Elva kvinnor deltog i särskild älgjakt i Hälsingland

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Elva kvinnor deltog i särskild älgjakt i Hälsingland

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 11 nov 13:10•3 min

Elva kvinnor samlades i Sidertjärn vid Hamra nationalpark i Hälsingland för att delta i en utbildningsjakt på älg. Jakten arrangerades av Svenska Jägareförbundet som en del av organisationens arbete med att locka fler kvinnor till jakt.

En av deltagarna var Julia Kniazeva, som nyligen tagit jägarexamen i Sverige. Hon har tidigare erfarenhet av jakt från sitt hemland Cypern, men utbildningsjakten i Hälsingland blev hennes första älgjakt.

Inför jakten gjorde Julia Kniazeva sitt vapen säkert och placerade det över axeln. Hon berättade att hon hoppades få möjlighet att skjuta en älg under dagen. Hennes intresse för jakt grundar sig bland annat i viljan att lära sig mer om överlevnad och svensk natur.

Utbildningsjakten genomfördes vid Svenska Jägareförbundet Gävleborgs kurs- och jaktgård Sidertjärn, som ligger nära Tandsjöborg i nordvästra Gävleborg. Till anläggningen hör omkring 4 700 hektar jaktmark. Gården används bland annat för praktiska jaktutbildningar, ungdomsläger och introduktionsjakter för personer med begränsad erfarenhet.

Svenska Jägareförbundets länsföreningar i Gävleborg och Uppsala hade gemensamt annonserat en utbildningsjakt för kvinnor den 24–25 oktober 2026. Deltagarna skulle samlas och inkvarteras den 23 oktober. Jakten planerades att genomföras som löshundsjakt efter älg.

För att delta krävdes fullgjord jägarexamen, vapenlicens för klass 1-vapen och medlemskap i Svenska Jägareförbundet. Deltagarna behövde även ha klarat ett älgskytteprov med minst bronsresultat under de föregående tolv månaderna.

Kvinnor är fortfarande i minoritet inom den organiserade jakten. I Gävleborg utgör de omkring en åttondel av medlemmarna i jaktlagen, medan motsvarande andel i landet som helhet ligger på ungefär en fjärdedel.

Ida Hallberg Widén, styrelseledamot i Svenska Jägareförbundets länsförening i Gävleborg, beskriver svårigheter för kvinnor att bli medlemmar i redan etablerade jaktlag. Hon pekar på att jakten traditionellt dominerats av män som en förklaring till situationen.

Inom Svenska Jägareförbundet finns nätverket JAQT, Jagande Aktiva Qvinnor i Tiden, som riktar sig till både nya och erfarna kvinnliga jägare. Verksamheten är öppen oavsett om deltagarna har jakthund eller inte. Ida Hallberg Widén anges av länsföreningen som ansvarig för nätverket i Gävleborg.

Det första JAQT-nätverket bildades i Kronobergs län 1996. Sedan dess har verksamheten etablerats inom nästan samtliga av Svenska Jägareförbundets länsföreningar.

Under jaktåret 2025/2026 hade Svenska Jägareförbundet 15 176 kvinnliga medlemmar. Det motsvarade 10,5 procent av organisationens totala medlemsantal.

Naturvårdsverkets statistik visar samtidigt att drygt 23 150 kvinnor löste statligt jaktkort under samma jaktår. Kvinnornas andel av samtliga lösta jaktkort uppgick till omkring 8,5 procent, vilket var i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Uppgifterna presenterades av myndigheten den 28 augusti 2026.

Även antalet kvinnor som genomför jägarexamen redovisas av Naturvårdsverket. Under 2025 tog 1 437 kvinnor komplett jägarexamen, jämfört med 1 413 året innan. Totalt genomförde 7 219 personer en komplett jägarexamen under 2025.

Utbildningsjakter har tidigare anordnats i Sidertjärn. Den 12–13 september 2026 deltog tio unga och nyutexaminerade jägare i en praktisk älgjakt på området. Erfarna mentorer och hundförare medverkade för att handleda deltagarna.

Älgjakten i Gävleborg bedrivs under ett jaktår då länets älgförvaltningsplaner omfattar en planerad avskjutning på omkring 5 600 älgar. Länsstyrelsen Gävleborg meddelade den 31 augusti 2026 att det är 800 fler än föregående jaktår. Myndigheten kopplade ökningen till att älgstammen vuxit, framför allt i länets norra delar.

Länsstyrelsen Gävleborg har även beslutat om jakttider och uppehåll under älgarnas brunstperiod för jaktåren 2025/2026 till 2027/2028. Under jaktåret 2026/2027 gäller ett uppehåll från den 24 september till den 7 oktober i flera älgförvaltningsområden, däribland Ljusdal-Ramsjö. Beslutet fattades den 18 mars 2025.

För Julia Kniazeva innebar utbildningsjakten i Sidertjärn ett första tillfälle att delta i svensk älgjakt. Inför dagen uttryckte hon en förhoppning om att få fälla sin första älg.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten uppvisar en hög grad av saklighet och neutral ton. Den beskriver händelser, deltagare och siffror utan att journalisten själv använder värderande eller dramatiserande språk. Uppgifter som rör organisationer och myndigheter är tydligt kopplade till källor (Svenska Jägareförbundet, JAQT, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Gävleborg) och följs upp med relevanta fakta utan tolkningar eller egna slutsatser från journalisten. Det finns ingen användning av hårda eller laddade ord som försöker driva läsarenemotionellt eller söka sätta aktörer i en bättre eller sämre dager än vad källmaterialet anger. Eventuella påståenden som härleds till källor återges och presenteras som sådana, inte som journalistens egna åsikter. Denna tydliga källhänvisning och avsaknaden av personligt värderande språk gör texten mycket oberoende, vilket motiverar en hög poäng. En mycket liten potentiell kommentar är att några syftesbeskrivningar är återgivna som organisationernas mål, men detta har en faktamässig karaktär och påverkar inte bedömningen av neutraliteten betydligt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
40%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på jämställdhet och ökad kvinnlig delaktighet i jakt genom JAQT och utbildningsjakter, visar kvinnor som minoritet och problematiserar tidigare manlig dominans. Den ger utrymme åt organisationens arbete för inkludering och jämställd representation, vilket gynnar vänsterinriktad politik som prioriterar jämlikhet och sociala nätverk, samtidigt som den upprätthåller normer kring offentlig aktivitet och statlig statistik som stöder denna berättelse.

Rubrik och framing:
Inkludering av kvinnor i jakt: utbildningsjakt och JAQT som drivkraft

Språk och ton:
Positivt och fokuserat på jämställdhet och underlättad tillgång till jakt

Källbalans:
Primärt förbundets perspektiv och JAQT-nätverket med stöd av myndigheter (Naturvårdsverket); begränsad motpart saknas

Utelämnanden och kontext:
Inga kritiska röster mot jakt eller mot privata jaktorganisationer; saknas perspektiv från män eller grupper som motsätter sig jakt, samt motsvarande jämställdhetsanalyser från andra håll

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.