Moderaterna störst när unga röstar mer åt vänster

Moderaterna blir största parti i det preliminära Riksdagsskolvalet 2026 med 32,7 procent av rösterna. Det är en ökning med 5,5 procentenheter jämfört med skolvalet 2022. Samtidigt ökar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Magnus Jägerskog, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, beskriver resultatet som en tydlig förskjutning åt vänster samtidigt som Moderaterna stärker sin ställning som det största partiet bland unga.

Socialdemokraterna får 19,3 procent och blir näst största parti efter en uppgång på 3,2 procentenheter. Vänsterpartiet ökar med 4,2 procentenheter till 12,1 procent och Miljöpartiet stiger med 2,8 procentenheter till 7,5 procent. Sverigedemokraterna går samtidigt från andra till tredje plats och minskar från 20,8 till 13,8 procent. Kristdemokraterna backar från 9,3 till 3,0 procent och Liberalerna från 4,4 till 1,2 procent. Centerpartiet får 6,1 procent, vilket också är lägre än 2022.

Magnus Jägerskog uppger att Tidöpartierna fortfarande är större än partierna på den andra sidan, men att skillnaden har minskat kraftigt. År 2022 var högersidan omkring 25 procent större, medan skillnaden 2026 är cirka 6 procent. Om partier som inte når riksdagsspärren räknas bort återstår omkring 2 procents skillnad. Magnus Jägerskog uppger också att skolvalsresultatet inte visar någon tendens till stödröstning på Liberalerna.

Bland partier utanför riksdagen fick Örebropartiet 2,55 procent och Alternativ för Sverige 1,18 procent. Övriga partier utanför de särskilt redovisade alternativen fick tillsammans 0,61 procent. Kategorin övriga partier ökade med omkring 3,8 procentenheter jämfört med skolvalet 2022, där Örebropartiets resultat på omkring 2,6 procent stod för den största delen av ökningen.

Totalt deltog 413 433 elever i årets riksdagsskolval, vilket är 23 313 fler än 2022 då 390 120 elever röstade. Valdeltagandet blev 82 procent, jämfört med 77,9 procent fyra år tidigare, och är det högsta som hittills noterats i skolvalet. MUCF redovisade 384 496 giltiga röster och 28 937 ogiltiga röster, inklusive 18 448 blanka röster.

Skolvalet genomfördes mellan den 24 augusti och 8 september 2026. Totalt deltog 1 461 högstadie- och gymnasieskolor med sammanlagt 504 557 elever i 265 av Sveriges 290 kommuner. MUCF redovisade också att 195 skolor i områden med sociala utmaningar deltog. Det motsvarade 45 procent av skolorna i de två områdestyper som har störst socioekonomiska utmaningar.

I Skåne deltog 60 831 elever på 227 skolor och valdeltagandet uppgick till 84 procent. Där fick Moderaterna 30,9 procent, Socialdemokraterna 19,4 procent, Vänsterpartiet 14,8 procent och Sverigedemokraterna 14,6 procent. I Halland deltog 55 skolor, medan 38 skolor i länet avstod från att medverka.

Regeringen har inför de allmänna valen 2026 avsatt totalt 25 miljoner kronor till insatser för valdeltagande. Regeringen har redovisat att medel till MUCF särskilt ska användas för att nå grupper som traditionellt har lägre valdeltagande.

Riksdagsskolvalet påverkar inte resultatet i det allmänna valet utan genomförs för att öka ungas kunskaper om demokrati och val. Magnus Jägerskog framhåller att unga väljare är mer rörliga än äldre i sina uppfattningar och partisympatier. Han anser därför att utvecklingen mot jämnare block och Moderaternas starka ställning bland unga är intressant att följa, men betonar samtidigt att skolvalsresultatet måste tolkas försiktigt.