
AI-genererad illustration
Moderaternas uppgång ger Tidöpartierna ledning över oppositionen
Tidöpartierna har gått förbi de rödgröna i opinionen och har nu ett försprång på nästan fyra procentenheter. Det visar /Ipsos väljarbarometer för oktober. Moderaterna och Sverigedemokraterna står för en stor del av uppgången, samtidigt som Liberalerna tappar väljare.
Moderaterna får 24 procents stöd och Sverigedemokraterna 19 procent, räknat i avrundade tal. Enligt TV4 har avståndet mellan partierna ökat till 5,0 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna på åtta år.
Opinionsförändringen innebär att partierna bakom statsminister Ulf Kristersson (M) för första gången sedan oktober 2022 har ett större samlat väljarstöd än de partier som vill se Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson som statsminister.
Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring bedömer att resultatet är en varningssignal för de rödgröna inför ett eventuellt extra val.
Undersökningen består av 1 589 intervjuer med röstberättigade personer och genomfördes mellan den 13 och 25 oktober.
Liberalernas stöd har samtidigt minskat med 1,7 procentenheter i /Ipsos-mätningen. Enligt TV4 har partiet behållit omkring två tredjedelar av dem som röstade på Liberalerna i riksdagsvalet. Nicklas Källebring uppger att Moderaterna är det parti som tagit emot flest väljare från Liberalerna.
Även andra opinionsinstitut har registrerat förändringar i stödet för Moderaterna. I Novus väljarbarometer den 14 oktober fick Socialdemokraterna 25,9 procent och Moderaterna 23,9 procent. Novus konstaterade att skillnaden mellan de två partierna var den minsta sedan augusti 2016.
Novus ordförande och opinionsanalytiker Torbjörn Sjöström uppgav att institutets analys av väljarrörelser visade att Moderaterna hade lockat väljare från både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Samtidigt hade väljare gått från Vänsterpartiet till Socialdemokraterna.
Liberalernas tillbakagång framgick också av Verians oktobermätning, som presenterades den 12 oktober. Där hade partiets stöd sjunkit från 5,3 procent i riksdagsvalet till 3,7 procent. Verian bedömde att nedgången var statistiskt säkerställd och förklarade den med att personer som tidigare stödröstat på Liberalerna hade återvänt till Moderaterna.
Verian noterade även en statistiskt säkerställd uppgång för Miljöpartiet, från 6,1 procent i valet till 7,1 procent i oktober. För Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna var skillnaderna mot valresultatet däremot inte statistiskt säkerställda.
Verians opinionsansvarige Per Söderpalm bedömde, enligt SVT, att väljarna i stor utsträckning höll fast vid sina tidigare partival. Han konstaterade också att institutets oktobermätning inte visade några större förflyttningar mellan de politiska blocken.
Opinionsmätningarna kommer samtidigt som Sverige fortfarande saknar en ny regering, drygt sex veckor efter riksdagsvalet den 13 september.
Enligt Valmyndigheten fastställde valresultatet att Socialdemokraterna fick 99 mandat, Moderaterna 70 och Sverigedemokraterna 62. Vänsterpartiet tilldelades 30 mandat och Centerpartiet 25, medan Kristdemokraterna och Miljöpartiet fick 22 mandat vardera. Liberalerna fick 19 mandat.
Riksdagen redovisade att Magdalena Anderssons statsministerkandidatur avvisades den 15 oktober med 248 nejröster mot 99 ja-röster. Två ledamöter var frånvarande. Samtliga närvarande ledamöter från de sju övriga riksdagspartierna röstade nej.
Enligt Sveriges riksdag får talmannen lägga fram sammanlagt fyra förslag till statsminister. Om riksdagen avvisar samtliga fyra förslag ska ett extra val genomföras inom tre månader.
Den 13 oktober meddelade Andreas Norlén att Magdalena Andersson inte längre ansåg det meningsfullt att fortsätta undersöka möjligheterna att bilda regering. Talmannen föreslog därefter Andersson som statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering.
Det är mot denna bakgrund som Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring pekar på de rödgrönas förändrade opinionsläge inför möjligheten att väljarna på nytt får rösta i ett riksdagsval.
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är i stort sett sakligt och rapporterande. Samtliga påståenden om opinioner och valresultat följs av källhänvisningar eller uppgifter från institutsmedarbetare, och journalistens egen värdering eller slutsats förekommer inte. Oberoende ton uppnås genom frekvent användning av ord som "enligt", "bedömer", "uppgav", "konstaterade" osv. Artikeln förmedlar siffror och datum och låter källorna formulera bedömningar (t.ex. Ipsos, Novus, Verian, SVT, TV4, Valmyndigheten). Även sammanfattningar av kärnbudskapet är kopplade till källor, inte förstärkta av journalisten. Ingen laddad eller dramatisk ordval från journalisten används utan tydlig källa. Endast i rubriken finns en något mer uttalad beskrivning av ledning, men detta speglar den övergripande frågan (pollresultatet) och inte journalistens egna värderingar.
Förklaring:
Artikeln framhäver regelrätt högerpartiernas uppgång (Moderaterna och Sverigedemokraterna) och beskriver rödgröna som i minoritet eller hotad av växande stöd för M/SD. Den nämner flera källor som bekräftar högerns framgång och använder termer som kopplar M/SD till ledning och framtida regeringsmöjligheter, samt pekar på rörelser från vänster till mitten eller höger. Denna framställning förstärker bilden av en politisk kursförändring till höger och ger därmed största sannolikhet gynnsamt spelrum för högerblocket.
Rubrik och framing:
Framing kring högerpartiernas uppgång och ledning över oppositionen
Språk och ton:
Informativt, men tyngdpunkt på högerpartiernas resultatuppgång och möjlig konsekvens för regeringsfrågan
Källbalans:
Källorna dominerar i form av Ipsos, TV4, Novus och Verian med fokus på Moderaterna och Sverigedemokraterna; vänsterperspektivet får mindre utrymme och kopplas ofta till en potentiell avvikelse eller motvikt
Utelämnanden och kontext:
Begränsad framställning av vänsterpolitikens växelverkan och konsekvenser av en eventuell regeringsbildning; läsare får inte en djupare bild av vänsterpartiernas alternativ eller policyåtgärder utanför opinionens svängningar
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
DNA-bevis knyter Ted Bundy till mord från 1974
Mordet på 17-åriga Melissa Ann Smith i Utah har förklarats uppklarat efter drygt 50 år....

Ny EU-avgift införs på varor från utländska nätbutiker
Från den 1 november 2026 inför EU en hanteringsavgift på två euro per varupost vid...

Tiotusentals utlandsisraelier återvänder för att påverka regeringsmakten
Tiotusentals israeliska medborgare bosatta utomlands reser till Israel för att delta i parlamentsvalet den 27...

Malmö Pride agerar efter att dragqueens nekats taxiresa
Malmö Pride arbetar med att sammanställa en lista över taxiförare som hbtqi-personer ska kunna resa...
