Northvolts konkurs pressar regionen – större nedskärningar krävs

Region Västerbotten står inför ytterligare besparingar efter att ekonomin försämrats trots en tidigare skattehöjning. Det nya politiska styret planerar att minska kostnaderna med 300 miljoner kronor under 2027 och 2028, men regiondirektören Tommy Svensson bedömer att betydligt större åtgärder behövs för att få budgeten i balans.

Enligt Tommy Svensson behöver regionen genomföra besparingar på omkring 400 miljoner kronor redan under 2027. Han framhåller att verksamheten måste fortsätta effektiviseras, att utgifterna behöver minska och att personalstyrkan måste bli mindre. Regiondirektören bedömer samtidigt att förändringarna kommer att påverka verksamheten i stor omfattning.

Den 10 november 2026 beslutade regionstyrelsen att föreslå en regionplan och budget för 2027 till regionfullmäktige. I budgetunderlaget fördelas de planerade kostnadsminskningarna på 150 miljoner kronor under 2027 och ytterligare 150 miljoner kronor under 2028. Region Västerbotten anger dessutom att nya utgifter under planperioden måste täckas genom omprioriteringar inom verksamheten.

Det är ännu inte klarlagt vilka konkreta åtgärder som ska genomföras av det nya minoritetsstyret, som består av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Partierna har tillsammans 32 av regionfullmäktiges 71 mandat. Miljöpartiet lämnade det tidigare politiska samarbetet och gick över till oppositionen sedan partierna inte kunnat enas om ett fortsatt gemensamt styre.

Jonas Karlberg, Vänsterpartiets andre vice ordförande i regionstyrelsen, beskriver sjunkande skatteintäkter och ett växande behov av sjukvård som de främsta ekonomiska problemen.

En betydande del av regionens försämrade ekonomiska förutsättningar kopplas till batteritillverkaren Northvolts konkurs. Enligt regionstyrelsens ordförande Peter Olofsson, Socialdemokraterna, uppgår bortfallet av skatteintäkter till omkring 200 miljoner kronor. Regionen har därmed drabbats av ett intäktsbortfall på hundratals miljoner kronor.

I Region Västerbottens årsredovisning för 2025 gjordes bedömningen att ungefär 3 500 personer hade lämnat Skellefteå och att utflyttningen skulle minska skatteintäkterna med mer än 100 miljoner kronor under 2026. Peter Olofssons senare uppskattning är nästan dubbelt så hög.

Befolkningsstatistiken visar också på en omfattande minskning. Statistiska centralbyrån, SCB, fastställde att Skellefteå kommun förlorade omkring 2 700 invånare under 2025, vilket var den största minskningen i absoluta tal bland landets kommuner.

Under första halvåret 2026 minskade dessutom Västerbottens läns befolkning med ytterligare cirka 1 300 personer. Enligt SCB motsvarade nedgången 0,5 procent och var den största bland Sveriges län, både räknat i antal personer och som andel av befolkningen.

Tommy Svensson framhåller att Northvolts nedläggning förvärrade ett ekonomiskt underskott som regionen redan försökte hantera. Han pekar samtidigt på att befolkningen minskar i samtliga kommuner i länet utom Umeå.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har också påverkats. Arbetsförmedlingen konstaterade i februari 2026 att Västerbotten var det enda svenska län där arbetslösheten ökade under fjärde kvartalet 2025. I de övriga 20 länen minskade arbetslösheten. Myndigheten kopplade skillnaden till varsel, uppsägningar och konkursen inom batteritillverkningen i Skellefteå.

Arbetsförmedlingen har även startat projektet EGF Northvolt med finansiering från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Insatsen riktar sig till personer som blivit av med sina arbeten hos Northvolt eller företagets underleverantörer, bland annat i Skellefteå. Stödet omfattar möjligheter till studier, flytt till andra arbeten och eget företagande.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, beskriver befolkningsutvecklingen som en faktor som påverkar kommuners och regioners framtida skatteunderlag. Organisationens prognosverktyg gör det möjligt för regionerna att använda egna antaganden om befolkningsförändringar när framtida skatteintäkter beräknas.

Region Västerbotten har tidigare höjt regionskatten med 50 öre. Trots höjningen har det ekonomiska läget försämrats. Regionen pekar på högre inflation, omfattande byggkostnader och Northvolts konkurs som bidragande orsaker.

Enligt Tommy Svensson var konkursen en av anledningarna till skattehöjningen. Han anger också stigande kostnader och minskade statsbidrag som bakomliggande faktorer. Regionen hade redan ett underskott som behövde hanteras när konkursen inträffade.

De ekonomiska problemen framgår även av regionens delårsrapport för januari till augusti 2026. Där redovisades ett positivt resultat på 894 miljoner kronor, samtidigt som den löpande verksamhetens nettokostnader översteg budgeten med 65 miljoner kronor. Prognosen för helåret visade ett underskott på 158 miljoner kronor för dessa kostnader.

I oktober redovisade regionstyrelsen också att regionens pensionsmedelsportfölj den 31 augusti innehöll orealiserade vinster på mer än 600 miljoner kronor. Regionen bedömde att en försäljning av halva portföljen före årsskiftet skulle kunna användas för att återställa balanskravsresultatet.

Försök att minska personalkostnaderna har genomförts även tidigare. Inför budgetåret 2025 föreslog den dåvarande politiska majoriteten en kostnadsminskning på 250 miljoner kronor inom personalområdet, motsvarande omkring 300 tjänster. Förslaget presenterades i oktober 2024 som en del av regionens arbete med att begränsa utgifterna.

Det nuvarande styrets planerade besparingar ska behandlas politiskt innan budgeten för 2027 fastställs. Tommy Svensson anser dock att den föreslagna nivån inte är tillräcklig för att regionen ska klara ekonomin nästa år.

Regiondirektören uppger samtidigt att ytterligare skattehöjningar inte är aktuella. Han hänvisar i stället till förhoppningen att länets befolkningsutveckling ska vända och bli positiv under 2028.