Misstänkt misshandel av funktionsnedsatt polisanmäldes efter tre veckor

AI-genererad illustration

Nyheter

Misstänkt misshandel av funktionsnedsatt polisanmäldes efter tre veckor

Av Peter Karlsson•Publicerad: 17 okt 20:44•5 min

En personlig assistent i Alingsås misstänks ha utsatt en man i 50-årsåldern med funktionsnedsättning för våld i hans bostad. Händelsen den 25 september dokumenterades av en övervakningskamera, men kommunen gjorde ingen omedelbar polisanmälan. Först tre veckor senare, efter frågor från medier, anmäldes den misstänkta misshandeln. Samma dag avslutades assistentens anställning.

Enligt personer som har tagit del av inspelningen försökte assistenten få mannen att resa sig från sängkanten utan att ge honom den hjälp han behövde. Assistenten ska därefter ha pressat en rullator mot mannens mage, tryckt ned hans nacke och utdelat flera slag mot ansiktet. Slutligen ska han ha dragit mannen uppåt med hjälp av ett lyftbälte, vilket gjorde att mannen blev hängande över rullatorn.

Kameran hade installerats med hjälp av mannens gode man för att personalen skulle kunna övervaka honom under natten utan att behöva gå in i sovrummet och störa hans sömn. Utrustningen var synlig och samtliga anställda kände till den. Genom en mobilapp kunde personalen följa kamerans bilder.

En anställd som var inloggad i appen bevittnade händelsen och underrättade enhetschefen Malin Lagergren. Inspelningen överlämnades också till henne. Lagergren kontaktade därefter en chefskollega inom förvaltningen, som beslutade att kameran skulle avlägsnas från bostaden.

När Malin Lagergren på torsdagen fick frågor om händelsen ville hon inledningsvis inte tydligt bekräfta inspelningens existens. Hon uppgav senare att filmen hade raderats från brukarens telefon, men att en kopia fortfarande förvarades av kommunen. På frågan om en polisanmälan hade upprättats avstod hon från att svara med hänvisning till att hon behövde klarlägga vilka uppgifter hon fick lämna.

Senare samma torsdag gjorde Malin Lagergren en polisanmälan och överlämnade kommunens kopia av inspelningen till polisen. Alingsås kommundirektör Maria Standar bekräftade att anmälan hade gjorts, men hänvisade övriga frågor till Veronica Strömsten, förvaltningschef för vård och omsorg.

Veronica Strömsten förklarar att kommunen behövde undersöka om det var den enskilde mannen eller kommunen som skulle göra polisanmälan. Hon beskriver ärendet som både komplicerat och ovanligt. Strömsten har inte själv sett inspelningen, men har fått händelsen återberättad och reagerar med stark oro och upprördhet över den misstänkta behandlingen av mannen.

Enligt Veronica Strömsten stängdes assistenten av från arbetet omedelbart efter att inspelningen hade upptäckts. Han varslades också om uppsägning. Uppgifter gör gällande att assistenten själv valde att säga upp sig på torsdagen, samma dag som polisanmälan lämnades in.

Vid sidan av en eventuell polisutredning finns särskilda bestämmelser om hur missförhållanden ska hanteras inom omsorgsverksamheter. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, anger att allvarliga missförhållanden och allvarliga risker för enskildas hälsa eller säkerhet ska anmälas enligt lex Sarah i verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Enligt 24 b och 24 e §§ LSS ska personal omedelbart rapportera missförhållanden som upptäcks i verksamheten. Händelserna ska därefter dokumenteras, utredas och åtgärdas utan dröjsmål. Av 24 f § framgår att allvarliga missförhållanden snarast ska anmälas till IVO. Det finns inga uppgifter i det redovisade underlaget om huruvida Alingsås kommun har gjort någon sådan anmälan i det aktuella ärendet.

Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:5 anger att en utredning enligt lex Sarah fortlöpande ska dokumentera bland annat tidpunkterna för händelsen och upptäckten, vilka konsekvenser den fått eller kunnat få för den berörda personen samt vilka bakomliggande orsaker som identifierats. Socialstyrelsen framhåller också att verksamhetens rutiner bör ange vem som ansvarar för utredningen, bedömningen av anmälningsbehovet, en eventuell anmälan till IVO och beslutet att avsluta utredningen.

Sveriges riksdag har dessutom fastställt i 27 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) att socialnämnden ansvarar för att rutiner finns för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden. När IVO får in en lex Sarah-anmälan granskar myndigheten om huvudmannens utredning uppfyller gällande krav. Om brister upptäcks kan ytterligare tillsyn inledas.

Frågan om kamerans användning har samtidigt blivit en del av kommunens hantering. Shanika Karlsson, avdelningschef för personlig assistans och stöd, har i ett skriftligt svar förklarat att utrustningen togs bort eftersom kommunen bedömde att personalens användning av den inte var förenlig med dataskyddsförordningen, GDPR. Beslutet fattades i samråd med brukaren i avvaktan på att förutsättningarna för kamerabevakningen skulle utredas.

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, redogör i en vägledning uppdaterad den 5 juni 2026 för att kamerabevakning i privata bostäder normalt kan omfattas av undantaget för privat användning. Undantaget gäller däremot inte under perioder då hemtjänstpersonal regelbundet arbetar i bostaden. För sådan bevakning krävs en rättslig grund enligt GDPR.

Integritetsskyddsmyndigheten anger även att personuppgiftsansvaret ligger hos den eller dem som bestämmer ändamålet med bevakningen och hur den genomförs. Bedömningen ska utgå från de faktiska förhållandena, och flera aktörer kan dela ansvaret. Någon slutlig bedömning av personuppgiftsansvaret för kameran i Alingsås framgår inte av uppgifterna.

Inspektionen för vård och omsorg publicerade den 16 juni 2026 en analys av 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. I 150 av ärendena gällde anmälningarna fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp från personal. Statistiken omfattar äldreomsorgen och avser inte specifikt personlig assistans.

Den personliga assistenten har sökts för en kommentar om anklagelserna. Något uttalande från honom finns inte i det tillgängliga underlaget.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar i stort en saklig och neutral språkdrift. Händelserna presenteras som uppgifter från källor och myndigheter, och journalisten gör inga egna slutsatser, spekulationer eller emotionella förstärkningar. Källor och myndigheter anges vanligtvis med tydliga formuleringar (t.ex. 'Enligt Veronica Strömsten', 'Integritetsskyddsmyndigheten redogör'), och även när starka ord används (t.ex. 'stark oro och upprördhet') är de förklarade som källornas reaktioner eller uppgifter, inte journalistens egna värderingar. Texten följer en tydlig struktur där uppgifter kopplas till källor och där juridiska och administrativa ramar redovisas utan att artikeln tar parti eller gör egna bedömningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
35%
40%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på institutioner, regler, och teknokratiska lösningar (Lex Sarah, IVO, LSS, GDPR) och framhäver kommunens och myndigheters ansvar för skydd av utsatta grupper samt behov av tillsyn. Detta pekar mot en mittenposition som prioriterar institutioner och pragmatiska lösningar. Samtidigt närvaron av teman kring skyddet av sårbara grupper och offentlig sektor i framställningen ger en viss vänsterinriktad ton, men den största vikten läggs vid regelsystem och myndighetsarbete snarare än politiska slagord eller marknadslösningar.

Rubrik och framing:
Artikeln framställer ett allvarligt missförhållande mot en person med funktionsnedsättning och betonar kommunens och myndigheters ansvar för att förebygga, utreda och följa upp överträdelser genom Lex Sarah, IVO och andra regler.

Språk och ton:
Faktabaserad och saklig ton som förstärker allvaret i händelsen och betonar behov av regler och tillsyn.

Källbalans:
Myndighets- och kommunföreträdare dominerar källorna; flera instanser (kommun, IVO, Socialstyrelsen, IMY) nämns, men det finns få eller inga uttalanden från brukaren, anhöriga utom gode mannen, eller facklig representation.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: brukaren själv och arbetstagaren/personalens försvar, facklig syn, eventuella långsiktiga konsekvenser för vård- och omsorgssystemet, samt policys som kan bidra till förebyggande åtgärder.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.