Nordiska länder samordnar blodberedskap inför kris och krig

Sverige, Norge och Finland arbetar med ett gemensamt system för att kunna bistå varandra med blod vid allvarliga kriser och krig. Samarbetet omfattar Nordkalotten och ska göra det möjligt att använda blodresurser över nationsgränserna när den ordinarie försörjningen inte räcker till.

Arbetet bedrivs inom Nordiska blodberedskapsprojektet, som pågår från januari 2025 till december 2027. Projektet leds av det norska koordineringscentret för blodberedskap, Nokblod, vid Haukeland universitetssjukhus i Bergen. Projektledaren Torunn Oveland Apelseth har redogjort för tidsplanen i den norska facktidskriften Bioingeniøren.

Enligt Helse Bergen deltar Helse Nord i Norge, Lapplands välfärdsområde i Finland, Region Norrbotten, Finlands Röda Kors blodtjänst och den svenska blodalliansen SweBA som huvudsakliga samarbetspartner.

Henrik Brännholm, beredskapsöverläkare i Region Norrbotten, beskriver arbetet som ett av de högst prioriterade beredskapsprojekten i norra Sverige. Han framhåller att regionen har god förmåga att framställa blod för den ordinarie sjukvårdens behov, men att kapaciteten behöver kunna ökas betydligt vid höjd beredskap eller krig.

Enligt Henrik Brännholm kan samarbete med grannländerna bli nödvändigt om behovet av blod ökar kraftigt.

En central fråga är hur blod ska kunna transporteras och användas mellan de tre länderna. Skillnader i nationell lagstiftning och medicinska rutiner har hittills gjort sådana överföringar svåra att genomföra.

Sverige omfattas sedan 2003 av det nordiska hälsoberedskapsavtalet, som reglerar samverkan mellan de nordiska länderna vid kriser och krig. Något gemensamt protokoll för blodförsörjning har däremot inte funnits.

Henrik Brännholm förklarar att en viktig orsak är svårigheterna att förena ländernas befintliga regelverk. Projektets avsikt är att skapa förutsättningar för blodutbyte mellan länderna.

Norges regering anger att den nordiska hälsoberedskapsgruppen, även kallad Svalbardgruppen, ansvarar för att följa upp avtalet. I gruppens arbete ingår frågor om ömsesidig hjälp vid kriser och att hantera hinder som följer av nationella bestämmelser.

Helena Abrahamsson, verksamhetschef för klinisk kemi och transfusionsmedicin vid Region Norrbotten, uppger att projektet behöver undersöka hur stora blodlager som finns i respektive land samt vilka transportsystem och arbetsrutiner som används. Hon betonar även behovet av kontakter med berörda myndigheter.

Region Norrbotten meddelade den 12 oktober 2026 att Europeiska unionens nya humanmaterialförordning, SoHO-förordningen, har betydelse för projektets arbete med regelverket. Förordningen omfattar bland annat blod och ställer krav på säkerhet, spårbarhet och tillsyn.

Finlands Röda Kors blodtjänst pekar samtidigt på att blodprodukter har begränsad hållbarhet. Det går därför inte att skapa stora reserver som kan förvaras under lång tid. Organisationen anger detta som ett av skälen till att länderna behöver undersöka möjligheterna att samordna sina tillgängliga resurser.

Jarkko Ihalainen, medicinsk direktör vid Finlands Röda Kors blodtjänst, beskriver kunskapsutbyte om ländernas blodförsörjningssystem som en viktig del av arbetet. Enligt honom behöver deltagarna förstå hur verksamheterna fungerar för att kunna ge varandra stöd utifrån patienternas behov.

Samarbetet omfattar också metoder för att samla in helblod direkt vid akuta situationer. Helse Bergen uppger att projektet ska utveckla och pröva sådana lösningar vid sjukhus och inom primärvården i de nordliga områdena. Målsättningen är att patienter med livshotande blödningar ska kunna behandlas även på platser långt från större sjukhus.

Erfarenheter från Norge används i detta arbete. Helse Nord uppger att ett tidigare försök med lokal blodberedskap i Finnmark startade efter ett uppdrag från Norges hälso- och omsorgsdepartement 2021. Verksamheten har därefter fortsatt som försöksdrift.

Torunn Oveland Apelseth har uppgett att Norge sedan juni 2022 även har genomfört försök med så kallade vandrande blodbanker i Alta, Berlevåg och Vadsø samt Longyearbyen på Svalbard. Metoden bygger på att helblod snabbt kan samlas in lokalt när ett akut behov uppstår.

I en vetenskaplig översiktsartikel som publicerades i tidskriften Vox Sanguinis den 17 mars 2026 beskriver forskare hur erfarenheterna från de norska försöken ska användas i det nordiska projektet. Forskarna lyfter även behovet av gemensamma rutiner för att blodprodukter ska kunna spåras när de transporteras över landsgränser.

Arbetet har fortsatt under hösten 2026. Finlands Röda Kors blodtjänst meddelade att projektdeltagarna skulle träffas i Rovaniemi i Finland den 30 september och 1 oktober för att arbeta vidare med samarbetet.

Målet för det gemensamma nordiska projektet är att regionerna i norra Sverige, Norge och Finland ska kunna stödja varandra med blodförsörjning när sjukvårdens behov ökar i samband med kris eller krig.