MP räknar med sex kronor dyrare bränsle

Miljöpartiet räknar med att bränslepriset kan stiga med totalt omkring sex kronor per liter om partiets politik genomförs efter valet. Språkröret Amanda Lind uppgav i SVT:s utfrågning att partiet inte vill se några plötsliga prishöjningar utan att förändringarna ska ske stegvis och kombineras med ekonomisk kompensation.

Enligt Miljöpartiets beräkningar står ett borttagande av de tillfälliga skattesänkningarna för omkring fyra kronor av prisökningen, medan en större inblandning av förnybara drivmedel motsvarar ytterligare cirka två kronor. Amanda Lind uppgav att båda delarna behövs för att Sverige ska kunna nå klimatmålen till 2030. Regeringens Styrmedelsutredning föreslog i maj 2026 att reduktionsplikten ska höjas till 21 procent 2028, 23 procent 2029 och 25 procent 2030 för både bensin och diesel.

Den nuvarande reduktionsnivån är 10 procent för både bensin och diesel under 2026. Energimyndigheten anger att nivån gäller sedan den 1 juli 2025 och beräknas genom att drivmedlets utsläpp under hela livscykeln jämförs med utsläppen från motsvarande helt fossila drivmedel. För bensin måste minst sex procentenheter av reduktionen klaras genom inblandning av förnybara eller andra fossilfria drivmedel.

En del av den väntade prisökningen under hösten följer redan av förändrade skattenivåer. Skatteverket anger att skatten på miljöklass 1-bensin är 1,57 kronor per liter under perioden 1 juli–30 september 2026. Den höjs till 2,39 kronor per liter under oktober och november och därefter till 4,79 kronor per liter från den 1 december. Regeringen uppgav när den ytterligare tillfälliga skattesänkningen presenterades att koldioxidskatten skulle sänkas med 2,40 kronor per liter mellan den 1 juli och den 30 november, vilket vid full övervältring motsvarar omkring tre kronor inklusive moms.

Amanda Lind framhöll att Miljöpartiet vill möta högre drivmedelskostnader med en grön återbäring. I partiets politiska handlingsprogram för 2026–2030 anges att stödet ska riktas till låginkomsttagare med begränsad tillgång till kollektivtrafik och fungera som ett övergångsstöd för hushåll som behöver bilen. Miljöpartiet anger också att intäkter från en högre koldioxidskatt på fossila drivmedel ska föras tillbaka till hushåll på landsbygden, boende utanför städer och personer med små ekonomiska marginaler.

Bakgrunden är transportsektorns klimatmål. Naturvårdsverket anger att utsläppen från inrikes transporter preliminärt minskade med 19 procent mellan 2010 och 2025, medan målet är en minskning på minst 70 procent till 2030. Myndigheten bedömer att ytterligare 10,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter behöver försvinna för att målet ska nås. Trafikanalys bedömde i sin måluppföljning 2026 att redan beslutade styrmedel inte är tillräckliga och att ytterligare åtgärder behövs, bland annat för snabbare elektrifiering och större användning av hållbara drivmedel.

Klimatpolitiska rådet har pekat ut en skärpt reduktionsplikt och högre koldioxidbeskattning av drivmedel som åtgärder som kan påverka utsläppen redan före 2030. Rådet har samtidigt bedömt att även elektrifiering och effektivare transporter behövs. Amanda Lind uppgav i SVT:s utfrågning att bränslepriserna kommer att stiga under hösten oavsett politiska beslut, eftersom regeringens nuvarande skattesänkningar är tillfälliga, och hon anser att andra partier undviker att diskutera den frågan.