Myskoxen Henke avlivades efter sjukdomsbesked om stelkramp

Myskoxen Henke vid Myskoxcentrum i Tännäs i Härjedalen avlivades den 10 augusti efter att ha insjuknat under sommaren. Djuret hade utvecklat allt tydligare neurologiska symtom och fick inledningsvis behandling mot listerios. Behandlingen gav ingen effekt och en efterföljande obduktion visade att myskoxen hade drabbats av stelkramp.

Myskoxcentrum valde att avvakta med informationen om dödsfallet tills resultatet från obduktionen hade kommit. Därför offentliggjordes uppgifterna om Henkes död först senare.

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, orsakas stelkramp av bakterien Clostridium tetani. Bakterien bildar ett nervgift som angriper det centrala nervsystemet. Sjukdomen kan medföra kraftig muskelstelhet och kramper och kan i allvarliga fall vara dödlig.

Stelkrampsbakterien finns naturligt i jord och dess sporer kan finnas kvar i marken under många år. Statens veterinärmedicinska anstalt beskriver att får och getter bland annat kan infekteras när bakterien tar sig in i kroppen genom sår. Hur Henke smittades framgår inte av uppgifterna.

Vid tidigt upptäckt stelkramp kan veterinärbehandling enligt Statens veterinärmedicinska anstalt bestå av antibiotika, antitoxin och understödjande vård. Prognosen är dock osäker och det kan bli nödvändigt att avliva drabbade djur av djurskyddsskäl.

Henke hade kommit till anläggningen från Schweiz. Sveriges Radio P4 Jämtland rapporterade den 2 december 2025 att den äldre tjuren hade tagits till Sverige för att ingå i Myskoxcentrums avelsverksamhet.

Sedan tidigare fanns tjuren Gunnar på anläggningen. De äldre korna hade inte visat intresse för den yngre Gunnar, och Henke bedömdes därför vara en mer lämplig avelspartner. Myskoxcentrum publicerade även en film från Henkes tredje dag i Tännäs, där han upptäckte anläggningens övriga myskoxar på andra sidan ett staket.

Myskoxcentrum bedriver verksamhet inom forskning, avel och kunskapsspridning om arten. Anläggningen tar också emot besökare för guidade visningar, vars intäkter används för att finansiera delar av verksamheten.

Arbetet med myskoxar i Sverige omfattar även den lilla frilevande populationen i fjällområdet. Sveriges frilevande myskoxar härstammar från fem djur som kom från Norge 1971. Enligt uppgifter som SVT Nyheter Jämtland publicerade den 19 augusti 2024 hade flocken, som tidigare omfattat drygt 30 individer, minskat till färre än tio.

Under sommaren 2024 genomfördes också en inventering inom bevarandeinitiativet Myskoxe 2030. Zoologen Angelica Åsberg vid Myskoxcentrum och Lycksele Djurpark meddelade i juli samma år att fem frilevande myskoxar hade identifierats, däribland en kalv.

Inom Myskoxe 2030 samarbetar Myskoxcentrum med Vildriket, Lycksele Djurpark och Skånes Djurpark. Även Sveriges lantbruksuniversitet och University of Toulouse deltar i arbetet med att undersöka den svenska myskoxpopulationen och dess framtid.