därför kan artikeln betraktas som mycket oberoende och neutral, med bara en marginell poängavdragning för vissa något vaga uttryck som dock är korrekta återgivningar av källornas bedömningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterideologin eftersom den lyfter fram behovet av ett starkare skydd för hotade arter och miljön, vilket kan kopplas till statliga skyddsåtgärder och bevarandeinsatser. Den kritiserar indirekt jakttryck och mänsklig påverkan, vilket är förenligt med vänsterperspektivets fokus på miljö, skydd av utsatta grupper (här biologiskt hotade arter) och statliga lösningar. Det finns inslag av teknokrati, men de drivs av ett miljöskyddsperspektiv mer än pragmatisk balans, vilket gör mittenperspektivet mindre framträdande. Högerperspektiv med fokus på individuellt ansvar eller marknadens roll saknas nästan helt.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en vetenskaplig upptäckt av en ny apart i Kongo-Kinshasa med fokus på biologisk mångfald och hot mot arten. Forskare framställs som lösningen medan hoten framstår som externa faktorer som jakt och habitatförlust.

Språk och ton:
Artikeln använder sakliga och neutrala ord utan att förstärka eller förminska någon aktör, med ett fokus på vetenskap och hot mot naturen.

Källbalans:
Utrymmet domineras av forskare och vetenskapliga institutioner, särskilt Florida Atlantic University och forskare som Kate Detwiler. Perspektivet är huvudsakligen biologiskt och ekologiskt, medan lokala samhällen nämns perifert. Ingen tydlig motpart eller politik relaterad till hoten tas upp.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar sociala eller politiska perspektiv, såsom lokalbefolkningens roll, ekonomiska intressen eller politiska beslut som påverkar jakt och skydd. Det nämns inget om eventuella statliga policys eller internationellt samarbete för bevarande.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.