Moderaterna föreslår säkerhetsprövning av framtida statsråd

Moderaterna vill införa säkerhetsprövning för personer som utses till statsråd. Förslaget presenterades den 8 september av justitieminister Gunnar Strömmer, utrikesminister Maria Malmer Stenergard och försvarsminister Pål Jonson. Gunnar Strömmer motiverade förslaget med det rådande säkerhetsläget och bedömde att en prövning skulle kunna minska risken för sårbarheter.

Statsråd är i dag uttryckligen undantagna från kravet på säkerhetsprövning enligt 3 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen. Förslaget från Moderaterna skulle därför innebära en förändring av den nuvarande ordningen. Gunnar Strömmer framhöll vid pressträffen att regeringen hanterar mycket stora mängder säkerhetskänslig information. Han pekade också på uppgifter om en tjänsteman hos Sverigedemokraterna som under lång tid hade spridit proryska budskap.

Gunnar Strömmer sade att frågan om säkerhetsprövning av statsråd bör övervägas eftersom statsråd, till skillnad från riksdagsledamöter som väljs av väljarna, utses direkt av statsministern. En säkerhetsprövning består normalt av en grundutredning och kan, beroende på säkerhetsklass, även omfatta registerkontroll och särskild personutredning. Säkerhetspolisen anger att grundutredningen bland annat innehåller en säkerhetsprövningsintervju och granskning av betyg, intyg och referenser.

Registerkontroller kan enligt Säkerhetspolisen bland annat omfatta uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret. För personer placerade i säkerhetsklass 1 och 2 genomförs även en särskild personutredning. Den statliga utredningen SOU 2024:88 har dessutom föreslagit tydligare regler för grundutredningar, där bland annat brottslighet, kontakter med kriminella nätverk eller terroristorganisationer, ekonomi och utlandsanknytning kan ingå i bedömningsunderlaget.

Regeringen beslutade den 27 november 2025 att tillsätta en separat utredning om ett möjligt svenskt klareringssystem för personer som arbetar eller deltar i säkerhetskänslig verksamhet. Beslutet motiverades med det försämrade säkerhetsläget och Sveriges utökade internationella samarbete.

Vid pressträffen riktade regeringsföreträdarna samtidigt kritik mot Vänsterpartiet efter uppgifter under det senaste året om kandidater som uttryckt sig antisemitiskt eller hyllat terror. Dagen före presentationen hade det framkommit att sammanlagt 33 kandidater från Vänsterpartiet hade uteslutits. Maria Malmer Stenergard sade att uppgifterna gjorde henne både beklämd och rädd och beskrev problemen inom Vänsterpartiet som mycket utbredda och värderingsmässiga.

Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg meddelade att de åtta senast strukna kandidaterna samtliga kandiderade i kommunval och att en av dem även stod som kandidat till riksdagen. Maria Forsberg uppgav också att Vänsterpartiet under sommaren hade tagit fram ett nytt kontrakt för förtroendevalda. Personer som vill bli valda ska skriva under kontraktet, som ställer krav på att de delar partiets värderingar.

Vänsterpartiets stadgar, som antogs vid partikongressen den 17–19 april 2026, kräver medlemskap för den som ska kandidera för partiet i allmänna val. Stadgarna anger också att partistyrelsen beslutar om uteslutningar efter att den berörda medlemmen, partiföreningen och partidistriktet har fått möjlighet att yttra sig.