Protester i Kristianstad inför beslut om skolnedläggningar

Omkring 150 personer samlades utanför Rådhuset vid Stora torg i Kristianstad fredagskvällen den 23 oktober 2026 för att demonstrera mot kommunens planerade förändringar inom förskolan och grundskolan. Bland deltagarna fanns elever, vårdnadshavare, lärare och andra berörda som protesterade mot förslagen om nedläggningar och omorganisationer.

Barn- och utbildningsnämnden väntas den 27 oktober ta ställning till ett omfattande beslutsunderlag som bland annat omfattar nedläggning av Centralskolan och fyra kommunala förskolor. De berörda förskolorna är Centrals förskola, Talldungens förskola, Västra Vrams förskola och Hjärtebacke förskola.

Centralskolans föreslagna avveckling är planerad till höstterminen 2027, enligt Sveriges Radio P4 Kristianstad. Vid samma tidpunkt såg Vittskövle skola inte ut att omfattas av någon motsvarande nedläggning.

Under demonstrationen framfördes krav på att politikerna skulle lyssna på eleverna och bevara undervisningen inom bild och form. På flera skyltar betonade deltagarna även att eleverna inte enbart borde betraktas som siffror i kommunens planering.

Maha Almasri Hammoud, som går på Centralskolan, uttryckte en förhoppning om att protesten skulle påverka beslutsfattarna så att skolan får finnas kvar.

En annan deltagare var Cecilia Persson, som har arbetat som förskollärare i 40 år. Hon riktade kritik mot förslaget att flytta elever mellan olika skolor.

Även vårdnadshavare har tidigare reagerat på planerna. Kristoffer Persson, vars son går i första klass på Centralskolan och som även har en dotter i förskolan, beskrev beskedet om den föreslagna nedläggningen som en chock för familjen i en intervju med Sveriges Radio P4 Kristianstad.

I Tollarp har Sabina Thore, vars son Liam går på en av förskolorna som föreslås stängas, kritiserat vad hon uppfattar som en prioritering av ekonomiska besparingar framför barnens trygghet och verksamhetens kvalitet.

Bakgrunden till kommunens förslag är ett minskat barnantal och ett överskott av platser inom både förskola och grundskola. Kristianstads kommun beräknar att höstterminen 2027 kommer att finnas omkring 3 000 fler grundskoleplatser och 700 fler förskoleplatser än vad som behövs i kommunen som helhet.

Redan i maj redovisade kommunen att antalet barn som föddes under 2025 var omkring 200 färre än under 2020. Minskningen beräknades motsvara ungefär elva förskoleavdelningar.

Den 29 maj 2026 meddelade Kristianstads kommun att samtliga partier i barn- och utbildningsnämnden stod bakom ett uppdrag om att ta fram en strategisk plan för den demografiska utvecklingen. Arbetet skulle bland annat behandla ekonomi, personalförsörjning, arbetsmiljö och konsekvensanalyser.

Det aktuella förslaget innehåller flera förändringar av grundskolornas organisation. Om samtliga föreslagna åtgärder genomförs minskar kommunens kapacitet inom grundskolan med nästan 500 elevplatser.

Förutom avvecklingen av Centralskolan, som i dag omfattar förskoleklass till årskurs 6, föreslås flera andra skolor få ändrad årskursindelning. Helgedalskolan och Parkskolan föreslås övergå från F–6 till F–3, medan Slättängskolan föreslås förändras från F–9 till årskurserna 4–9.

Milnerskolan, som i dag har årskurserna 4–9, föreslås bli en sexparallellig mellanstadieskola för årskurserna 4–6. Fröknegårdskolan och Nosabyskolan föreslås samtidigt övergå från årskurserna 4–9 till att enbart omfatta högstadiet, årskurserna 7–9.

Kommunens planer omfattar också förändringar inom den anpassade grundskolan. På Fröknegårdskolan föreslås integrerad anpassad grundskola för årskurserna 7–9 från höstterminen 2027. En motsvarande verksamhet för årskurserna 1–6 planeras på längre sikt vid Helgedalskolan.

Ytterligare en del av beslutsunderlaget gäller kommunens profilklasser. Förslaget innebär att sådan undervisning framöver endast ska bedrivas i årskurserna 7–9, vilket skulle innebära att profilklasserna på mellanstadiet avvecklas.

Även den förändringen har mött kritik från elever, föräldrar och skolpersonal. Skolpolitikern Henny Tillberg (L) har ifrågasatt kommunens argument om att undvika tidig selektering av barn.

Kristianstads kommun har tidigare informerat om att elever som söker profilklasser i årskurs 7 inom fotboll, handboll, musik eller bild och form antas genom färdighetsprov i stället för genom det ordinarie skolvalet.

Inför nämndens beslut har kommunen även genomfört en övergripande barnkonsekvensanalys. Den ingår i beslutsunderlaget och behandlar hur förändringarna påverkar barn och elever samt hur hänsyn har tagits till barnets bästa.

Den politiska hanteringen av förslaget har också ifrågasatts. Den 19 oktober rapporterades att Vänsterpartiets gruppledare i Kristianstad riktat kritik mot den korta tid under vilken förändringsförslaget hade arbetats fram. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Monika Åängasköld (M) bemötte kritiken i kommunfullmäktige genom att hänvisa till det parlamentariska arbete som föregått förslaget.

I ett pressmeddelande har Monika Åängasköld framhållit att hon har förståelse för att förändringarna väcker reaktioner bland barn, vårdnadshavare och anställda. Hon betonade samtidigt kommunens ansvar för långsiktigt hållbara beslut och för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet även framöver. Det har inte gått att nå henne för någon ytterligare kommentar.

Sabina Månsson Hultgren (S), andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, framhöll i kommunens pressmeddelande den 8 oktober att omorganisationen ska skapa bättre förutsättningar för resursfördelning och en likvärdig utbildning.

Protesterna på Stora torg ägde rum fyra dagar före det planerade nämndbeslutet. Demonstrationen hölls på fredagskvällen och uppgifterna om sammankomsten publicerades den 23 oktober klockan 22.32.