Norrköping döms till halv miljon i vite för skolbrister

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Norrköping döms till halv miljon i vite för skolbrister

Av Peter Karlsson•Publicerad: 27 okt 14:30•4 min

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att Norrköpings kommun ska betala 500 000 kronor i vite för brister på Mosstorpsskolan i Skärblacka. Kommunen hade inte genomfört samtliga åtgärder som Skolinspektionen krävt inom den fastställda tidsfristen i april 2025.

Skolinspektionen hade ursprungligen förenat sitt föreläggande med ett vite på två miljoner kronor. Myndigheten valde senare att begära ett lägre belopp eftersom kommunen hade uppfyllt delar av kraven. Förvaltningsrätten har nu godkänt begäran om 500 000 kronor.

Kommunen har framhållit att förbättringsarbetet bedrivits fortlöpande. Domstolen bedömer dock att detta inte ändrar förhållandet att samtliga föreskrivna åtgärder inte hade genomförts när tidsfristen löpte ut.

Skolinspektionens granskning av Mosstorpsskolan inleddes hösten 2023 och omfattade två separata skolenheter, Mosstorpsskolan 1 och Mosstorpsskolan 2. Det första beslutet om konstaterade brister fattades den 16 februari 2024. Vid senare kontroller bedömde myndigheten att flera problem fortfarande kvarstod.

I december 2024 beslutade Skolinspektionen om nya krav på kommunen. Bristerna gällde bland annat hanteringen av elevers frånvaro, extra anpassningar och särskilt stöd samt skolans arbete mot kränkande behandling. Föreläggandena omfattade både mellan- och högstadiet. Sveriges Radio P4 Östergötland rapporterade den 17 december 2024 att kommunen sammanlagt riskerade fyra miljoner kronor i vite för de båda skolenheterna.

Efter myndighetens beslut inleddes ett omfattande åtgärdsarbete. Skolinspektionens uppföljning visade att vissa förbättringar hade genomförts, men att det fortfarande fanns elever med omfattande frånvaro som inte hade fått sin frånvaro utredd. Myndigheten konstaterade även att en del elever saknade nödvändiga extra anpassningar och att utredningar om särskilt stöd inte alltid påbörjades tillräckligt snabbt. Också arbetet mot kränkningar hade kvarstående brister.

Som en del av kontrollen genomförde Skolinspektionen ett oanmält besök på Mosstorpsskolan 2 den 9 april 2025. Ytterligare tillsynsbesök ägde rum den 22 och 23 april. Myndigheten granskade dokument och samtalade med elever, lärare, företrädare för elevhälsan, trygghetsteamet och rektorn.

I ett beslut den 17 juni 2025 redovisade Skolinspektionen att Mosstorpsskolan 1 hade färdigställt 24 frånvaroutredningar under perioden 18 december 2024 till 21 mars 2025. Trots detta bedömde myndigheten att arbetet med extra anpassningar fortfarande hade brister.

På Mosstorpsskolan 2 hade frånvaroutredningar inletts för 68 elever under samma period. Kommunens redovisning visade även att skolan hade köpt in bland annat hörselkåpor, bordsskärmar och klockor som skulle användas vid extra anpassningar.

Norrköpings kommun presenterade den 17 juni 2025 flera förändringar i skolans verksamhet. En ny skolledning hade tillsatts, rekryteringsarbetet hade fått förstärkt stöd och extra utvecklingslärare hade tillförts undervisningen. Kommunen planerade dessutom att anställa fler behöriga lärare, utöka elevhälsan och erbjuda ytterligare lovskola under sommaren.

Den dåvarande utbildningsdirektören Jonas Eriksson uppgav i juni 2025 att antalet förelägganden från Skolinspektionen hade halverats efter de genomförda insatserna. Han meddelade också att utvecklingsarbetet skulle fortsätta under höstterminen.

Trots åtgärderna kvarstod flera krav. Norrköpings kommun uppgav att Skolinspektionen i juni 2025 hade fastställt den 17 november samma år som ny tidsfrist för de återstående bristerna. De nya föreläggandena var förenade med viten på två miljoner kronor för vardera skolenheten.

Under våren 2026 avslutade Skolinspektionen sin tillsyn sedan myndigheten bedömt att de aktuella bristerna hade åtgärdats. Norrköpings kommun meddelade den 24 mars att beslutet hade föregåtts av uppföljningsbesök och granskning av dokumentation. Kommunen redovisade samtidigt att utvecklingslärare hade arbetat med undervisningen och att skolpersonalen fått särskild utbildning inom trygghet och stödinsatser.

Skolinspektionens ärenderegister, återgivet av EDU.se, visar att de båda tillsynsärendena omfattade perioden från den 16 februari 2024 till den 24 mars 2026. Fyra beslut eller uppföljningshandlingar finns registrerade för respektive skolenhet.

När tillsynen avslutades var frågan om de tidigare vitesföreläggandena fortfarande inte avgjord. Mikael Hultberg, skolchef för grundskolan i Norrköpings kommun, uppgav i mars 2026 att kommunen väntade på förvaltningsrättens beslut.

Domstolens avgörande innebär att kommunen ska betala det belopp på 500 000 kronor som Skolinspektionen begärt, trots att tillsynen av skolan senare har avslutats.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är generellt saklig och neutral i språket. Den bygger i stor utsträckning på officiella uppgifter och källor (t.ex. myndigheten Skolinspektionen, Förvaltningsrätten, kommunens uppgifter) och uttrycker dessa som vad källor uppgett eller bedömt, inte som journalistens egna åsikter. Källhänvisningar är tydliga och följs över texten (t.ex. uppgav, redovisade, bedömde). Det finns inga journalistens egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt laddat språk utan tydligare koppling till en källa. Narrativet följer en kronologisk och faktabaserad struktur, utan förstärkningar av händelser eller aktörer som skulle framställa dem bättre eller sämre än vad källmaterialet anger. Även när artikeln citerar eller refererar till starka påståenden återges dessa som uppgifter från källor, inte som journalistens egna värderingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
25%
30%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att framhäva statlig tillsyn och ansvarsutkrävande gentemot kommuner som ansvariga för skolors brister, samtidigt som den betonar behovet av offentliga åtgärder och skydd för elevernas utbildning. Detaljer om kostnader och rättsliga påföljder stödjer en syn på offentliga lösningar och social rättvisa framför marknads- eller privatiseringslösningar.

Rubrik och framing:
Framing: Staten genom Skolinspektionen och rättsväsendet håller kommunerna ansvariga för skolors brister; betonar konsekvenser av misslyckanden och åtgärder som följer.

Språk och ton:
Språklig ton: neutral i huvudlinje men tydlig fokus på myndigheters tillsyn och kommunens brister.

Källbalans:
Källor domineras av offentliga myndigheter (Skolinspektionen, Förvaltningsrätten); kommunens svar nämns men primärt som motargument; begränsat elev/förälderperspektiv saknas.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: påverkan på eleverna, familjerna och skolans vardag; ekonomiska konsekvenser för kommunens budget och jämförelser med liknande fall saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.