Moderaterna granskar opinionsmätningar efter stora avvikelser

AI-genererad illustration

Nyheter

Moderaterna granskar opinionsmätningar efter stora avvikelser

Av Malin NilssonPublicerad: 16 sep 16:433 min

Moderaterna kallar flera opinionsinstitut till möte efter att partiets stöd i de sista mätningarna inför riksdagsvalet låg flera procentenheter under det preliminära valresultatet. Partisekreterare Martin Borgs anser att det behöver undersökas varför Moderaterna återkommande har fått lägre siffror i mätningarna.

Partiet ser den 16 september ut att få 19,9 procent av rösterna, medan SVT/Verians sista väljarbarometer noterade Moderaterna till 15,8 procent. Valmyndigheten har samtidigt ännu inte fastställt det slutliga riksdagsresultatet. Länsstyrelsernas slutliga rösträkning pågår och det slutliga resultatet väntas under helgen efter valdagen.

Martin Borgs framhåller att det är möjligt att stödet ökade kraftigt mellan den sista mätningen och valdagen, bland annat efter Ulf Kristerssons avslutande debattinsats. Samtidigt bedömer Borgs att skillnaden ger anledning att granska hur väl opinionsmätningarna speglade väljarläget.

Verians sista väljarbarometer byggde på 3 063 intervjuer genomförda mellan den 4 och 10 september. Resultatet vägdes efter kön, ålder, utbildning och partival i riksdagsvalet 2022. Verians opinionsansvarige Per Söderpalm har uppgett att mätperiodens mittpunkt låg den 7 september och att undersökningen därför inte fullt ut fångade de avslutande partiledardebatterna och statsministerduellen. Verian har också uppgett att viktningar och metoder för unga väljares röstningsmönster ska ses över.

Även andra institut placerade Moderaterna under det preliminära valresultatet. Demoskops sista väljarbarometer gav partiet 16,7 procent och baserades på 1 419 intervjuer mellan den 7 och 11 september. Demoskop beskriver en väljarbarometer som en mätning av opinionen vid en viss tidpunkt och inte som en exakt prognos över valresultatet.

Ipsos noterade Moderaterna till 17,4 procent i en undersökning bland 1 708 röstberättigade som genomfördes från den 25 augusti till den 7 september. Institutet använde telefonintervjuer, digitala enkäter, SMS-länkar och en slumpmässigt rekryterad webbpanel.

Novus sista väljarbarometer genomfördes den 7–10 september bland 5 928 röstberättigade. Institutet har uppgett att de tre sista partiledardebatterna inte ingick i mätperioden och beskriver därför undersökningen som en nulägesbild snarare än en prognos. Novus ordförande och opinionsanalytiker Torbjörn Sjöström har också uppgett att 19 procent av väljarna i valet 2022 bestämde sig under själva valhelgen och att väljarrörelserna 2026 blev ovanligt stora först omkring två veckor före valdagen.

Även SVT:s vallokalsundersökning Valu underskattade Moderaternas stöd och överskattade Miljöpartiets. KTH-professorn och Valu-undersökningsledaren Per Näsman har kopplat avvikelsen till hur resultaten viktades för skillnader mellan väljargruppers benägenhet att svara. Henrik Ekengren Oscarsson, ansvarig för SVT:s Valu, har uppgett att årets undersökning omfattade fler än 13 000 väljare, det högsta deltagandet hittills. Den genomsnittliga avvikelsen för de åtta riksdagspartierna var enligt Henrik Ekengren Oscarsson 0,53 procentenheter per parti.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Stilen är mycket neutral. Artikeln återger uppgifter från flera källor (opinionsinstitut, myndigheter, företrädare) med tydliga källhänvisningar som 'har uppgett', 'beskriver', 'uppgav', etc., och utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Den journalistiska framställningen saknar laddade ord, egna slutsatser eller emotionell dramaturgi och låter källorna styra hur påståenden tolkas. Sammanhanget mellan meningarna bevaras genom att när en källa nämns följer senare meningar ofta samma perspektiv tills perspektivet tydligt byts. Endast väldigt små risker för överdrifter finns i hur partiet presenteras (till exempel återgivna påståenden från partiet), men dessa återgivanden används alltid med tydlig källa. Sammanfattningsvis är språket sakligt och faktaunderbyggt utan journalistens egna värderingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
0%
40%
60%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar en högerinriktad sida genom att ge Moderaternas kritik mot opinionsmätningar mest utrymme och legitimitet, vilket förstärker uppfattningen att partiet bör granskas och att mätningarna kan vara felaktiga – samtidigt som den neutrala rapporteringen nedtonar andra politiska perspektiv. Fördelningen av källor och fokus på Moderaternas synpunkter förstärker en höger- eller mittenhögerrörelse snarare än vänstern.

Rubrik och framing:
Framhäver Moderaternas kritik mot mätningar och behov av granskning, där partiet framställs som ansvarsfullt och angeläget att förstå opinionsbildningen.

Språk och ton:
neutral

Källbalans:
Primärt Moderaterna som aktör och talespersoner, kompletterat av opinionsinstitutens representanter och akademiska kommentatorer; få tydliga motargument från andra partier.

Utelämnanden och kontext:
Saknas vänsterperspektiv och bredare politisk analys av hur pollingmetoder kan påverka valresultat; begränsad kritik från andra politiska riktningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.