MP kräver klimat- och infrastrukturposter i regeringsförhandlingar

Miljöpartiet förbereder sig för kommande regeringsförhandlingar med krä av ministerposter inom klimat och infrastruktur. Källor i partiet beskriver dessa områden som centrala eftersom de ingått i partiets löften till väljarna. Språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén fastställde den 10 september dessutom tre krav på nästa regering: Miljödepartementet ska återupprättas, ett klimatkabinett under statsministerns ledning ska inrättas och en långsiktig klimatfond ska skapas.

Miljöpartiet fick omkring 6,1 procent och ser därmed ut att bli det minsta partiet på oppositionssidan. Tidigare språkröret Maria Wetterstrand bedömer att partiet har det svagaste förhandlingsläget. Samtidigt betraktas Miljöpartiet inom Socialdemokraterna som en naturlig samarbetspartner, vilket personer inom MP ser som en fördel inför en möjlig regeringsbildning.

Tidigare språkröret Gustav Fridolin anser att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet alla bör ingå i en ny regering om det preliminära valresultatet står sig. Han framhåller att samtliga fyra partier behövs för att skapa ett nytt regeringsunderlag och att det därefter blir en svårare uppgift att enas om regeringspolitiken. Centerpartiet har samtidigt meddelat att partiet vill se en mittenregering och inte betraktar en regering där Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna ingår som ett alternativ. Den hållningen står därmed mot Miljöpartiets linje om att samtliga fyra oppositionspartier ska kunna ingå i regeringen.

Även tidigare språkröret Peter Eriksson bedömer att Miljöpartiets avsaknad av motsvarande röda linjer ger partiet möjlighet att delta i olika regeringsalternativ. Han pekar ut klimatpolitiken som central och anser att frågan om ett återupprättat Miljödepartement kan få stor betydelse. Regeringskansliet avvecklade Miljödepartementet och Infrastrukturdepartementet den 1 januari 2023. Ansvaret fördelades därefter mellan Klimat- och näringslivsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, vilket gör att Miljöpartiets krav skulle kräva en ny departementsombildning.

Amanda Lind beskrev under valrörelsen ett återupprättat Miljödepartement som ett vallöfte tillsammans med klimatkabinettet och klimatfonden. Daniel Helldén angav samtidigt inför valet Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som partier han inte ville se i regeringen efter valet.

Miljöpartiet har också konkretiserat delar av den ekonomiska klimatpolitik som partiet vill driva. I ett industripaket som presenterades den 1 september föreslog partiet att Industriklivet ska förstärkas med tre miljarder kronor per år. Partiet vill dessutom införa gröna skattekrediter och stärka statliga gröna kreditgarantier.

Inom Miljöpartiet finns även uppfattningen att ministerposterna behöver omfatta så stora ansvarsområden som möjligt. Peter Eriksson framhåller att ministerposter är viktiga eftersom regeringspartier deltar direkt när nya frågor ska hanteras. Partiet ser samtidigt en fördel med att samtliga partier som utgör regeringsunderlaget också ingår i regeringen.

De sista rösterna efter valet räknas fortfarande. Det gäller bland annat sena förtidsröster och utlandsröster. Valmyndigheten uppger att kommunerna räknar sena förtidsröster efter valdagen och att länsstyrelserna därefter kontrollräknar samtliga röster innan det slutliga resultatet och mandatfördelningen fastställs. Utöver de 6 312 ordinarie valdistrikten finns 314 uppsamlingsdistrikt som räknas den 16–17 september, och resultaten kan ändras fram till dess att de är fastställda.

Miljöpartiets företrädare ser valet av talman som en tidig del av processen. Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet kan enas om vilka kandidater de ska stödja anser källor i partiet att en viktig del av samarbetet är på plats. Därefter återstår frågan om vilka partier som ska delta i regeringsförhandlingarna innan förhandlingar om sakpolitiken kan börja.

Sveriges riksdag uppger att talmannen ska samråda med företrädare för samtliga partigrupper när en ny statsminister ska utses. Om en ny talman hinner väljas tar den personen över arbetet med regeringsbildningen. Ett statsministerförslag godkänns så länge inte mer än hälften av riksdagens 349 ledamöter röstar emot. Talmannen kan lägga fram högst fyra förslag. Om samtliga fyra förkastas ska ett extra val hållas, såvida inte ett ordinarie val ändå ska genomföras inom tre månader.