Villaägare kräver nya ersättningsvillkor av LKAB i Kiruna

Villaägarna i Kiruna förbereder flera krav inför ett kommande möte med gruvbolaget LKAB. Frågorna gäller bland annat ekonomisk ersättning, juridiskt stöd och möjligheten för fastighetsägare att påverka utformningen av sina nya bostäder. Bakgrunden är den fortsatta stadsomvandlingen, där omkring 850 villaägare ska få sina nuvarande hus ersatta.

Föreningen har kallat LKAB till ett informationsmöte nästa vecka. Inför mötet har medlemmarnas synpunkter sammanställts i en enkät som visar ett omfattande missnöje med hur kontakterna och processen hittills har fungerat. Föreningens ordförande Peter Maagaard beskriver stämningen bland de berörda fastighetsägarna som mycket upprörd.

Villaägarna vill att LKAB betalar för juridiskt biträde och att fastighetsägarna får möjlighet att anlita oberoende värderare. Föreningen efterfrågar också större inflytande över byggandet av ersättningshusen och tydligare regler för hur olika delar av de befintliga fastigheterna ska värderas.

En särskilt omdiskuterad fråga gäller utrymmen som inte räknas som boyta. Det kan handla om källare, tvättstugor och fristående uthus. Peter Maagaard framhåller att en tvättstuga som tidigare funnits i källaren kan behöva placeras inom den ordinarie boytan i ett nytt hus. Därmed blir den användbara bostadsytan mindre än tidigare.

Villaägarnas jurist Ulf Stenberg har i en intervju med TV4 beskrivit hur ersättningen för exempelvis källarutrymmen, grillkåtor och skotergarage kan skilja sig från allt från några hundratusen kronor till flera miljoner kronor mellan olika fastigheter. I samma rapportering framförde Peter Maagaard föreningens krav på en ekonomisk ersättning som överstiger marknadsvärdet med 25 procent.

LKAB:s samhällsomvandlingschef Linus Niva anser att delar av diskussionen om biytor bygger på missförstånd. Han framhåller att varje fastighet måste bedömas individuellt och att bolaget tar hänsyn till hur husets olika utrymmen används.

Redan den 6 maj 2026 förklarade Linus Niva att ekonomisk kompensation kan bli aktuell när funktioner i en befintlig fastighet inte kan återskapas fullt ut i ersättningsbostaden. LKAB har samtidigt framhållit att markundersökningar och kommunens kommande detaljplaner påverkar utformningen av de nya bostadsområdena.

I LKAB:s ersättningsvillkor finns också bestämmelser för den som väljer ett mindre hus än det befintliga. Bolaget anger att skillnaden i storlek ska kompenseras ekonomiskt utifrån fastighetens marknadsvärde per kvadratmeter, med ett tillägg på 25 procent.

Villaägare som i stället väljer en lägenhet kan enligt LKAB få ersättning motsvarande husets marknadsvärde plus 25 procent. Därutöver finns möjlighet till förtur till en nyproducerad hyresrätt.

Frågan om fastighetsägarnas inflytande över de nya husen har tidigare väckt kritik. Den 7 maj berättade villaägaren Sara Bäckström i Sveriges Radio P4 Norrbotten att hennes familj övervägde att flytta från Kiruna efter förändringar i LKAB:s modell för ersättningsbostäder.

Kritiken gällde övergången från en ordning med större möjligheter till individuell medverkan före byggstart till ett upplägg där bolaget planerar att erbjuda inflyttningsklara hus i standardiserade modeller.

LKAB presenterade den 25 maj en preliminär tidsplan för de berörda bostadsägarna. Enligt bolagets bedömning kan många hushåll bo kvar i sina nuvarande bostäder ytterligare fyra till åtta år. Flera färdiga husmodeller ska erbjudas, och vissa invändiga val ska kunna påverkas av de boende. Detaljerna kring dessa möjligheter var vid tillfället ännu inte fastställda.

Bolaget meddelade även den 26 maj att möjligheten att flytta befintliga villor till nya tomter i Kiruna och Gällivare utreds. Linus Niva uppgav att en sådan lösning förutsätter att byggnaden tekniskt kan flyttas, att det finns en lämplig tomt och att ett tillfälligt boende kan ordnas under flytten.

Den aktuella etappen av stadsomvandlingen omfattar betydligt fler småhus än tidigare delar av flytten, där hyresrätter och bostadsrätter varit mer framträdande. Efter LKAB:s besked hösten 2025 om att ytterligare cirka 6 000 Kirunabor behöver flytta inom tio år bildades en lokal förening inom Villaägarna. På kort tid har medlemsantalet ökat till omkring 600.

LKAB meddelade den 30 januari 2026 att bolaget erbjudit sig att ta ett samlat ansvar för den fortsatta samhällsomvandlingen. Upplägget omfattar förvärv av statlig mark samt byggande av bostäder och infrastruktur inom ramen för kommunens planläggning. Bolaget uppskattade då behovet till omkring 3 000 nya bostäder under en tioårsperiod.

Den 27 augusti beslutade regeringen att LKAB får köpa 275 hektar statlig mark för samhällsbyggnadsändamål i Kiruna. En mindre del undantogs eftersom Trafikverket behöver området för järnvägsändamål. Samtidigt avslog regeringen Kiruna kommuns ansökan om att förvärva samma markområden.

I samband med beslutet meddelade LKAB:s direktör för samhällsutveckling Stefan Hämäläinen och Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku att omkring 80 procent av dem som dittills berörts hade valt en ny bostad framför ekonomisk ersättning. LKAB uppgav samtidigt att geotekniska undersökningar och gemensam planering av nya bostadsområden hade inletts.

Tillgången till mark har tidigare lyfts som en central fråga av Kiruna kommun. I september 2025 uppgav Mats Taaveniku att kommunen äger endast 1,45 promille av marken inom kommunen. Tillsammans med Stefan Hämäläinen presenterade han behovet av statligt stöd till stadsomvandlingen. Bland de frågor som identifierades fanns bostadsförsörjning, kompetensförsörjning, en sammanhållen stadsbild och kommunens avskrivningskostnader.

Kommunens förvaltningar framförde i en skrivelse daterad den 28 juni 2026 farhågor om att ett samverkansavtal med LKAB skulle medföra en betydande överföring av ansvar och inflytande. Avtalet omfattade 1,1 miljarder kronor för att färdigställa pågående projekt och ytterligare 700 miljoner kronor för förtida inlösen av fastigheter och infrastruktur.

Samtidigt finns frågor om fastighetsägarnas rättigheter vid gruvrelaterad markinlösen. Villaägarnas Riksförbund och Villaägarna Kiruna påpekade i april 2026 att svensk lagstiftning saknar uttryckliga bestämmelser som garanterar berörda fastighetsägare en ersättningsbostad. Organisationerna framhöll att ett tidigare lagförslag på området ännu inte hade genomförts.

Bergsstaten vid Sveriges geologiska undersökning beskriver att mark kan anvisas för gruvverksamhet även om en fastighetsägare motsätter sig detta. Om parterna inte kan enas om ersättningen fattar bergmästaren beslut om beloppet utifrån expropriationslagens bestämmelser.

Den 24 februari 2025 beviljade Bergsstaten en ansökan från LKAB om markanvisning inom bearbetningskoncessionerna Kiirunavaara K nr 1, 3 och 5 i Kiruna kommun. Beslutet, med diarienummer BS 23-764-2022, gällde en tidigare del av samhällsomvandlingen.

Ersättningsnivåerna har också diskuterats bland bostadsrättsägare. Den 29 mars 2026 rapporterade Sveriges Radio P4 Norrbotten att LKAB hade höjt ersättningen för berörda bostadsrätter till 23 200 kronor per kvadratmeter före tillägget på 25 procent. Med tillägget uppgick beloppet till 29 000 kronor per kvadratmeter. Bostadsrättsföreningen Kirunahus 4 accepterade inte nivån. Beloppen avsåg bostadsrätter och inte värderingen av de aktuella villorna.

En del av de fastigheter som LKAB redan har tagit över används fortfarande som bostäder. LKAB Fastigheter meddelade i augusti att vissa villor hyrs ut tillfälligt, främst till entreprenörer med uppdrag för gruvbolaget. Uthyrningen sker genom rivningskontrakt, vilket enligt bolaget betyder att hyresgästerna inte får rätt till ersättningsbostäder när husen avvecklas.

Inför nästa veckas informationsmöte ligger nu fokus för Villaägarna Kiruna på villkoren för de omkring 850 villaägare som ska få sina hus ersatta. Föreningen vill få till stånd förändringar i hanteringen av värderingar, juridiskt stöd och fastighetsägarnas möjligheter att påverka sina framtida bostäder.