17 elever läser extra under höstlovet i Norrköping

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

17 elever läser extra under höstlovet i Norrköping

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 27 okt 12:40•3 min

På Prolympia idrottsskola i Norrköping har 17 elever anmält sig till undervisning under höstlovet. Eleverna får möjlighet att arbeta med svenska, engelska och matematik för att ta igen sådant de behöver ytterligare stöd med.

Skolans specialpedagog Louise Zetterdahl, som även undervisar i svenska i årskurserna 7–9, berättar att ungefär hälften av de elever som fått en inbjudan har valt att delta. Undervisningen är ett frivilligt erbjudande till elever som skolan bedömer behöver extra hjälp.

En av deltagarna är Oliver Sahlin, som anser att han behöver utveckla sina kunskaper i matematik och engelska för att klara framtida studier och andra utmaningar i livet.

Även Alicia Bring deltar i undervisningen under tisdagen. Hon framhåller att lovskolan ger bättre möjligheter till individuell hjälp eftersom elevgrupperna är mindre och fler lärare finns tillgängliga.

Grundskolorna i Norrköpings kommun organiserar undervisningen under skolloven på olika sätt. En genomgång av ett antal kommunala och fristående skolor visar att vissa erbjuder lovskola under höstlovet, medan andra förlägger undervisningen till sportlovet. Även vilka årskurser som omfattas varierar.

På Prolympia riktas höstlovets undervisning enbart till elever i årskurs nio. Under kommande lov planerar skolan att erbjuda undervisning för både åttonde- och niondeklassare. Till våren ska även elever i årskurs sex omfattas, uppger Louise Zetterdahl.

Hon beskriver lovskolan som en möjlighet för eleverna att arbeta med svårigheter i ett tidigare skede av läsåret. Därmed kan de enligt henne undvika att behöva ta igen stora delar av exempelvis matematiken under maj, när tiden för kompletteringar är mer begränsad.

Skolverkets bestämmelser innebär att elever som började årskurs åtta höstterminen 2026 och riskerar att inte uppnå behörighet till ett nationellt gymnasieprogram ska erbjudas minst 50 timmars obligatoriskt anordnad lovskola per läsår. För elever i årskurs nio är motsvarande omfattning 75 timmar.

Utöver den reglerade lovskolan finns möjlighet för skolhuvudmän att anordna frivillig undervisning under skolloven. Skolverket har för 2026 delvis beviljat 406 skolhuvudmän sammanlagt 112 miljoner kronor i statsbidrag för sådan verksamhet. Pengarna får inte användas till lovskola som huvudmännen redan är skyldiga att erbjuda enligt lag.

Sveriges Lärare uppger att skolhuvudmän även kan låta externa aktörer bedriva lovskola på entreprenad. Därutöver ska skolorna erbjuda elever i årskurserna 4–9 minst två timmars extra studietid i veckan, vilket är en separat stödinsats.

I Norrköping anordnades den kommungemensamma sommarlovsskolan 2026 på Enebyskolan mellan den 12 och 25 juni. Enligt Norrköpings kommun fick deltagarna välja två ämnen bland engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.

Elever i årskurs nio som deltog i sommarlovsskolan hade möjlighet att genomföra prövning för att få ett nytt slutbetyg. Den ordinarie skolan ansvarade för anmälan, medan vårdnadshavaren behövde godkänna erbjudandet.

Reglerna för prövning och betygssättning efter lovskola har samtidigt varit föremål för tillsyn. Den 7 maj 2026 publicerade Skolinspektionen en granskning av verksamhet under 2025 vid 29 grundskolor. Myndigheten fann brister i betygsdokumentationen och konstaterade att prövningarna inte hade genomförts korrekt vid tio av skolorna.

Skolinspektionens utredare Tilda Lindell betonade i samband med granskningen att skolhuvudmän och rektorer behöver ta större ansvar för att bestämmelserna följs. Myndigheten uppmärksammade även situationer där elever som uppnått gymnasiebehörighet efter lovskola inte kunnat delta i den slutliga gymnasieantagningen på grund av antagningens tidsplan.

Enligt Skolverkets nationella statistik var 84,1 procent av eleverna som lämnade årskurs nio våren 2025 behöriga till gymnasieskolans nationella program. Året före var motsvarande andel 83,7 procent.

För eleverna på Prolympia fortsätter höstlovet därmed delvis i klassrummet, med undervisning i de ämnen där skolan har bedömt att de behöver ytterligare stöd.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Mycket neutralt språk: artikeln återger sakligt vad som händer på höstlovet, med tydliga källhänvisningar (enligt uppgifter, uppger, sade, enligt Skolverket, Skolinspektionen etc.) som inte presenteras som journalistens egen bedömning. Den använder ett sakligt tonläge utan laddade ord eller personliga värderingar, och den följer rimligt sammanhang mellan meningar där källornas uppgifter tydligt förklaras. Inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt färgade formuleringar från journalisten förekommer.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Den dominerande berättelsen betonar statlig/regulatorisk roll, offentligt finansierad stödverksamhet och skolors ansvar samt pragmatiska, institutionsbaserade lösningar. Detta pekar mot en mitteninriktad politisk lutning som förespråkar att institutioner fungerar och att positivt stöd till elever sker inom offentliga ramar, snarare än t.ex. breda marknadslösningar (höger) eller omfattande omfördelning och kritik mot privatisering (vänster).

Rubrik och framing:
Artikeln framställer höstlovsundervisningen som en reglerad och stödjande åtgärd för elever som behöver extra hjälp, där problemet är att elever riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet och lösningen är statlig tillsyn, ramverk och finansiering samt skolans egna insatser. Fokus ligger på offentliga myndigheter, skolor och lärare som ansvariga, medan privata aktörer nämns som möjlighet snarare än som huvudlösning.

Språk och ton:
Språket lyfter fram möjligheter och behov av stöd (t.ex. 'frivilligt erbjudande', 'fler lärare', 'minst två timmar i veckan') och betonar ansvar och tillsyn hos skolhuvudmän och myndigheter, vilket ger en ton som främst gynnar offentliga utbildningsinstitutioner.

Källbalans:
Källor och röster domineras av offentliga aktörer och skolledningen/garanten; elevperspektivet finns men utgör en mindre del; privata aktörer nämns som möjlighet men utan kritisk bedömning.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: synpunkter från föräldrar, jämförande analys mellan kommuner, påverkan av privat entreprenad och kostnader, samt långsiktiga effekter av lovskola på jämlikhet och resultat.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.