
AI-genererad illustration
Mobilförbudet förändrar rasterna på Videdalsskolan
Videdalsskolan i Malmö har utökat sitt utbud av rastaktiviteter efter att de nationella reglerna om mobilfri skola började gälla den 1 augusti 2026. Skolan uppger att eleverna numera är mer fysiskt aktiva och umgås mer med varandra under rasterna. Införandet har också kunnat genomförts utan konflikter, vilket skolan kopplar till tidig kontakt med vårdnadshavarna och ett bredare aktivitetsutbud.
Rektorn Engin Ilyaz, som har särskilt ansvar för årskurserna 4–6, beskriver rasterna som en del av elevernas lärande. Han framhåller att barn har olika intressen och behov och att verksamheten därför behöver erbjuda flera alternativ. Arbetet med att utveckla rastaktiviteterna har varit en central del av skolans förberedelser inför mobilförbudet.
Enligt Malmö stad har Videdalsskolan omkring 670 elever från förskoleklass till årskurs 9. Verksamheten omfattar även en integrerad anpassad grundskola och ett fritidshem med cirka 260 elever i årskurserna F–6. Skolan arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där förskoleklass, grundskola och fritidshem betraktas som likvärdigt betydelsefulla delar av elevernas skoldag. Elevdemokrati och elevernas deltagande i skolans utveckling är också utpekade utvecklingsområden.
I skolledningen ingår, utöver Engin Ilyaz, biträdande rektorerna Mats Teverus med ansvar för F–3 och fritidshemmet samt Camilla Eckersten med ansvar för årskurserna 7–9.
Det har snart gått två månader sedan de nya nationella bestämmelserna började tillämpas. Reglerna innebär att elevernas mobiltelefoner samlas in när skoldagen börjar och återlämnas när den avslutas. Förbudet omfattar de obligatoriska skolformerna, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet.
Skolverkets skoljurist Anna Medin förklarade i samband med införandet att det tidigare systemet med lokala begränsningar av mobilanvändningen under lektionerna ersattes av ett gemensamt nationellt krav för hela skoldagen. Skolverket klargör samtidigt att individuella undantag kan göras för elever som behöver telefonen som stöd. Lärare kan också tillåta mobilanvändning i undervisningen när den sker efter deras instruktioner och främjar elevens lärande.
Lagändringen beslutades av riksdagen under sommaren genom behandlingen av regeringens proposition 2025/26:193, Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Utbildningsutskottet föreslog att propositionen skulle godkännas och att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. Riksdagen följde utskottets förslag.
Reformen ingår i regeringens arbete för att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. I propositionen beräknade regeringen kostnaden till 95 miljoner kronor under 2026 och därefter 100 miljoner kronor per år. Beräkningen omfattade bland annat förvaringsskåp samt administration i samband med insamling och återlämning av mobiltelefoner.
Frågan om skolornas hantering av digital utrustning undersöktes även före lagändringen. I en granskning som Skolinspektionen publicerade den 28 augusti 2025 konstaterade myndigheten att 36 av 60 granskade grundskolor med årskurserna 7–9 hade brister i efterlevnaden av dåvarande bestämmelser eller i rutinerna för omhändertagande av digital utrustning. Vid 29 skolor fanns brister i själva hanteringsrutinerna.
Skolinspektionens utredare Roger Thuring framhöll vid presentationen att otillåten användning framför allt förekom på datorer och surfplattor som skolorna tillhandahöll, snarare än på elevernas privata mobiltelefoner. Myndigheten konstaterade även ett samband mellan tydliga rutiner för insamling och mindre otillåten användning av digitala verktyg.
Parallellt med mobilförbudet har rastverksamhetens utformning fått en framträdande roll på Videdalsskolan. Folkhälsomyndighetens framhäver att tillgången till utevistelse, skolans lokaler och hur rasterna organiseras påverkar elevernas möjligheter att vara fysiskt aktiva. Organiserade aktiviteter för rörelse och gemenskap beskrivs som särskilt betydelsefulla för barn som annars riskerar att hamna utanför gemensamma aktiviteter.
Folkhälsomyndighetens rekommendation är att barn och ungdomar mellan 6 och 17 år i genomsnitt ska vara fysiskt aktiva minst 60 minuter om dagen på måttlig till hög intensitet. Myndigheten rekommenderar också att längre sammanhängande perioder av stillasittande avbryts med fysisk aktivitet.
På Videdalsskolan uppger skolledningen att arbetet med ett varierat aktivitetsutbud har varit viktigt för att möta elevernas skilda behov under den mobilfria skoldagen.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är i huvudsak sakligt och neutralt formulerad. Den förlitar sig på tydliga källhänvisningar (t.ex. enligt Malmö stad, Skolverket, Skolinspektionen, Folkhälsomyndigheten) och återger deras uppgifter och uttalanden utan journalisten egna värderingar eller tolkningar. Texten beskriver policyförändringen, administrativa detaljer och faktiska konsekvenser utan att använda laddade ord eller dramatiserande språk. Det finns flera samtida källor och uttalanden som ger olika perspektiv inom samma ämne, vilket förstärker balansen. Ingen upplevd journalistisk slutsats eller opinion följer av språket; språket är i stor utsträckning refererande och beskrivande. Inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionellt dramatiserande formuleringar har identifierats.
Förklaring:
Artikeln gynnar en mittenliggande riktning genom att framställa mobilförbudet som en pragmatisk och teknokratiskt baserad åtgärd som syftar till förbättrad studiero och trygghet i skolan. Den lutar mot statlig reglering och skolans ansvar, samtidigt som den refererar till myndigheters och politiska beslut som stöd för reformen. Det framhävs få kritiska röster och elevperspektiv, vilket stärker ett centralt, problemlösande narrativ snarare än ett vänster- eller högerextremt perspektiv.
Rubrik och framing:
Framställningen av mobilförbudet som en nationell reform som formar skolmiljön och rasterna, där fördelarna (ökat engagemang, färre konflikter, trygghet) lyfts fram som lösningar.
Språk och ton:
Positivt tonfall mot mobilförbudet och skolans åtgärder, med viss nyansering genom nämnda brister.
Källbalans:
Huvudparten av rösterna kommer från skolledningen, Malmö stad och statliga myndigheter (Skolverket, Skolinspektionen, Folkhälsomyndigheten) med relativt få inslag från elever, föräldrar eller kritiska röster.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: elevers och föräldrars upplevelser, frågor om integritet och digitalt välbefinnande, jämförelser med andra skolor, långsiktiga effekter på lärande och olika tolkningar av kostnader, samt hur olika skolor implementerar olika utbud av rastaktiviteter.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Rekordstor abborre fångad inför fiskedag i Malmö
Sportfiskaren Hampus Rosberg fick nyligen upp sin största abborre hittills från Malmö kanal. Fångsten gjordes...

Beslut om Min Barnmorska skjuts till december
Framtiden för vårdprojektet Min Barnmorska i Malmö är osäker sedan styrelsen för Skånes universitetssjukhus motsatt...

Protester i Kristianstad inför beslut om skolnedläggningar
Omkring 150 personer samlades utanför Rådhuset vid Stora torg i Kristianstad fredagskvällen den 23 oktober...

Cykelförbud stoppas samtidigt som oväder hotar Skåne
Beslutet om att begränsa cyklar på regionaltågen har dragits tillbaka, samtidigt som omfattande flygplatsköer och...
