Ny klimatrapport varnar för bestående förluster av jordens is

AI-genererad illustration

Nyheter

Ny klimatrapport varnar för bestående förluster av jordens is

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 3 nov 04:14•5 min

Stora delar av jordens glaciärer och inlandsisar riskerar att drabbas av permanenta förluster även om den globala uppvärmningen senare begränsas till 1,5 grader. Enligt en ny forskningsrapport behöver temperaturen på längre sikt sjunka till helst under en grad för att begränsa skadorna på jordens is- och snötäcken.

International Cryosphere Climate Initiative (ICCI) presenterade den 2 november 2026 rapporten State of the Cryosphere 2026: The Cost of Overshoot. Samtidigt publicerades den kompletterande rapporten Overshoot and the Cryosphere: Averting Global Meltdown, som organisationen tagit fram tillsammans med FN:s miljöprogram UNEP.

Rapporterna behandlar följderna av att den globala temperaturen tillfälligt överstiger Parisavtalets mål på 1,5 grader. Tidigare under hösten konstaterade forskare att temperaturgränsen kommer att passeras inom tio år. En senare återgång till lägre temperaturer skulle enligt International Cryosphere Climate Initiative inte vara tillräcklig för att återställa stora delar av den is som gått förlorad.

Kryosfären omfattar allt vatten på jorden som förekommer i fast form, däribland glaciärer, inlandsisar, havsis och snö. International Cryosphere Climate Initiative bedömer att många av förändringarna i dessa områden kan bestå under mycket lång tid även om den globala uppvärmningen minskar.

Enligt rapporten skulle världens glaciärer på flera århundradens sikt endast behålla omkring 70 procent av sin nuvarande isvolym även om den långsiktiga temperaturökningen sänks till 0,8 grader. Inlandsisarna på Grönland och Antarktis skulle samtidigt fortsätta förlora ismassa även efter ett tillfälligt överskridande av 1,5-gradersgränsen.

International Cryosphere Climate Initiative uppger att mer än 80 forskare med specialistkunskaper om polarområden och bergsmiljöer medverkade i arbetet med den kompletterande rapporten. Organisationens årliga sammanställning av kryosfärens tillstånd har dessutom granskats och fått stöd av över 50 forskare.

James Kirkham, samordnande huvudförfattare till Overshoot and the Cryosphere, framhåller att uppvärmningen över 1,5 grader behöver begränsas så långt som möjligt. Enligt Kirkham är det viktigt för att minska följderna av isförluster i jordens polarområden och bergskedjor.

International Cryosphere Climate Initiative bedömer att de globala utsläppen måste minska med minst fem procent årligen från och med 2026. Organisationen anger också att världen behöver nå nettonollutsläpp av växthusgaser omkring mitten av århundradet.

Redan den 2 september 2026 presenterade FN:s miljöprogram UNEP rapporten Limiting Overshoot. Där bedömde organisationen att den globala temperaturökningen tillfälligt kan nå omkring 1,8 grader även i ett gynnsamt scenario. Rapporten undersöker möjligheterna att därefter sänka temperaturen genom minskade utsläpp och upptag av koldioxid.

De senaste mätningarna visar samtidigt omfattande förluster av glaciäris. World Glacier Monitoring Service (WGMS) beräknar att världens glaciärer, med undantag för inlandsisarna på Grönland och Antarktis, förlorade 408 miljarder ton is under det hydrologiska året 2025. Den förlorade ismassan motsvarade omkring 1,1 millimeter höjning av den globala havsnivån.

World Glacier Monitoring Service redovisar också att den genomsnittliga årliga förlusten ökade från cirka 230 miljarder ton under perioden 1996–2015 till omkring 390 miljarder ton under 2016–2025. Sex av de sju senaste åren tillhörde de år då de största isförlusterna uppmättes.

Även Grönlands inlandsis fortsätter att minska. Enligt den europeiska klimattjänsten Copernicus förlorade inlandsisen omkring 139 miljarder ton under det hydrologiska året 2025. Det motsvarade ungefär 0,4 millimeter global havsnivåhöjning och var det 29:e året i följd med en nettoförlust av ismassa.

Copernicus uppger att inlandsisarna på Grönland och Antarktis tillsammans innehåller omkring 68 procent av jordens sötvattenresurser. Om hela Grönlands inlandsis smälte skulle det motsvara cirka 7,4 meters global havsnivåhöjning. För Antarktis är motsvarande siffra omkring 57,9 meter.

International Cryosphere Climate Initiative framhåller att flera meters havsnivåhöjning redan kan vara oundviklig under kommande århundraden till följd av inlandsisarnas långsiktiga tillbakadragande. Organisationen betonar samtidigt att utsläppsminskningar fortfarande kan påverka hastigheten i havsnivåhöjningen.

Minskningen omfattar även havsisen i polarområdena. USA:s National Snow and Ice Data Center (NSIDC) fastställde preliminärt att den arktiska havsisen nådde sin minsta utbredning för 2026 den 12 september. Utbredningen uppmättes då till 4,60 miljoner kvadratkilometer, vilket var en av de tio lägsta nivåerna under den nästan 48 år långa satellitmätserien.

Runt Antarktis nådde havsisen sin största årliga utbredning den 14 september 2026. National Snow and Ice Data Center beräknade ytan till omkring 17,59 miljoner kvadratkilometer. Den preliminära mätningen var den tredje lägsta årsmaximinivån i satellitmätserien.

I de europeiska bergsområdena har omfattande isförluster också registrerats. Det schweiziska forskningsinstitutet ETH Zürich meddelade den 1 oktober att landets glaciärer hade förlorat mer än fem procent av sin sammanlagda isvolym under 2026.

Enligt ETH Zürich noterades de största uppmätta isförlusterna för glaciärerna Rhône, Aletsch och Clariden. Mindre glaciärer har också försvunnit helt, däribland Bella Tola i kantonen Valais och Griessfirn i kantonen Glarus. Forskningsinstitutet kopplar årets omfattande avsmältning till en vinter med lite snö och perioder av kraftig sommarvärme.

Meteorologiska världsorganisationen WMO konstaterade i sin rapport om världens vattenresurser 2025 att samtliga större glaciärregioner hade uppvisat en nettoförlust av ismassa under fyra år i följd. Organisationen identifierade dessutom områden där mängden smältvatten från glaciärerna kan ha nått eller passerat sin högsta nivå.

Forskningsprogrammet Securing Antarctica's Environmental Future uppmärksammade den 2 november 2026 att resultaten från de nya rapporterna också berör tillgången till färskvatten, havens försurning och produktivitet samt förändringar i klimatsystemet.

Enligt forskningsprogrammet finns det fortfarande möjligheter att begränsa vissa förluster. Vissa förändringar kan också delvis återhämtas om den globala temperaturen sänks tillräckligt snabbt. Samtidigt visar rapporterna från International Cryosphere Climate Initiative att en återgång till Parisavtalets temperaturmål inte skulle räcka för att återställa stora delar av jordens förlorade is.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar en i huvudsak saklig och neutral språkdräkt. Mycket av innehållet återges genom tydliga källhänvisningar (enligt rapporten, uppger, beräknar, fastställde, identifierade, etc.). Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt överdriven ton från journalisten. Även när starka ord används (t.ex. 'bestående förluster', 'riskerar'), är de kopplade till källors eller rapporters påståenden och tydligt återges som detta. Artikeln följer sammanhanget och behåller sansad balans genom att ange flera olika källor och deras resultat. Rubriken kan uppfattas som en sammanfattning av källmaterialets varningar men är inte ett journalistiskt åsiktsuttryck. Därmed uppnås hög oberoendegrad.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
25%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln prioriterar vetenskapligt baserad klimatåtgärd och internationell samordning för att begränsa utsläpp och bevara kryosfären. Detta speglar vänsterns fokus på kollektivt ansvar, regleringar och offentliga insatser för att hantera miljöfrågor samt kritik av överkonsumtion och ojämlikheter som följer av miljökriserna. Den saknar framställning av marknadslösningar eller starkt fokus på individuellt ansvar som primära åtgärder.

Rubrik och framing:
Framställningen betonar att kryosfärens förluster utgör ett akut och långsiktigt hot som kräver globalt samarbete och utsläppsminskningar. Problemen kopplas till överskridanden av Parismålet och behovet av att nå nettonollutsläpp inom mitten av århundradet; framställningen lyfter ICCI/UNEP och forskarkåren som nyckellösningar och varnar för att återgång till låga temperaturer inte återställer all förlorad is.

Språk och ton:
Artikeln använder en allvarlig och vetenskapsorienterad ton. Vetenskapliga aktörer och internationella organ framställs som trovärdiga och positiva källor, medan övershoot-scenarierna beskrivs som skadliga. Det finns inga tydliga kritiska röster eller motparter i artikeln.

Källbalans:
Största utrymmet ges åt internationella forskningsorganisationer (ICCI, UNEP, WGMS, NSIDC, Copernicus, ETH Zürich, WMO) och experter, medan myndigheter, näringsliv eller politiska företrädare inte åberopas i artikeln.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: konsekvenser för ekonomiska aktörer och politiska beslut i Sverige/EU, kostnadsberäkningar och politiska alternativ, frågor om rättvisa och konsekvenser för utsatta grupper, samt diskussion om vad som händer om åtgärder inte genomförs eller hur anpassning prioriteras jämfört med utsläppsminskningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.