Novus-chef kritiserar Moderaternas krav efter valet

Moderaternas kritik mot opinionsmätningarna inför riksdagsvalet möts av hårda invändningar från Novus ordförande Torbjörn Sjöström. Efter att Moderaternas biträdande partisekreterare Martin Borgs meddelat att partiet vill kalla företrädare för opinionsinstituten till samtal beskriver Sjöström agerandet som anmärkningsvärt och ansvarslöst. Han anser att politiska partier inte bör försöka sätta press på oberoende undersökningsföretag.

Moderaterna fick 19,85 procent av rösterna, en ökning med 0,75 procentenheter jämfört med valet 2022. Valmyndigheten fastställde den 19 september att partiet fick 1 343 448 röster och 70 mandat, två mandat fler än efter föregående val. De opinionsmätningar som publicerades under slutet av valrörelsen visade däremot lägre stöd. Sveriges Opinion sammanställde de senast publicerade mätningarna från sju institut den 13 september och fick då ett sammanvägt stöd för Moderaterna på 17,2 procent, 2,65 procentenheter under det slutliga valresultatet.

Martin Borgs har hävdat att Moderaterna missgynnades av mätningarna och att rapporteringen om ett sjunkande stöd påverkade mediebilden trots att partiet enligt honom hade medvind under valrörelsen. Han uppgav också att Moderaterna vill träffa opinionsinstituten för att få klarhet i varför partiets stöd enligt honom har underskattats under tre valrörelser i rad.

Bland de sista mätningarna fick Moderaterna som mest 18,3 procent i Ipsos och som minst 15,8 procent i SVT/Verian. Verian uppgav att mätningen på 15,8 procent byggde på 3 063 intervjuer som genomfördes den 4–10 september via internet och telefon. Resultatet viktades efter kön, ålder, utbildning och partival 2022. Verian bedömde att Moderaternas låga nivå till stor del hängde samman med att moderata sympatisörer uppgav att de avsåg att rösta på Liberalerna.

I en tidigare Ipsos-mätning låg Moderaterna på 17,4 procent. Ipsos uppgav att 9,1 procent av deltagarna då fortfarande var osäkra på sitt partival. Undersökningen omfattade 1 708 röstberättigade och genomfördes med telefonintervjuer, digitala enkäter, SMS-länkar och en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Novus uppgav inför sin sista väljarbarometer den 11 september att 5 928 röstberättigade hade deltagit mellan den 7 och 10 september. Personer som redan hade förtidsröstat fick ange vilket parti de hade röstat på, medan övriga fick svara på hur de skulle rösta om valet hölls samma dag. Novus betonade att undersökningen inte var avsedd att förutsäga framtida väljarbeteende och att de tre sista partiledardebatterna inte omfattades av mätperioden.

Torbjörn Sjöström anser att skillnaden mellan mätningarna och valresultatet kan förklaras av en ovanligt stor väljarrörlighet under valrörelsens sista dagar. Han uppger också att Novus inte ser några systematiska fel i sina väljarbarometrar och framhåller att institutets uppdrag är partipolitiskt oberoende och inriktat på att beskriva opinionsläget vid tidpunkten för undersökningen.

Statsvetaren Tommy Möller vid Stockholms universitet sade före valet till Sveriges Radio att opinionsmätningar kan påverka stämningen bland partier, valarbetare och väljare. Han pekade på att väljare både kan söka sig till partier som uppfattas ha medvind och välja att taktikrösta på partier som bedöms vara utsatta.

Statistikmyndigheten SCB anger för sina egna urvalsbaserade partisympatiundersökningar att felmarginalen bland annat påverkas av hur många som svarar. SCB anger också att ett 95-procentigt konfidensintervall bygger på antagandet att systematiska fel inte förekommer och skiljer därmed mellan slumpmässig statistisk osäkerhet och möjliga systematiska fel.

Torbjörn Sjöström riktar samtidigt direkt kritik mot Martin Borgs och Moderaternas planerade agerande. Sjöström anser att det är problematiskt att ett politiskt parti kallar oberoende opinionsföretag till sig efter ett val och framhåller att skillnader mellan mätningar och slutligt valresultat inte i sig visar att undersökningarna varit felaktiga.