Klimatpolitiken utlöste hård strid mellan riksdagspartierna

Synen på Sveriges klimatpolitik ledde till skarpa motsättningar mellan riksdagspartiernas företrädare i söndagskvällens Agenda. Debatten den 30 augusti var den andra ämnesdebatten inför riksdagsvalet, efter den ekonomisk-politiska debatten den 23 augusti och före migrationsdebatten den 6 september. Samtliga partier beskrev klimatet som en viktig fråga, men de gav olika bilder av både politikens inriktning och hur allvarligt läget är.

Miljöpartiets Amanda Lind och klimatminister Romina Pourmokhtari från Liberalerna hamnade tidigt i konflikt. Romina Pourmokhtari frågade om Amanda Lind kunde säga till väljarna att ett regeringsskifte skulle innebära högre kostnader vid tankning. Amanda Lind svarade att regeringen enligt henne har vilselett svenska folket och gjort Sverige mer beroende av fossila bränslen. Hon kritiserade också Romina Pourmokhtari för att under mandatperioden ha hänvisat till en kommande styrmedelsutredning men därefter inte följt dess förslag.

Den utredning som diskuterades, Vägen mot utfasning – Styrmedel för ett fossilfritt samhälle, SOU 2026:33, publicerades av Klimat- och näringslivsdepartementet den 27 maj 2026. Uppdraget var att föreslå kostnads- och samhällsekonomiskt effektiva styrmedel för att fasa ut fossila bränslen inom ESR-sektorn och bidra till klimatmålet 2045 samt Sveriges åtaganden inom EU. Naturvårdsverket har samtidigt bedömt att nuvarande styrmedel inte är tillräckliga för att nå de nationella klimatmålen eller Sveriges klimatåtaganden inom EU.

Romina Pourmokhtari hänvisade i debatten till inflationskrisen och beskrev sänkta bränslepriser som en ansvarsfull åtgärd. Hon framhöll i stället elektrifiering som ett område Sverige bör prioritera och kritiserade Amanda Lind för att inte ge ett direkt besked om framtida drivmedelspriser.

Programledaren Tomas Nordenskiöld visade en graf där Sverige hade EU:s näst lägsta bensinpris efter Malta i juli 2026. Danmark och Finland låg omkring tio kronor högre per liter. Eurostat redovisade den 21 augusti att svenska priser på bränslen och smörjmedel för persontransporter i juli låg 1,2 procent högre än ett år tidigare. Det var den lägsta positiva årsförändringen bland EU-länderna, medan Ungern hade en prisnedgång.

Jessica Rosenkrantz från Moderaterna försvarade regeringens linje och sade att partiet vill fortsätta minska utsläppen utan att lägga kostnaden på hårt arbetande familjer. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt invände att den lägre bensinkostnaden är tillfällig, finansieras med lånade pengar och enligt honom upphör efter valet.

Kristdemokraternas Peter Kullgren beskrev Sverige som bäst i klassen på klimatområdet och sade att fler länder nu behöver följa efter. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen sade att utvecklingen ser bättre ut än för tio år sedan sett till IPCC:s scenarier och kritiserade samtidigt motståndarsidan för att inte ge tydliga besked om bland annat bränslepriser och kärnkraft.

Oppositionspartierna riktade samtidigt kritik mot regeringens klimatpolitik. Socialdemokraternas Åsa Westlund sade att regeringen enligt henne håller fast vid beroendet av olja från diktaturer. Socialdemokraterna presenterade den 25 augusti ett klimatrelaterat vallöfte där Mikael Damberg och Åsa Westlund sade att partiet vill kombinera fler svenska jobb och investeringar med lägre utsläpp.

Centerpartiets Rickard Nordin argumenterade för att Sverige ska nå klimatneutralitet senast 2040 i stället för 2045. Han beskrev klimatomställningen som en investering i både framtida och befintliga arbetstillfällen och pekade på svenska fordonstillverkares behov av en stark hemmamarknad. Centerpartiets aktuella klimatpolitik omfattar även en utfasning av fossila bränslen och satsningar på grön teknik och fossilfri energi.

SCB redovisade den 27 augusti att utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick till 12,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter under första kvartalet 2026. Det var 0,6 procent mer än under motsvarande kvartal 2025, samtidigt som BNP ökade med 2,0 procent. Klimatpolitiska rådet bedömde i sin rapport för 2026 att klimatmålen fortfarande kan nås men att kraftfulla beslut brådskar. Rådet rekommenderade samtliga riksdagspartier att senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027 presentera en konkret klimathandlingsplan.