Nästan 2 750 väljare avstod i Haparandas kommunval

Haparanda hade Sveriges lägsta valdeltagande i både kommun- och riksdagsvalet 2026. I kommunvalet avstod 2 747 av kommunens 7 367 röstberättigade från att rösta. Trots flera insatser för att öka deltagandet har kommunen under flera val haft svårt att få fler invånare till vallokalerna.

Valmyndighetens slutliga statistik visar att 4 620 personer deltog i kommunvalet, motsvarande 62,7 procent. Genomsnittet för hela Sverige var 82,3 procent. Även Södertälje och Botkyrka hade lågt deltagande, med 69,2 respektive 71,0 procent, men båda låg över Haparanda.

I riksdagsvalet röstade 4 358 av 6 341 röstberättigade i kommunen. Därmed avstod 1 983 personer och valdeltagandet stannade på 68,7 procent, jämfört med rikets 84,9 procent. Södertälje hade det näst lägsta deltagandet med 74,6 procent, följt av Botkyrka med 76,0 procent.

Problemet är inte nytt. Redan vid valet 2022 hade Haparanda det lägsta valdeltagandet i landet. Då deltog 61,6 procent i kommunvalet och 69,1 procent i riksdagsvalet. Årets resultat innebär således en mindre ökning i kommunvalet, samtidigt som deltagandet i riksdagsvalet har minskat något.

Skillnaderna mellan kommunens olika områden var också betydande. Valmyndighetens distriktsstatistik för riksdagsvalet visar att Haparanda Södra hade ett valdeltagande på 52,9 procent och Haparanda Norra på 53,2 procent. I Marielund deltog 55,9 procent av väljarna, medan motsvarande siffror var 68,4 procent i Karungi och 69,9 procent på Seskarö.

Kommunalrådet Janne Lind från Centerpartiet beskriver det låga valdeltagandet som ett återkommande problem. Kommunen har genomfört olika insatser för att få fler att rösta, men han konstaterar att dessa inte har resulterat i någon större ökning.

En möjlig förklaring som Janne Lind lyfter fram är Haparandas nära förbindelser med Finland. Nästan en tredjedel av invånarna är födda i grannlandet, och han menar att en del identifierar sig starkare med det finländska samhället än med det svenska.

Haparanda ligger direkt intill finska Torneå. På Victoriatorget markerar det hjärtformade konstverket Gränsbågen gränsen mellan de två städerna. Janne Lind beskriver hur vissa invånare följer finländska medier och är mer insatta i politiska händelser på andra sidan gränsen.

Han framhåller även att många personer med finländsk bakgrund tidigare har arbetat och bott på andra platser i Sverige, men senare flyttat till Haparanda i samband med pensioneringen för att komma närmare Finland.

Nationell statistik från Statistiska centralbyrån visar samtidigt skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper. I riksdagsvalet 2022 deltog 89 procent av de inrikes födda röstberättigade, jämfört med 67 procent av de utrikes födda. Skillnaden på 22 procentenheter hade ökat jämfört med tidigare val.

En särskild undersökning från Statistiska centralbyrån visar att 78 procent av de omkring 100 300 röstberättigade svenska medborgare som var födda i Finland deltog i riksdagsvalet 2022. Siffrorna gäller Sverige som helhet och fastställer inte varför valdeltagandet är lägre i Haparanda.

För att rösta i ett svenskt val krävs att väljaren har fyllt 18 år senast på valdagen. I riksdagsval får svenska medborgare rösta om de är eller tidigare har varit folkbokförda i Sverige.

I kommun- och regionval gäller rösträtten även medborgare i andra EU-länder samt Island och Norge, förutsatt att de är folkbokförda i den aktuella kommunen eller regionen. Medborgare i andra länder och statslösa personer måste dessutom ha varit folkbokförda i Sverige under minst tre år.

Inför valet 2026 erbjöd Haparanda kommun flera möjligheter att rösta. Förtidsröstningen pågick mellan den 26 augusti och den 13 september i Klippanhuset vid stadsbiblioteket på Norra Esplanaden 1.

Kommunen hade sju ordinarie valdistrikt och organiserade dessutom särskild röstmottagning i Säivis Byagård, som tillhör Nikkala valdistrikt. Väljare som inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, hög ålder eller funktionsnedsättning kunde få hjälp genom ambulerande röstmottagare som besökte dem i hemmet.

På valdagen den 13 september berättade Lena Viinikka, ordförande för Haparanda norra valdistrikt, för SVT Nyheter att omkring en fjärdedel av distriktets väljare hade förtidsröstat. Hon uppfattade också köerna till vallokalen som längre än vid tidigare val.

Trots dessa iakttagelser blev deltagandet fortsatt lågt. I en intervju med SVT Nyheter den 18 september berättade Janne Lind att kommunen hade noterat färre röstande bland äldre väljare än väntat. Han kunde inte ge någon säker förklaring till varför de hade avstått.

Kommunalrådet pekar även på ett bristande förtroende för politikens möjligheter att åstadkomma förändring. Janne Lind säger att han möter invånare som anser att politiker fattar sina beslut oavsett vad väljarna tycker och därför inte upplever att den egna rösten har betydelse.

Den inställningen finns hos 25-åriga Elsa Andersdotter, som flyttade från Övertorneå till Haparanda i maj. Hon avstod från att rösta både 2022 och 2026 eftersom hon inte tycker sig se någon tydlig förändring efter politikernas löften.

Elsa Andersdotter anser att partierna ofta presenterar åtgärder som sedan inte genomförs. Hon beskriver i stället en utveckling där problemen blivit fler. För att själv börja rösta vill hon se att politikerna uppfyller sina åtaganden och att besluten faktiskt märks i samhället.

Bland de frågor hon betraktar som särskilt betydelsefulla finns sjukvård, psykisk ohälsa och stöd till barn och unga mödrar. Hon fick själv barn i ung ålder och upplevde då att tillgången till stöd var begränsad.

Samtidigt finns invånare som betonar betydelsen av att delta i valen även när de är osäkra på hur mycket den enskilda rösten påverkar. Kerstin Tuhkanen, 53, anser att valdeltagandet är centralt för att värna demokratin och dess ställning i samhället.

Ett exempel på förändrat väljarbeteende är 23-årige Wili Valikainen från Haparanda. Han berättade för SVT Nyheter den 13 september att han röstade för första gången i årets val efter att ha avstått 2022. Ett större intresse för politisk nyhetsrapportering och uppmuntran från människor i hans omgivning låg bakom beslutet.

Valmyndighetens slutliga kommunvalresultat visar att Socialdemokraterna blev största parti i Haparanda med 30,48 procent av rösterna. Partiet fick 10 av kommunfullmäktiges 31 mandat, vilket var två färre än vid valet 2022.

Centerpartiet ökade från sex till sju mandat och Sverigedemokraterna från fyra till fem. Moderaterna behöll sina fyra platser i kommunfullmäktige.

Den 2 oktober meddelade Valmyndigheten att länsstyrelserna hade färdigställt samtliga slutliga resultat för kommun- och regionvalen. Myndigheten upplyste samtidigt om att valresultat kan överklagas till Valprövningsnämnden inom tio dagar från att de kungjorts.

För Janne Lind handlar arbetet med det låga valdeltagandet om mer än insatser under själva valåret. Han vill att kommunen ska arbeta kontinuerligt med att stärka invånarnas engagemang och skapa fler möjligheter att delta i samhällsfrågor.

Bland de åtgärder han lyfter fram finns större öppenhet tidigt i politiska beslutsprocesser och en mer direkt dialog med invånarna. Janne Lind har själv ökat sin kommunikation på Facebook och vill att medborgarnas synpunkter ska fångas upp tidigare.

Han pekar också på att Haparanda har många ensamhushåll och att det kan vara svårt att nå personer som saknar naturliga sociala sammanhang. Kommunen har redan mötesplatser för exempelvis idrottsintresserade, men enligt kommunalrådet finns det invånare som inte tillhör någon sådan gemenskap.

Janne Lind anser därför att kommunen behöver göra det enklare att delta i öppna mötesplatser och samhällsaktiviteter. Han beskriver ökad delaktighet och social gemenskap som viktiga delar av kommunens fortsatta arbete.

Kommunalrådet framhåller samtidigt att ett lågt valdeltagande riskerar att skapa motsättningar mellan grupper i samhället. Han betonar att politikerna har ett stort ansvar och ser rösträtten som en grundläggande del av demokratin.