AI-genererad illustration
Moderaterna dominerar skolvalet – SD backar mest
Moderaterna blev största parti i Riksdagsskolvalet 2026 med 32,7 procent av rösterna. Det är en ökning med 5,5 procentenheter jämfört med skolvalet 2022. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppgav att drygt 413 000 elever röstade och att valdeltagandet nådde 82 procent, den högsta nivån som hittills uppmätts i ett svenskt skolval.
Av övriga Tidöpartier stod Sverigedemokraterna för den största tillbakagången och fick 13,8 procent, 7,0 procentenheter mindre än 2022. Kristdemokraterna minskade med 6,3 procentenheter till 3,0 procent och Liberalerna sjönk med 3,2 procentenheter till 1,2 procent. Centerpartiet fick 6,1 procent, vilket var en nedgång med 1,8 procentenheter.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökade samtidigt sina resultat. Socialdemokraterna fick 19,3 procent, en uppgång med 3,2 procentenheter. Vänsterpartiet ökade med 4,2 procentenheter till 12,1 procent och Miljöpartiet fick 7,5 procent efter en ökning med 2,8 procentenheter.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppgav att 1 461 högstadie- och gymnasieskolor deltog och att 2026 års skolval satte rekord både i antal röstande elever och i valdeltagande. Inför genomförandet hade fler än 1 700 skolor anmält sig, och mer än en halv miljon elever omfattades av de anmälda skolorna. Skolornas deltagande var frivilligt och varje skola fick själv välja valdag under perioden 24 augusti till 8 september.
Valdeltagandet på 82 procent låg drygt fyra procentenheter över det historiska genomsnittet på 77,9 procent för tidigare skolval till de allmänna valen. I Riksdagsskolvalet 2022 deltog nära 400 000 elever på skolor i 259 av Sveriges 290 kommuner, och då röstade fyra av fem elever på de deltagande skolorna. Svenska skolval har arrangerats i mer än 60 år och sedan 2002 har över 2,3 miljoner unga deltagit.
Regeringen avsatte i budgetpropositionen för 2026 medel till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för skolvalet som en del av arbetet för ett högt och jämlikt valdeltagande, med särskilt fokus på grupper som traditionellt röstar i lägre utsträckning, däribland unga. Skolverket klargör samtidigt att skolor inte är allmänna platser och att rektorn beslutar om politiska partier får bjudas in. Om partier deltar i undervisningen ska urvalet göras på objektiva grunder.
Resultaten från skolvalet hölls tillbaka under den ordinarie valrörelsen och offentliggjordes först efter röstningen i riksdagsvalet den 13 september.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar, spekulationer eller överdrifter från journalisten. All information presenteras i form av statistik, fakta och tydliga källhänvisningar (till exempel Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och regeringen). Journalisten undviker att förstärka eller förminska händelser och gör inga egna slutsatser eller känslomässiga tolkningar. De politiska partiernas resultat återges neutralt utan värderande språk. Inga laddade ord används utan tydlig källa. Detta resulterar i en mycket hög oberoendepoäng. En mindre anmärkning är att artikeln inte explicit markerar källhänvisningar i varje mening, men det följer direkt av texten att statistik och uppgifter kommer från myndigheten och andra formella källor, vilket stämmer med instruktionerna och därför sänker det inte poängen.
Förklaring:
Artikeln är främst sakligt och neutral till sin karaktär, presenterar statistik och fakta från myndigheter och beskriver valdeltagande och olika partiers resultat utan värderande språk. Den lyfter fram regeringsinitiativ för att öka jämlikheten vid valdeltagande, vilket kan ses som vänsterinslag, men helhetsframing och bristen på ideologisk ton drar mer mot mittens pragmatiska och faktabaserade stil. Eftersom högerns perspektiv knappt betonas eller ges utrymme ges bara en liten procentandel till höger. Därför gynnas mitten mest av artikeln.
Rubrik och framing:
Skolvalet framställs som ett demokratiskt engagerande evenemang där Moderaterna framstår som vinnare och Sverigedemokraterna som förlorare, medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet också gör framsteg. Fokus ligger på valdeltagande och ungas politiska engagemang, med en positiv bild av insatser för jämlikhet i valdeltagande.
Språk och ton:
Artikeln använder neutralt språk utan värdeladdade ord, och förstärker inga aktörer särskilt negativt eller positivt. Partiernas resultat presenteras sakligt och jämförelsevis rättvist.
Källbalans:
Källorna är offentliga myndigheter som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Skolverket, samt resultat från skolvalet. Det finns inga uttalanden från politiska partier eller andra intressenter som skulle kunna ge mer varierade perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare analys av varför partierna går framåt eller bakåt, samt saknar kritik eller ifrågasättande av skolvalets roll eller representativitet. Det saknas perspektiv som belyser kritik mot valets upplägg eller möjliga problem i deltagandet, vilket skulle kunna påverka tolkningen.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis
USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt...
Kapstaden vill flytta 60 babianer till inhägnader
Myndigheterna i Kapstadsområdet planerar att flytta omkring 60 vilda babianer från Simon’s Town till ett...
Vincent Brown åtalas för folkmordsbrott i Rwanda
Den 65-årige Vincent Brown, tidigare känd som Vincent Bajinya, har åtalats i Storbritannien för brott...
Kakabaveh uppmanar partierna att prioritera politiska krav
Magdalena Andersson har fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bilda en regering som...
