Ny forskning pekar ut datumet för Vincent van Gogh's Stjärnenatt

En ny sydkoreansk studie pekar på att Vincent van Goghs berömda målning Stjärnenatt kan ha skapats omkring den 22 juli 1889, ungefär en månad senare än forskare tidigare antagit. Astronomiska beräkningar tyder på att delar av den avbildade stjärnhimlen överensstämmer med verkliga himlafenomen vid den tidpunkten.

Studien publicerades den 22 oktober 2026 i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Forskningsarbetet leds av Elijah Jeong-hyun Kim, doktorand vid Kyung Hee University och vd för det sydkoreanska teleskopföretaget SLLAB. I forskargruppen ingår även Suna Kang, Jungwoo Song och Ho Jin.

Forskarna har använt astronomiska beräkningar för att återskapa gryningshimlen under samtliga dagar i juni och juli 1889. Resultaten visar att stjärnornas positioner vid gryningen den 22 juli stämmer bäst överens med detaljerna i målningen. Forskarna bedömer därför att verket kan vara en konstnärligt förstärkt skildring av en verklig himmel snarare än enbart en fantasibild.

En viktig del av undersökningen gäller en V-formad stjärngrupp nära målningens mitt. Forskarna vid Kyung Hee University och SLLAB har identifierat den som en möjlig återgivning av Hyaderna, en stjärnhop i stjärnbilden Oxen. Genom en statistisk metod som kallas Procrustesanalys jämfördes positionerna hos fem målade stjärnor med deras astronomiskt beräknade motsvarigheter.

Forskarna undersökte också Vincent van Goghs tuschteckning av Stjärnenatt. Där visade sig stjärnornas inbördes placering stämma ännu bättre med Hyadernas formation än i den färdiga oljemålningen.

Även månens utseende har ingått i analysen. Forskarna beräknade att ungefär 63 procent av månens synliga yta var belyst i mitten av juni 1889. Vid gryningen den 22 juli var motsvarande andel omkring 28 procent. Forskargruppen anser att julidatumets månfas ligger närmare den smala månskära som Vincent van Gogh avbildade.

Elijah Jeong-hyun Kim berättade för nyhetsbyrån Associated Press att han reste till Frankrike vid två tillfällen under 2019 för att undersöka förhållandena på plats. Vid det första besöket, i mitten av juni, kunde han inte se samma framträdande stjärnor på gryningshimlen som under sitt andra besök omkring den 22 juli.

Forskarna besökte även det tidigare mentalsjukhuset i Saint-Rémy-de-Provence i södra Frankrike och jämförde konstnärens skisser med det omgivande landskapet. Vincent van Gogh hade själv sökt vård där under 1889 på grund av sitt psykiska tillstånd.

Den traditionella dateringen av Stjärnenatt till juni 1889 har bland annat grundats på ett brev som Vincent van Gogh skickade till sin bror omkring den 18 juni. I brevet beskrev konstnären ett nytt arbete med en stjärnhimmel. Uppgifter om att han drabbades av ett psykiskt sammanbrott i juli har också påverkat tidigare bedömningar, eftersom hans tillstånd ansågs ha hindrat honom från att måla under flera veckor.

Den nya forskningen är inte det första försöket att fastställa målningens tillkomst genom astronomi. Vetenskapstidskriften Science News beskriver hur konsthistorikern Albert Boime 1984 föreslog den 19 juni 1889 som ett möjligt datum och kopplade målningens stjärnor till stjärnbilden Väduren. Astronomen Charles Whitney ifrågasatte 1986 denna datering med hänvisning till historiska väderobservationer.

Den aktuella studiens slutsatser har samtidigt mött invändningar. Astronomen Donald Olson vid Texas State University ifrågasätter forskarnas antaganden om hur stort synfält Vincent van Gogh använde. I Science News framhåller Olson att den begränsade bildvinkel som krävs för att identifiera Hyaderna inte överensstämmer med det betydligt bredare perspektiv som behövs för att avbilda kullarna och klipporna i landskapet.

Fysikern José Luis Aragón vid Universidad Nacional Autónoma de México, som tidigare undersökt Stjärnenatt, bedömer att den sydkoreanska studien är omsorgsfullt genomförd och kombinerar flera vetenskapliga områden. Han betonar dock att dateringen till juli fortfarande är en hypotes och inte kan betraktas som slutgiltigt fastställd.

Forskarna utesluter inte heller att Vincent van Gogh hämtade inspiration från stjärnhimlen under flera olika dagar. Som en del av arbetet analyserade de dessutom konstnärens tidigare målning Stjärnenatt över Rhône från 1888. Med hjälp av fotografier från Arles och astronomiska beräkningar undersöktes hur avbildade stjärnor förhöll sig till deras verkliga positioner.

Museum of Modern Art i New York beskriver Stjärnenatt som ett verk där Vincent van Gogh förenade naturiakttagelser med minnen och fantasi. Museet pekar bland annat på att kyrkspiran i den målade byn har större likheter med nederländsk kyrkoarkitektur än med byggnader i södra Frankrike. Målningen är därför inte en exakt återgivning av landskapet utanför sjukhuset.

Vincent van Goghs intresse för att måla stjärnhimlar finns dokumenterat sedan tidigare. I ett brev till systern Willemien i september 1888 beskrev han hur stjärnor kunde återges med flera färger, däribland gult, rosa, grönt och blått. Brevet finns dokumenterat av Van Gogh Museum och Huygensinstitutets vetenskapliga brevutgåva.

Stjärnenatt är utförd i olja på duk och mäter 73,7 gånger 92,1 centimeter. Verket ingår sedan 1941 i Museum of Modern Art:s samling i New York och förvärvades genom medel från Lillie P. Bliss testamentariska donation.

Forskargruppen har gjort sina astronomiska analyser möjliga att granska genom att publicera forskningsmaterial och programkod på GitHub och i forskningsarkivet Zenodo, med arkividentifieraren 10.5281/zenodo.21175816.