Ny asyllag begränsar rätten till juridiskt stöd

Från och med den 12 juli förändras reglerna för offentligt biträde i asylärenden hos Migrationsverket. Den som ansöker om internationellt skydd får i stället för ett kostnadsfritt biträde genom hela den första handläggningen två timmars allmän rättslig rådgivning, eller tre timmar i särskilda fall. Därefter får den asylsökande själv stå för kostnaden om ytterligare juridiskt stöd behövs. Först om ett asylbeslut överklagas blir ett offentligt biträde aktuellt igen. Ensamkommande barn som lämnade in sin asylansökan före den 12 juni 2026 omfattas fortsatt av de tidigare reglerna.

Lagändringen är en del av Sveriges anpassning till Europeiska unionens migrations- och asylpakt. Riksdagen godkände reglerna den 9 juni 2026, efter fyra voteringar i hela ärendet, där frågan om offentligt biträde behandlades som en separat punkt i betänkandet 2025/26:SfU30. EU:s regler började gälla den 12 juni, medan merparten av de svenska lagändringarna träder i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna som hör till den nya mottagandelagen börjar gälla den 2 oktober 2026. Regeringskansliet skickade delbetänkandet SOU 2025:31 på remiss den 9 april 2025 och sista dag för remissvar var den 18 juni samma år.

Tidigare har offentliga biträden bistått asylsökande genom hela processen hos Migrationsverket, bland annat genom att gå igenom asylberättelsen och identifiera omständigheter som kan vara betydelsefulla för prövningen. Enligt verksamma advokater har ett sådant uppdrag i genomsnitt omfattat mellan 10 och 13 timmars arbete. Asylrättscentrum har samtidigt uppgett att utredningens ursprungliga förslag var en timmes kostnadsfri rådgivning, men att den slutliga lagstiftningen utökades till två timmar med möjlighet till ytterligare tid i vissa fall.

Flera organisationer och jurister riktar kritik mot förändringen. Karin Ödquist Drackner, expert på migrationsrätt vid Svenska Röda Korset, säger att en viktig rättighet har försvagats och bedömer att det kan bli svårare för asylsökande att redovisa sina skyddsbehov. Svenska Röda Korset har dessutom krävt att rätten till offentligt biträde även ska gälla när ett ärende återförvisas till Migrationsverket, eftersom organisationen anser att ett bortfall kan skapa rättssäkerhetsproblem. Organisationen har också uppgett att biträde vid ett överklagande i vissa fall kan nekas om överklagandet bedöms sakna utsikter till framgång eller anses utgöra missbruk av förfarandet och har efterlyst tydliga garantier för sårbara personer. Rädda Barnen har avstyrkt lagändringen och uppgett att avskaffandet av biträde under samtliga skeden av asylprocessen innebär särskilda risker för barns rättssäkerhet.

Migrationsverket har i sitt remissvar varnat för att begränsningen kan leda till fler återförvisade mål från domstol och kräva ytterligare insatser för att myndigheten ska kunna uppfylla sin service- och utredningsskyldighet. Myndigheten bedömer också att handläggningstiderna kan bli längre och att kostnaderna för tolkar kan öka när offentliga biträden inte längre förbereder ärenden och lämnar in underlag i samma omfattning. Enligt Migrationsverket är den information som ska lämnas under rådgivningen omfattande och komplicerad, samtidigt som analfabetism, svåra trauman och behov av tolk kan göra den begränsade rådgivningstiden otillräcklig. Myndigheten har även redovisat att utgifterna för offentliga biträden i utlänningsärenden minskade med 23 procent under 2025 jämfört med året före och att omkring 57 procent av det tilldelade anslaget användes.

Advokatsamfundet har meddelat regeringen att de nya reglerna innebär att advokater inte kan ta sig an uppdragen på ett meningsfullt sätt och flera advokater har redan tackat nej till nya ärenden hos Migrationsverket. Advokaten och ledamoten i Advokatsamfundet Sait Umdi säger att rådgivning utan möjlighet att ge ärende- och klientspecifik hjälp saknar praktisk betydelse eftersom processen enligt honom inte blir rättssäker.

Socialförsäkringsutskottets ordförande Viktor Wärnick (M), som röstade för lagändringen, säger att Sverige bör ligga så nära Europeiska unionens minimikrav som möjligt och inte ha regler som kan fungera som tilldragande faktorer. Ludvig Aspling (SD), som också röstade ja, anser att offentliga biträden inte behövs eftersom Migrationsverket har en egen utredningsskyldighet och hävdar att advokater i stället vägleder personer i hur systemet kan missbrukas.